En läsare, som bytt ner sig från en prestigevåning i centrala Stockholm till en mindre lägenhet och därmed fått skuldfritt boende rapporterar att SEB tog 2500:- SEK i avgift för bostadsköpet, när det inte togs något bolån. Beskedet från mäklare i samband med köpet är också att banker nu ofta drar in sina tidigare lånelöften och köpare tvingas hoppa av lägenhetsköp.
 |
| Visning pågår på Södermalm. |
Dags för lite lägenhetsanekdoter från Stockholms bostadsbubbla.
En läsare sålde nyligen av sin för några år sedan till bostadsrätt omvandlade hyresrätt på en av Stockholms bästa adresser. Istället köpte vederbörande en lite mindre lägenhet i samma område, men nu skuldfritt.
Som kontantköpare visade det sig att SEB tog ut 2500:- SEK för att hantera bostadsköpet, när det inte var några lån inblandade i det nya köpet. Detta för att synkronisera överföringen av köpeskillingen från köparen till säljaren och telefonsamtal med mäklaren vid överlåtelsen. När läsaren sist köpte en lägenhet kontant 2001 tog inte SEB ut någon avgift. Detta är för övrigt bloggarens egen personliga erfarenhet från 2006, även om det då handlade om Swedbank och ett gårdsköp – det togs inte ut någon avgift från banken för besväret att föra över pengar till säljaren och prata med mäklaren i telefon. Köpet behövde även bokas en vecka i förväg hos SEB, rapporterar läsaren.
Läsaren uppger att vederbörande kommer ta minst möjliga lån om 50 000:- SEK från banken nästa gång det är dags att köpa en lägenhet kontant, och sedan amortera av det hela när köpet är genomfört, för att slippa avgiften.
Läsaren tittade vid det aktuella köpet på lägenheter som varit ute flera gånger på Hemnet, och budade bara på lägenheter där tidigare köp hade hävts.
Det visade sig att i flera fall var köpen hävda efter att köparnas banker (ej nödvändigtvis SEB) hävt tidigare lånelöfte till köparna. Bankerna gör (nu?) en detaljgranskning av köparnas ekonomi när det väl blir ett köp, och ger avslag på grund av t ex kreditkortsskulder eller för att bostadsrättsföreningens ekonomi gick att ifrågasätta.
Bankernas lånelöften är alltså inte längre några lånelöften, utan mer ett sätt att binda in kunden. I praktiken gäller inte löftet, utan bankerna tittar nu på ekonomin i detalj vid lånetillfället, inklusive bostadsrättsföreningens ekonomi.
Dock kommer dessa falska löften alltså trissa upp budgivningarna, men sedan inte leda till en faktisk affär. Detta kan i sin tur leda till felaktig mäklarstatistik hos både Mäklarstatistik och Valueguard, då mäklarna rapporterar in köpet vid påskrift, men sedan måste dra tillbaka köpet senare när det visar sig att lånelöftet inte höll.
Tittar också bankerna nu på föreningens ekonomi (som sig bör) och inte bara på den fejkade tillfälliga månadsavgiften, så kommer det vara ett mycket hårt slag mot nybyggda bostadsrättsföreningar med sina skönmålade ekonomiska planer, för att trissa upp priset.
Detta inlägg är publicerat i samarbete Compricer. Vill du ta eller lägga om ditt bolån? Kolla var du kan få bästa räntan via Compricer nedan.
44 kommentarer
Använd annan bank för att slippa avgiften?
Jag har liknande erfarenhet, även den med SEB. De tog inte betalt, men de visade tydligt att de inte var intresserade öht av att hjälpa till. Mäklaren hävdade att banken alltid hjälper till med överföringen av lagfarten, men här ryckte bank-tanten bara på axlarna och sa att de inte var inblandade. De kunde hjälpa till för 1000:- Det visade sig vara allt annat än invecklat. Ett papper som skulle fyllas i och skickas in tillsammans med köpavtalet i original. Demonstrativt kikade hon på sitt armbandsur stup i kvarten.
När tanten till slut fick se saldot på mitt konto och insåg att det skulle bli betydande summor kvar även efter köpet ändrades tonläget. Len i truten frågade hon om jag var intresserad av rådgivning gällande placering av pengarna. Dessvärre var de redan öronmärkta till Skatteverket, men det behövde tanten inte veta. Ett enkelt skratt följt av "Nej tack" och att jag bytte bank månaden efter.
