“Prisökningar över löneökningarna visar på en ohållbar marknad och långsiktigt död affärsidé” – Jag
Dags för lite icke-inflationen igen. Lokalblaskan Göteborgs-Posten höjer sina priser på E-tidningen med 25% från årsskiftet meddelades idag. Sedan 2015 har man höjt priserna med 184% medan inflationen varit 17%. Fortsätter man så här kommer tids nog hela prenumerantens inkomst gå till prenumerationsavgiften, för ytterst få är i närheten av sådana löneökningar.
Priset GP E-tidning per månad och KPI-inflationen. Data: GP och SCB. Y-axeln är trunkerad. |
Prisökningar över inflationen och i synnerhet över de allmänna löneökningarna är inte varaktigt hållbara. Tids nog kommer om priserna fortsätter höjas mer än inkosterna hela inkomsten gå till att betala för varan eller tjänsten, vilket förstås inte kommer hända, utan kunderna kommer överge produkten eller tjänsten om den inte är livsnödvändig
Och media är inte livsnödvändigt.
GP räddades ur respiratorn och lever vidare, men prisökningarna visar på mediakrisen och att man inte kan överleva långsiktigt. Sedan 2015 har priserna höjts 184% i och med den nya prishöjningen. Det är (1+1.84)^(1/6)=1.19 eller 19% om året. Givet att man får löneökningar med 2% om året och nya 249:- SEK är 1% av disponibel inkomst kommer priset på en prenumeration på GP om 30 år vara högre än hela den disponibla inkomsten hos prenumeranten.
Vilket förstås är helt omöjligt. Slutsatsen blir att tidningen inte kan överleva långsiktigt. Kunderna kommer helt enkelt överge mediakanalen innan dess. Om inte annat måste de ha mat och någonstans att bo, om det så framtidens boende är en IKEA-kartong under en bro.
Överlag är stigande priser på en vara eller tjänst som ökar mer än inflationen eller löneökningarna ett tecken på en på sikt ohållbar marknad, och som sådan en marknad och affärsidé utan framtid. Grafen ovan summerar således den fortsatta mediakrisen.
Tittar man på marknader som faktiskt har en framtid så blir istället produkterna eller tjänsterna billigare. T ex mobiltelefoni och bredband.
47 kommentarer
Enligt Computer Sweden kostade PlayStation 3. 4600 när konsollen släpptes. Nu när PlayStation 5 slåpps så ligger snittpriset på 4600. Kommentar på detta?
Typexempel på en marknad med framtid. De facto fallande priser justerat för såväl inflation som löner, och därtill en allt bättre och kraftfullare produkt.
Skulle nog vilja påstå att det krävs en betydligt mer djuplodande jämförelse än så om man vill göra ett exempel av spelkonsoler. De har åtminstone tills nuvarande generation skilt sig enormt mycket mellan iterationerna.
I absoluta tal var PS1 billigare än PS2, som i sin tur var billigare än PS3. Där peakade det, och sedan har det blivit billigare igen.
Å andra sidan byggde PS1 i hyfsat hög grad på off-the-shelf-komponenter. PS2 blev mycket mer custom. Samma gällde PS3, och den innehöll dessutom på sin tid pinfärsk Bluray-teknik. PS4 och PS5 har väldigt mycket gemensamt med en vanlig PC, man kan se dem som en återgång till off-the-shelf-komponenter.
Det är kort sagt inte helt trivialt att analysera spelkonsoler ur den här aspekten.
I praktiken landade PS3 i övrigt runt 6000:- vid lansering. Billig eller dyr, det beror på hur man ser det. Å ena sidan den dyraste konsolen någon av de tre stora lanserat, å andra sidan faktiskt billigare än de flesta samtida renodlade Bluray-spelare 🙂
Vet inte exakt hur det ser ut i detta fallet, men inget hindrar Sony ifrån att sälja konsolen med förlust. Vinsterna ligger i regel någonannanstans ändå.
Såg precis att det ryktas visst om att de förlorar pengar per såld konsol i USA (100$+/enhet). Inga konstigheter egentligen. Båtfrakt var visst för långsamt det med.
