“If you compare yourself with others, you may become vain or bitter, for always there will be greater and lesser persons than yourself.” – Desiderata, Max Ehrman1.
Aktuellare än någonsin i dessa tider med allerstädes närvarande sociala medier tål det att påminnas om den gamla sanningen jämför dig inte med andra, för du kommer bara bli bitter. Sätt istället upp dina egna mål, och sträva mot dem och tävla mot dig själv om du absolut vill förändra något.
 |
| Tomhylsor och rosor – en vanlig dag på landet. |
Dags för lite trams så här på söndagskvällen.
Idag omsluts2. vi av sociala medier, vilket också innebär att vi hela tiden får till oss av andra utvalda delar av sina liv, och då mestadels på den positiva sidan. Samtidigt finns det influerare och kändisar som också sprider sin bild av sina liv, och allt leder till att vi själva lätt börjar jämföra oss med dessa. Särskilt i ett Janteland som Sverige leder detta förstås till avundsjuka och bitterhet, över att man själv inte är så lyckad, har så fin trädgård, vacker och attraktiv partner, hög lön, fina barn eller vad det nu handlar om.
Och det räcker inte ens att ha allt detta om man jämför sig med andra.
För det finns alltid någon som har det bättre.
Således kan du kämpat på enormt, i decennier med ditt egna företag, och ändå upptäcka att någon annan hade en finare bil eller större villa, eller vad nu din dröm var.
Sluta därför att jämföra dig med andra.
Lösningen är istället att sätta upp dina egna mål, och jämföra dig med varifrån du kommit. Det gäller såväl relationer, pengar, rikedom, lön, karriär, fysiska eller mentala prestationer eller dina hobbies. Tävla bara mot dig själv, om du inte är idrottsman och verkligen tävlar för att vinna. Men du kommer ändå extremt sällan vara en vinnare – bara en kan vara bäst.
Åt andra hållet så finns risken att du blir högfärdig (eng vain i desiderata, men betyder egentligen fåfäng, högfärdig passar dock bättre anser jag) om du jämför dig med de som inte är lika lyckade som du, och därmed tror att du är förmer än dem. Det är du inte. Du är precis samma som dem, dvs en människa. Varken mer eller mindre.
Internet kryllar av bittra människor, nu när de enkelt kan jämföra sig med vem som helst. Fastna inte där. Sätt upp dina mål, t ex tjäna 10% på börsen i år, eller gå i mål i Vansbrosimmet – skit samma vilken plats – och strunta i vad andra presterar.
1. Jag ärvde efter min far faktiskt en tavla på pergament med just texten Desiderata, men med den ursprungliga felaktiga dateringen från 1600-talet och utan upphovsmannen Max Ehrmanns attributering. I sin helhet är texten en ypperlig och enkel guide till livet, och påverkade mig antagligen rätt mycket i de formbara åren i tjugoårsåldern, då den satt över mitt skrivbord. Sedan 2009 är poemet upphovsrättsfri och finns att läsa på Wikipedia.
2. Ha, där satt den!
31 kommentarer
True love. Lektion 1 i varje seriös buddhistisk skola. Här vill jag vara.
En av anledningarna till att undvika att bo i en homogen förort/"gentrifierad citystadsdel aka Södermalm t ex". Tacka vet jag olikheter och blä för instränskta/kränkta/jämförande människor. Sambanden är statistiskt signifikanta, killgissar jag.
Bra jobbat att få med både "statistiskt signifikanta" och "killgissar" i samma mening.
Det passar väl klockrent ihop. Ifall inte, har du inte förstått ordet "killgissa".
Jag är inte bitter, bara butter.
buttermutter är det nya svarta efter käbbel…
Heh, fick en vision nu, vår statsminister som upprört säger att det är bara buttermutter.
Svårt också att veta hur exakt det ska gå till i dessa jämförelser. Man kanske står sig i jämförelsen med en och annan människa, men sällan i jämförelse med den friserade och välbelysta idealbild som representerar samme människa.
Protip till föräldrar till pretonprsbarn eller ja, ungar. Går att applicera på många olika saker såklart.
Lärde min dotter detta. (generalisera de grovt ang kvinnor och utseende specifikt) men då hon närmade sig 12 årsåldern med tillhörande hormonstormar.
Så lärde jag henne att
"Det kommer alltid finnas någon som är snyggare än dig. Det kommer alltid finnas någon som är fulare än dig, och dessa kommer i sin tur ha någon som är snyggare/fulare än dem. Så tänk bara på att vara den bästa versionen av dig själv du kan vara och skit fullständigt i allt annat.
Lät henne upprepa det jag sagt ett par gånger. Och herre jäklar vad man märkt av att hon allt blivit en hel del mycket mer bekymmersfri i den där lilla hormonbomben till hjärna.
Du uppfostrar alltså med jämförelser. Trist för din dotter ifall du bygger hennes självkänsla så.
Låt henne lyssna på den här podden:
https://blog.daveasprey.com/hacking-your-brain-at-any-age-dr-john-medina-509/
"än du"
Jag är långt från ensam om att vid behov använda "än" som en jämförande preposition i stället för jämförande konjunktion. Prepositioner SKA ha objektform efter sig: "än dig".