Ingen förvånar ju när det handlar om banker, men nog är det märkliga affärsförfaranden i bostadsbranschen där inga avtal gäller.
Först kan någon ge bud utan att behöva stå för sina bud och faktiskt köpa varan, och sen bankerna som man tycker borde ha gjort gett ett bindande avtal när dom ger ett lånelöfte, men inte heller det avtalet gäller.
Det kanske vore dags att reglera formerna för budgiving. Det förefaller som Finland gjort det bättre, där alla intressenter som accepterat utgångspriset samlas på samma tid och plats för en auktion. Finland har även krav på ett auktoriserat "köpvittne" (kostnat 120 euro) som måste bevittna transaktionen. Detta minskar ju risken för huskapningar.
Borde man inte byta ut begreppet "lånelöfte" till "lånemålsättning"?
Köpte en lägenhet kontant i en mindre Svensk stad. Säljaren sålde dessutom själv utan mäklare. Vi gjorde överföringen och skrev på papper på den lokala sparbanken mellan oss själva. Det var knappt dom ville låna ut en penna åt oss.
Vi köpte vår senaste bostad kontant 2015 och fick hjälp med överföringen gratis av Swedbank, lagfarten ville de ha betalt för att fixa men de kunde gratis skriva ut alla papper och ge mig ett kuvert som jag själv fick skicka iväg.
Fick ett förvånandsvärt gott bemötande, annat var det 2006 när vi skulle köpa vår första bostad som studenter och behövde låna ca 200 000 kr mots. 20% belåning, oj vad mycket gnäll det var.
Svor redan då att ha så lite som möjligt med banker att göra.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Är det så underligt att banken inte vill hjälpa till – gratis?
Brukar ni som skriver här hjälpa till, när en allmänhet kommer in på er arbetsplats och behöver låna ert konferensrum? Kanske de även behöver en penna eller lite kaffe medan de bara ska fixa lite?
Nu har banken blockerat så man själv inte kan göra överföringar över X kronor via Internetbanken, och således måste man till bankkontoret för att kunna betala för en bostad idag. Man kan tycka att tjänsten "flytta pengar" borde ingå som bankkund.
Det är t ex inte jobbigare att flytta en större summan än en mindre, bara lite andra siffror att knappa in på tangentbordet.
"Man kan tycka att tjänsten "flytta pengar" borde ingå som bankkund." Hahaha var faktiskt i exakt den sitsen idag. Hade 15 000 SEK som skulle flyttas från bank X till bank Y jag använder inte bank X alls utan det var lite aktier och ett fondkonto där som likviderades och skulle föras över. Men se det gick inte det var omöjligt att flytta pengarna förutom mellan egna konton i bank X, för att kunna göra en simpel överföring så var man tvungen att teckna ett helt paket med överföringar, betalningar etc.
Jag ringde dem och frågade om jag hade missat när men det hade jag inte. Efter några turer med kollegor förde de över pengarna kostnadsfritt så det löste sig trots allt.
Den andra banken jag behövde få tag i hade beräknad kötid "över 60 min" så det fick vänta. Bank X hade bara fem minuter i beräknad väntetid som visade sig vara 20 minuter i praktiken.
Finns det någon bra bank kvar?
Cornu: du glömmer det enorma slitaget på 0-tangenten;) de måste ha riktigt dyra och ömtåliga tangentbord på banken…
DL: ja, det brukar finnas något som brukar kallas betaltjänst där girobetalningar och överföringar brukar ingå. Brukar väl ligga på några hundralappar per år eller nåt.
Jag tror inte det finns några banker längre som har det utan avgift längre. Kan hänga ihop med ränteläget…
Kommer osökt att tänka på Kalle Baahs låt "Falska löften"!
Även låten "Babylons folk" av nämnda grupp.
Nu vill jag inte vara den men bankerna behöver kanske administrera detta. Inget konstigt egentligen med 2500kr.
Att ta lån på 50 000 för att slippa avgiften om 2500kr är ju tokigt.
När mina föräldrar köpte mark av grannen 2004 tog den lokala sparbanken en avgift på 2000kr för skrivuppdrag. Kan det handla om något liknande i fallet ovan?