Vet inte hur i det var med PS3. Men som kommentar, de verkar just nu sälja med förlust 😉
Ska man spela online kostar det ju typ 100kr/månad så den förlusten tas ju igen snabbt.
Jorå, Sony brukar som regel sälja sina konsoler med förlust åtminstone i början, och har gjort så sedan åtminstone PS3. Man räknar hem det via spelförsäljningen, och idag även som nämnt onlinetjänster. Sådant är extremt skalbart, man vill maximera installationsbasen. Det kostar nästan ingenting i sammanhanget att pressa fler skivor, eller köpa mer hårdvara/bandbredd till onlinetjänsten.
Nordea höjer priset för företagspaketet från 1100/år till 1300/år, en höjning med 18%. Många bäckar små.
Vore intressant att göra motsvarande på västtrafiks biljettpriser. Jag minns en tid, förvisso runt 20 år sedan (vet ganska exakt, då jag gick i specifik skola just de åren, där jag åkte buss istället för att gå, så 20 år +/- 1 år), då en biljett kostade 5kr. Ni vet på den tiden då det stämplades på 100-korten? Nu kostar samma biljett 32kr. Det är en årstakt på ca 9.7% per år, i 20 år. Först höjde man för att oljepriset gick upp, men sänkte inte när det gick ner. Sedan höjde man för att man skulle expandera, men färre avgångar fick vi. Sedan höjde man för att fler åkte (borde leda till motsvarande ökande intäkter, men tydligen icke…) och nu behöver man höja för att färre åker.
Jag antar att inflationen varit lägre än dessa 9.7% i årstakt senaste 20 åren.
Lite lurigt att räkna på en så subventionerad produkt utan någon riktig marknadsprissättning. Beror det på Västtrafiks kostnadsökningar är långt högre än inflationen eller beror det på att subventionerna har minskat.
Mig veterligen ligger det på stabila 50% subventionering och har så legat sedan urminnes tider. Det stöds av att Västtrafik aldrig skyllt på sänkt subventionering vid höjning, och skyllt ifrån sig har de gjort precis varje gång. De har alltid skyllt på externa faktorer de inte råder över vid höjningar, så varför inte då skylla på kommunen om så varit fallet?
Beror på vilken kommun, höjningar har varit större i Göteborg pga att de minskat sina subventioner. Eller Kanske helt slutat? Det är nog en del i de nya zonerna det blir ju tex nu inte längre dyrare att åka till Mölndal vilket det var tidigare pga att Mölndal inte subventionerade lika mycket som Göteborg. Men oavsett anledning har konsument priset ökat klart mer än inflation
kan nämna att till och med kommunen jag arbetar på har sparat in på den lokala tidningen har endast x antal inlogg på nätet.
Precis som bostadsmarknaden, den borde vara ohållbar.
Det är den också.
Den stämmer hyftsat överens med ränteläget tycker jag. Många vänner i medelklassen som lever kärnfamilj, verkar ha mer pengar än någonsin verkar det som. Att spara 10k/månad till börsen och barnens barnbidrag till barnens framtid och sen renovera huset, semestra 2ggr/år etc verkar te sig rätt normalt.
Niklas, har du kollat om de tagit ut nya pantbrev på huset?
Min vänner är mest ekonomiskt försiktiga ingenjörer. Det ska väl tilläggas förstås. Men man hittar säkert de som lånar upp på huset också för underhåll (såsom nytt tak eller dränering). Men för den ekonomiskt sinnade med kanske två ingenjörslöner i storstadregion så har man det i regel rätt bra. Stockholm har jag för dålig koll på för att uttala mig om, då priserna där verkar helt sjuka faktiskt.
Niklas har rätt. Vi tar den värld som han och jag lever i, där många är "två akademiker med barn i villa/större lägenhet i stad i Skåne". Det ger en ganska god disponibel inkomst efter att boendet är betalt, och det gäller nästan oavsett när man skaffade sig sin nuvarande bostad — eftersom ränteläget är så otroligt lågt.