Lugubert: Intressant med språkglidning, men SAOL anger "än" som bl a en jämförande konjunktion med exemplet "han är äldre än jag (EJ än mig)" (mina versaler). Aldrig som en preposition. Min SAOL är dock från 1981.
Kommer ursprungligen från "han är äldre än du _är_".
Båda är korrekta grammatiskt.
Den riktigt långa formen är t.o.m. "Han är äldre än _vad_ du är."
Äh, i call skitsnack!!!
Aggression, bitterhet och ren vrånghet bör ej underskattas som drivande kraft till något positivt.
Det har funkat både bra och dåligt i tusentals år.
Ja-sägande duktig idioti, naivitet mm. ser vi idel destruktiva resultat av idag, framförallt på personliga plan.
Att vara vrång, omedgörlig och tillsynes bitter, är en formidabel personlig försäkring om att t.ex. inte fastna i konstruerade problem, så man kan göra något intressant a sin begränsade tid här.
True love här också!
Men Faith, du hyllade ju precis buddhism. Hur ska du ha det?
Du har en poäng. Tricket är att använda omedgörligheten till sin fördel och inte ta den till hjärtat. Samma med överpositiviteten som trummas ut som mantra. Farligt att göra religion av extremerna.
Scott Adams senaste bok handlar i princip om detta, men täckande alla livets områden. Håll utkik efter "Loserthink: How Untrained Brains Are Ruining the World"
Ah den store filosofen, jag knarkar kaffe med Scott Adams varenda dag, han är ett skönt motgift till missinformationssamhället vi fått
Har lärt mig att många lägger ihop framgångsfaktorer från många människor till en superbild. Man har stort hus, flera bilar, åker utomlands flera gånger om året, tränar triathlon 4 h varje dag, barnen är duktiga på allt osv. Sedan är man bitter och tycker att samhället är orättvist när det egentligen är som Cornu skriver, vad har man själv åstadkommit?
Vettig insikt – man jämför sig således både med den med vackra partnern, den med fräcka dyra bilen och den med fina sjötomtvillan samtidigt. Upplagt för att må dåligt.
Lärde mig detta när jag läste "Into thin air" som beskriver ett persongsalleri av bergsklättrare som av olika anledningar har bestämt sig för att bestiga mount everest. Det är nån klättrare som saknar funktion i sina ben, men ska klättra till toppen av everest för att bevisa att man kan överkomma alla motgångar och hinder om man bara vill. Sen är det en man som utsattes för övergrepp som barn som ska dra in pengar till välgörenhet för barn genom att bli den första att klättra upp för everest, klättra ned för andra sidan, klättra upp igen och klättra ned igen på ursprungssidan (alltså bli först med att bestiga everest två gånger under samma säsong från båda rutter). Och mitt i allt dyker även den svenske äventyraren Göran Kropp upp, då har han ju cyklat från Sverige till Himalaya med tält och utrustning på en kärra, sen bestiger han everest helt solo utan syrgas och så cyklar han hem.
Oavsett hur bra jag någonsin skulle utföra en bedrift kommer det alltid finnas någon som brädar mig (och troligtvis många som brädar den personen etc) och det gäller i alla olika aspekter av livet. Lika bra att skita i att jämföra sig med hur andra gör utan fokusera på sina egna mål och sitt egna välbefinnande.
Vi måste ha läst olika upplagor av Krakauers bok. Jag kan inte finna några sådana extrempersoner i min (utom GK). Det sagt håller jag med dig om behovet av en balanserad syn på sig själv – något som tyvärr kan ta många år att uppnå …
Länge sen jag läste den men britten som skulle klättra upp två gånger minns jag väl, mest för att han gav upp när han insåg att hans sherpa var mycket mer värd att kommas ihåg för bedriften än han själv. Han låg helt utslagen i tältet efter första bestigningen och nedklättringen samtidigt som hans guide lodade runt och fixade och donade och började dra i honom för att "vi måste upp nu om vi ska hinna upp på toppen igen"
Bra inlägg!
Mycket bra inlägg!
Googlar man "Desiderata (svenska)" första träffen så får man även en utmärkt svensk översättning.
När jag misslyckas med mina mål så jämför jag med andra så känns det genast bättre …
Vansbrosimmet är ju skitlätt. Jag fattar inte att den ”hela sträckan” kan vara så enkel när en tredjedel av Vasaloppet kändes som den aldrig skulle ta slut. Jag kan iofs inte åka skidor mer än hjälpligt.
Jag blir väldigt påverkad av sociala medier – tycker att andra ”vanliga människor” är så mycket snyggare och har mer roligt än jag har. Ändå vet jag att om jag själv skulle anstränga mig skulle jag kunna lägga ut såna bilder själv. Eftersom jag vet hur det påverkar mig så följer jag medvetet såna som inte förskönar vardagen och som är roliga. Men visst ibland blir jag så avundsjuk och det ger ju inget.