Nej, det är sådant som säljaren betalar mäklaren för.
Exakt vad är det som banken behöver administrera? För mig låter det inte som mer administration än när man betalar räkningar. Jag tycker avgiften låter jättemärklig. Vad fån får man för de pengarna?
Vi köpte en lägenhet "kontant" i UK och då jag inte kunde besöka bankkontoret så fick jag skicka maxbeloppet hos internetbanken (i UK) varje dag i över två veckor, var lite segt men det gick.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
När jag skulle amortera ner huslånet rejält
föreslog kamreren ett av lånen med lägst ränta.
Själv föreslog jag ett lån med dubbelt så
hög ränta.
Tihi.
Det var rätt fult gjort av banktjänstehjonet. Sådant som man kan överväga att byta bank för.
Säljare inte rådgivare. Jag blev rådd att köpa en spax sen lät de väldigt förvånade när jag ville sälja den trots att den gav kass avkastning och att en av deras andra spaxar kånkat pga valutaförändringar i Sydamerika. Håller mig till indexfonder numer.
Jag har börjat undra om inte bankernas tid snart är förbi.
Enbart en överföring av pengar kostar inte 2500kr. Vid tillträde kan man liksom välja. Antingen görs enbart en överföring och så är det färdigt med det, ingen kontroll, inget ansvar. Eller så säkerställer banken att lån löses och säljaren får sin slutlikvid på kontot på en gång. Lägenheten är inte längre pantsatt och alla är glada. Inte direkt kontroversiellt.
Kanske mäklarna får skaffa sig kortläsare. 🙂
Vad händer om man skrivit kontrakt och sen inte får lån som banken lovat?
Blir av med handpenning eller händer ingenting?
Olika i fall till fall skulle jag tro. Du kan råka riktigt illa ut ifall marknadsvärdet sjunkit betydligt. Så det behöver nog inte bara stanna vid förlorad handpenning.
Förr reglerades väl sånt i avtalet på ett skäligt sätt, men gissar väl att i dagens läge så skall spekulanten stå med mössan i hand och vara glad att han ens fått titta på bostaden?
I mäklarnas standardavtal står oftast en klausul om att köpet hävs ifall finansieringen skiter sig. Men det händer att mäklare eller säljare vill stryka den
Se till att det finns inskrivet i köpeavtalet att det enbart gäller om banklån beviljas. Var vanligt förr med sådant vilkor.
Exakt. Oerhört viktig sak. Så stod det i papperen när jag köpte min fastighet för 30 år sedan.
Som blivande köpare, så ja krediterna belastar en rejält när man pratar med bankerna. I mitt fall löser jag samtliga krediter, och blir därmed betydligt kreditvärdigare och får låna mera. Inte lätt för oss BLT idag, tur i oturen jag valt ett mer gynnsamt läge historiskt sätt och pantsätta min livsinkomst. Finns nog värre subjekt än mig, men att separera kostar.
Det är ju ens egna fel om man när sanningen kommer fram nekas bolån – det nekas ju av anledningen att ens kalkyl är sämre än man tidigare sagt.
Vad är det man får för dessa pengar egentligen? Jämför att man kan sitta och snacka med en jurist nästan ett par timmar för pengarna?
Är inte hjälp med att genomföra köpet något man betalar mäklaren för? Banken skall väl bara flytta X kr från köparens konto till säljarens?
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Som SBABian måste man varje år fylla i ett A4-papper om vad man jobbar med och om man har politiska uppdrag och alla möjliga andra frågor mellan himmel och jord. Även kreditupplysning tas årligen. Snart kommer väl nya frågor i form av eventuella sjukdomar, BMI, midjemått, blodtryck, fasteblodsocker, kolesterol, läkarintyg, DNA mm.
SvaraRadera
Verkar som om det handlade om "avgift" för utebliven vinst på icke genomförd affär.
Kanske inte riktigt samma sak, dock liknande och lika fräckt i mindre skala.
När man skall förnya sina glasögon så är det ju inget som hindrar att man vill behålla de "gamla bågarna". Men det tycker tydligen optikerna.
I varje fall tycks det vara så att man gemensamt diskuterat sig fram till att man då skall ta en "inslipningsavgift på 500:-. Alla använder samma uttryck "inslipningsavgift".