Särskilt ett år som 2020 där sommarsemestern gjorts i betydligt mindre skala, samtidigt som ytterligare nån tusenlapp netto sparas på utebliven pendling och mindre uteluncher i genomsnitt i den typen av familj.
Är det inte lätt att dra snabba slutsater från ett litet urval? Sedan kanske det är en familj som sparat i 5 år för en Thailandssemester, en annan familj åker till Kanarieöarna, en tredje köper ny bil osv men det är inte samma familj som gör allt detta på en gång.
Vidare har man olika perioder i familjelivet, i småbarnsåren så är inkomsterna lägre för man är hemma mer osv.
Sedan är det inget fel i att två heltidsarbetande ingenjörer får pengarna över, det visar att det lönar sig att utbilda sig och att arbeta.
Det gör det helt klart. Du kan ju utan problem t ex ha bruttolöner på 40-70k/person i en sådan familj, säg 45k + 45k som ett enkelt räkneexempel. Det innebär disponibelt 66 000 kronor per månad för familjen. Boendet äter upp en del, men det blir _mycket_ kvar att fördela.
Precis Joakim, 45k + 45k är inte direkt anmärkningsmärkt. Då till relativt normala akademiska arbeten, t ex lärare och ingenjör utan chefs-/specialisttjänst.
I princip tar man lönepengarna till den där semestern utan att ens behöva spara till den.
Men du får ju mycket mer information nu för samma prenumeration. Så uppgången i priset har i våra beräkningar en negativ påverkan på KPI. Annars skulle ju KPI över 2% och då skulle vi ju bli tvungna att höja räntan och i så fall går ju bostadspriserna ner. Och det får de ju inte göra / Riskbanken
Precis som bostadsmarknaden, den borde vara ohållbar.
Den är dock likt börsen förmögenhetsförflyttning av tyvärr naturliga _marknadsmässiga skäl_. Lite förenklat men fattiga blir fattiga och rikare blir rikare. Corona verkar ha snabbat på förloppet.
Mitt hus (Byggt 2019) har ökat från 4.1 till 6 miljoner i värde på 18 månader. Grannen med liknande men 13 år äldre hus såldes nyligen. Brutalt tydligt att det hela måste implodera snart.
Eller stå stilla i många, många år.
Du beskriver en anekdot, grattis ifall så är fallet. Skönt med lite fallhöjd, samt att du kan få betydligt bättre räntor med hög säkerhet.
Det finns såklart de som lyckats väldigt bra i _spelet_ likt du. Senaste åren har det t ex varit väldigt gynnsamt för de som ägt hus i lågskatte-bra-skola-kranskommuner-med-utmärkt-kommunikationer till den större staden. Känner du dig träffad?
För vissa (ingen nämnd), har det varit brutalt tydligt väldigt länge nu. Vi får se vad som kan stjälpa marknaden denna gång. En utdragen C19-kris med stor arbetslöshet som följd, ingen vet.
Tyvärr kommer bostadspriserna att förbli höga så länge nuvarande valutor finns kvar. Räntorna går inte att höja med nuvarande skuldsättning. Skuldsättningen måste bort och med dem valutorna så som vi känner dem. Detta kommer att ske genom mycket hög inflation eller genom ett byte av valutor, dvs att dollar, kronor mm ersätts med något annat, kanske en digital valuta från Världsbanken.
Så förr eller senare kommer det att återkomma räntor på lånade pengar. Och då kommer bostadsvärderingarna att bli något helt annat…
Valutan Joule skulle vara intressant…
Det handlar om bostadspolitiken där det byggs väldigt lite just nu. Befolkningen ökar så det är många fler som konkurrerar som samma bostäder. Blir det arbetsslöshet så är det troligare att ingen flyttar och utbudet minskar ännu mer.
Vidare så är det inflationstakten som styr räntan, det finns inget mandat att Riksbanken avstår höjningar p.g.a. skuldsättninggrad eller av andra politiska skäl.
Norska Stampen media verkar vara lönsamma utan prishöjningar.
https://www.gp.se/ekonomi/stampen-media-f%C3%B6rb%C3%A4ttrar-resultatet-trots-krisen-1.33283550
Är det inte så att ju fler som prenumererar desto mer presstöd får de?
