SCB:s partisympatiundersökning för november 2019 (SCB PSU nov 2019) visar föga överraskande att Moderaterna är störst hos höginkomsttagarna. MP och C är de partier vars väljarkår domineras mest av de lägsta inkomsterna, medan L och M har väljarkårer med de högsta inkomsterna.
 |
| Partisympatier efter inkomstgrupper normerat runt 100. Data: SCB PSU nov 2019 |
Det kan sägas finnas tre olika profiler på partiernas väljarsympatisörer utifrån inkomst. Antingen ett U eller ett upp och nedvänt U. Och slutligen ett parti som avviker.
U-profilerna har en väljarkår bland de med 20% lägst inkomst och en väljarkår bland höginkomsttagarna med de 20% högsta inkomsterna. Förklaringen hittas antagligen i att de med de 20% lägsta inkomsterna ofta är unga och dessa partier är starka bland de yngsta, samt pensionärer. Partier som visar upp ett U är MP, C, L och M, även om MP tippar lite på höginkomsttagarna (=läkare, chefer och ingenjörsyrkena röstar inte på MP)
De inverterade U-profilerna har tvärt om en mindre väljarkår bland de med allra lägst såväl som högst inkomster, utan väljarkåren domineras av inkomsterna i grupperna 20-80%. Hit räknas S, KD och SD. Folk som antagligen har jobb, men inte är höginkomsttagare. KD:s profil är stigande med inkomster i intervallet 20-80%, S profil är fallande med inkomster, och SD ligger stabilt i intervallet 20-80%, så de tre partierna har något olika profiler.
Slutligen avviker V helt från detta med generellt fallande stöd med inkomstens storlek. V:s väljarkår är som störst bland de 20% lägsta inkomsterna – antagligen unga, arbetslösa, bidragstagare, och som lägst bland höginokmsttagarna. Näst efter SD är V det parti som har minst andel höginkomsttagare i sin väljarkår. I SD:s fall kan det gå hand i hand med att partiets väljarkår har lägst utbildningsnivå och därmed är underrepresenterade bland höginkomsttagarna inom ingenjörs-, chefs- och läkaryrkena.
Inkomstsiffrorna stämmer för övrigt även väl ihop med PSU nov 2019:s siffror kring socioekonomisk grupp, t ex ej facklärda arbetare hela vägen upp till högre tjänstemän. Mer om det i separat kommande inlägg.
Siffrorna ovan är justerade för partiernas storlek, och normerade runt ett index på hundra i grafen, så partiernas väljarkårsfördelning blir jämförbar. Kom ihåg att fördelningen av inkomstgrupper avser 20-percentiler av inkomstnivåerna, dvs höginkomsttagarna har inte fem gånger lönen för lägsta gruppen, utan är bara lika ovanliga som de med lägst inkomster. Hur löner i Sverige var fördelade 2018 kan ni se i ett tidigare inlägg. Medianlönen var 2018 30 900:- SEK, men är inte samma sak som inkomst, då t ex bidrag och pension inte är lön.
Hur ser det då ut med faktiskt stöd?
 |
| Partisympatier bland de 20% högsta inkomsterna. Data: SCB PSU nov 2019 |
Moderaterna är förstås störst bland höginkomsttagarna även i faktiska siffror. Absolut ingen är överraskad.
 |
| Partisympatier bland lågavlönade i inkomstintervall 20-40%. Data: SCB PSU nov 2019 |
I gruppen med näst lägst inkomster är S störst, följda av SD. Gruppen kan förmodas innefatta lågavlönade, dvs de som hittas i låglöneyrken. Man har en anställning, men låg lön, till skillnad mot gruppen låginkomsttagare där t ex studenter utan lön hittas, samt fattigpensionärerna – mångas pensioner är idag lägre än de mest lågavlönade yrkena, som soldater.
Källa
SCB Partisympatiundersökning november 2019
https://www.scb.se/contentassets/7da144c954d84a06a3e33740423e9d1c/me0201_2019m11_br_me60br1902.pdf
11 kommentarer
Är det bara jag eller är V det enda "konsekventa" partiet? Dvs de med lägst inkomst röstar på V och sedan faller det ju högre inkomsten är.
C är ju motsatsen – hög andel låginkomsttagare röstar på C sedan sjunker det i mitten för att sedan öka bland höginkomsttagarna – kanske kan förklaras med att många lantbrukare med låg inkomst (men med stora marker) röstar på C.
Som det står i texten så är C stora bland ungdomar, som ofta har lägst inkomster.
Lantbrukare har vi bara något 10 000-tal i Sverige och som grund för några röster existerar de inte längre.
Stödet för C i Stockholms Län sticker ut i tabellerna, så det är väl Stureplans-Centern som håller C uppe.
Inkonsekvensen är väl orsakad av personer som utbildar sig och av den anledningen hamnar på inkomst nära noll. Så snart de kommer ut i arbetslivet kommer majoriteten av dem snabbt förflytta sig åt mot de högre inkomsterna.
De vill kämpa och de vill att det ska löna sig att kämpa.
Beroende på hur man nu ska betrakta C som precis klivit över till den röda sidan.
Gruppen låginkomsttagare är väl egentilgen två väsenskilda grupper, med förväntat olika profill. De som är långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna eller fattigpensionärer har troligtvis små möjligheter att lämna gruppen med lägst inkomster, och ser nog med andra ögon på t.ex ekonomin än vad gruppen studenter gör, där i alla fall de som valt "rätt" utbildning inom 5-10 år kan förväntas finnas bland de högsta 20 procenten, och tillhöra den gruppen fram till pensionen 40 år senare.
Vore intressant med en förklaring till varför KD har samma profil som S i kurvan. Har inte studerat KD i detalj då det aldrig varit ett alternativ för mig (allt som kan associeras med religion går automatiskt bort), men har fått intrycket att de är ganska nära M. Vad är anledningen till att höginkomsttagare dissar KD?
Också en förklaring varför vi har rört oss stadigt högerut de senaste decennierna. Högern och näringslivet har halt enkelt sålt in till tillräckligt många att de är rika (belånade eller ej) eller kan bli det. Tillräckligt många nu, så att de helt enkelt utgör en majoritet med "rika" värderingar. Därav marchen högerut hand i hand med SDs "förbannade arbetare".
Absolut ett påstående med meriter. Fast om man kollar på den officiella historien så pajjade Bo Lundgren moderaterna i valet -02, därefter klev Reinfeldt in lanserade Nya moderaterna. Deras tre talking points var väl "Arbete ska löna sig, satsa på välfärden och trygghet". Ganska sossigt, åtminstone på ytan. Men det är ju inte alltid som slagorden och den politiska verkligheten/värderingarna stämmer överens. Nåt officiellt stöd för ett sådant narrativ som du beskriver finns ju dock inte.
SD fick visst en brun linje…
Jag tjatar lite här, om man tycker detta är intressant så har thomas pikkety har gjort denna typen av grafer för frankrike/USA/Storbritannien för alla val under 1900 talet. http://piketty.pse.ens.fr/files/Piketty2018.pdf
Den svenska utvecklingen är inte unik och drivkrafterna är rimligen samma som i mer utvecklade delar av världen.
MP har det med högst utbildning och lägst inkomst. Hmm.