Detta känns aningen märkligt och inte särskilt befogat då de glas man då beställer alltid tillvekas med all slipning ingående i priset och alltså även omfattar inslipningen i de bågar man "valt ut" hos optikern, och borde då göra det även om det gäller en båge man redan tidigare betalt och vill behålla i de nya glasögonen.
De försvarar sig med att påstå att inslipningskostnaden inte ligger i priset av glasen utan i priset av de bågar man köper. Alltså köper man inga bågar, så måste man betala inslipningen separat.
Det är så otroligt fräckt, samt att man också står och ljuger kunden rakt upp i ansiktet och påstår att inslipningsvagiften ligger i priset på bågarna. Med utesluten affär av bågar så måste man ge dom minst 500:- i vinst på grund av deras uteblivna vinst i utebliven affär med bågar.
Detta påstående är horribelt då man kan köpa bågar för 150 kronor som då inte ger utrymme för bekostandet av inslipning. Det är naturligvis orimligt av andra skäl också.
Detta system att utöka sina vinster med att debitera "utblivna vinster" återfanns ju i det frihandelsavtal vi skulle påprackas från USA. Det s k TTIP-avtalet.
Om jag inte minns alldels fel så skulle företagen kunna kräva uteblivna vinster från stat ock kommun om de inte fick expolatera t ex vårt vatten.
Någon som råkat ut för typ detsamma?
Det är tveksamt att behålla de gamla bågarna när man går till optikern. Båda mina glasögonbågar havererade redan efter tre år, när linserna fortfarande var i prima skick och är den dyraste kostnaden, pga extra tunt plastglas, antireflex och i det ena fallet extra bra progressiva glas. De kostade 8.000 resp. 5.000 kr. Expediterna avslöjade, att man räknar med att bågen håller bara tre år. Diverse delikata metall-detaljer hade gått av pga metall-utmattning. Tillverkaren har reservdelar numera bara i tre år och den ena tillverkaren hade dessutom lagt ner sin verksamhet. Jag försökte få tag på reservdelar och nya bågar t o m på eBay, och lyckades nästan. Blev riktigt förbannad och lagade glasögonen med 4 buntband och två bitar krympslang. Med dem har jag gått omkring i flera år! Folk tror att de hör till bågarna, utom optikerna.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
OK, det finns diverse trix att få folk att avstå från att behålla de gamla bågarna. Att just du hade köpt bågar med så dålig kvalité att de gick sönder så fort är ju en sak för sig. Det är ganska ovanligt att man behöver förnya bågarna. Dock är många dyra märkesbågar av väldigt tveksam kvalité eftersom man räknar med att just det märket kanske inte är poppis så många år. Det skall hela tiden säljas nya. Och detta desavouerar inte mitt påstående att "inslipningen" ingår i köpet av glasen. När jag besökte enav världens då största producent av glasögonbågar i Italien fick jag veta att deras ordinarie bågar skulle gott hålla i mer än 10 år. Och det innefattade även de varpå man monterade ett litet metallmärke som det stod Armani på.
I övrigt så behöver det ju inte handla om de gamla bågarna man kanske har köpt nya bågar någon annan stans som har ett bättre urval. Och det skulle man i så fall bestraffas för. Eller med deras terminologi så har man ju redan även betalt "inslipningen" oavsett var man köpt bågarna.
"Som kontantköpare visade det sig att SEB tog ut 2500:- SEK för att hantera bostadsköpet, när det inte var några lån inblandade i det nya köpet. Detta för att synkronisera överföringen av köpeskillingen från köparen till säljaren och telefonsamtal med mäklaren vid överlåtelsen."
Samma sak hände mig förra året med Handelsbanken. De ville ha tillgång till transaktionshistorik på aktiedepå + kontrakt för lägenhetsförsäljning för att utesluta penningtvätt mm… Jag listade ut att man helt enkelt kunde prata med mäklaren och överföra pengarna till dennes konto i god tid till överlåtelsen. Kostade inget extra. Samt, jag hade kunnat tvätta mina pengar då ingen bankman ifrågasatte varifrån de kom ifrån…
Nåja, staten tog 80.000 Kr. i "stämpelskatt" för att administrera mitt husköp. Det är excess i den högre skolan det.