Så man förlorar både på prishöjningen och skatten.
I princip alla medier i Sverige är snart finansierade av staten. Nästan ingen journalist klarar av att ställa kritiska frågor till makten, de har blivit informatörer.
"Nästan ingen journalist klarar av att ställa kritiska frågor till makten, de har blivit informatörer"
Detta upprepas ofta på internet, men jag ser aldrig några belägg för det.
Personlig anekdot såklart, men jag kan inte minnas senast en politiskt skandal uppdagades och det inte var journalister inblandade i någon grad. Då inkluderar jag allt från grävande journalistik till att bara rapportera och sprida informationen till allmänheten.
"Detta upprepas ofta på internet, men jag ser aldrig några belägg för det."
Låter mest som ett retoriskt grepp från dig – utan substans. 😉
Kommer du ihåg när Morgan Johansson fick slippa debattera i morgonstudion men sen satte igång sin egen propagandamonolog. SVT folket bara satt och log – business as usual.
Kommer du ihåg den tyske journalisten som ställde frågor till Anders Tegnell under den första covid-vågen? De Svenska journalisterna skrev om honom men kunde inte själva ens förstå att de borde också ställa kritiska och pålästa frågor.
Gjorde en intressant iakttagelse idag, när jag körde förbi några avstyckade tomter i östra Blekinge. När jag kom hem, gick jag in på Hemnet och kollade priserna, som låg på mellan 375k och 410k. VA och fiber framtaget till gränsen. Man kan ha synpunkter på de priserna, för en liten markplätt, även om de låg ganska havsnära. Men sedan till det intressanta. Jag gick in på kommunens hemsida, för att kolla priser på anslutningsavgiften till VA nätet. Det priset låg på 230k. Så priset innan du ens har fått ut en hjullastare, att börja hyvla av matjorden, landar runt 600k. Helt otroligt.
Låter dyrt med anslutning. Östra Blekinge är annars väldigt fint, om än lite avsides kanske. Gröna vågen verkar inte ha letat sig mot Blekinge iallafall.
Fullt tänkbart med 230 000 i anslutningsavgift i Blekinge när man beaktar terrängen och demografin.
Jag har observerat att allt fler kommuner verkar skrota sin tomtkö och gå över till rent mäkleri. Så som jag känner mäklare leder det till än högre priser.
Sen ska du ha anslutning av el också. Inte heller gratis.
I Stockholmsområdet får man inte en tomt under 4 miljoner, och då är vi vid ändhållplats på kollektivtrafiken. 200k är rätt vanlig anslutningskostnad, sedan tillkommer ju el, bygglov, bredband, kvalitetsansvarig osv..
Dessa utomsocknes Stockholmare verkar ju inte kloka. Dessa smittspridare får gärna betala för allt de ställt till med iom smittspridningen. Hoppas ni nu inte också åker t fjällen o lusar ner de regionerna i år igen.
Dom har alltså höjt till DN pris då.
Och samtidigt kan man få NYT för fem kronor i veckan.
Där jag vågar påstå att kvaliteten och omfattningen är milsvida bättre än lokalblaskan.
Jag betalar för NYT och The Economist.
lokalnyheterna får journalisternas hatobjekt mitti stå för.
Sr och Svt får leverera lite Svärje. Men ska jag var aärlig så känns det som att vi är så beroende av omvärldens skeenden att det räcker läsa bättre internationell press så får man en uppdatering av Sverigeläget med när något relevant inträffar 😉
(Hade det funnits prissättning på svensk media som speglade innehållets verkshöjd hade jag nog kunnat betala lite för onlinetidningen)
Du kanske skulle behöva lite mer lokal kärlek, du låter faktiskt lite bitter och pessimistiskt i dina inlägg. Funderat på henvän? Brukar råda bot på den typen av ensamhet du verkar uppleva.
Går alldeles utmärkt att läsa de flesta tidningar och tidskrifter "gratis" i appen Presssreader om du har ett lånekort