Kommunernas skulder fortsätter öka och har nu dubblats på sju år rapporterar SCB. Kommunernas räntekänslighet har alltså ökat kraftigt, även om man låst in mycket av detta i obligationer. Till skillnad mot hushållens skulder kommer alla drabbas och få betala för kommunernas lånefest.
 |
| Mycket kommunal budget i arbete. |
Kommunerna är alltså räntekänsligare än på länge. Kommunerna hade 543 GSEK i skulder vid slutet av tredjekvartalet rapporterar SCB. Detta avser den kommunala förvaltningen, och inte skulderna hos de kommunala bolagen. Dessa har egna skulder, varav 350 miljarder är lånade från de egna kommunerna. Större delen av kommunernas skulder har alltså lånats vidare till kommunala bolag.
Stiger räntorna kommer kommunerna alltså få kraftigt höjda kostnader framöver. Det har dock blivit betydligt populärare med obligationsupplåning för kommunerna, så effekten av stigande räntor blir fördröjd, tills det är dags att rulla över obligationerna på ny upplåning. För enskilda kommuner kan det alltså blir spännande ränteupplevelser när större lån ska förnyas, om timingen är dålig.
När ett hushåll skuldsätter sig är det främst ett problem för det hushållet. I andra hand för banken, och först i tredje hand för övriga samhället i den mån hushållets skulder drabbar konsumtion och med det arbetstillfällen.
När en kommun skuldsätter sig blir det dock ett kollektivt problem för alla kommunens invånare, som kommer få betala för detta. Antingen via högre skatter, eller via sämre service.
Avgörande är hur kommunernas ränteprognoser ser ut och om de räknat med högre räntor framöver.
Kommuner får inte låna till den löpande verksamheten. Däremot kan man förstås låna pengar, låna ut dessa till ett kommunalt bolag, som skriver upp värdet på sina tillgångar, t ex fastigheter, och därmed redovisar en bokföringsmässig vinst, och betalar ut de nyupplånade pengarna som utdelning till kommunen. Vore rätt intressant att titta på i vilken utsträckning detta sker och i praktiken handlar om att låna till kommunal verksamhet. Annars ska lånen bara gå till investeringar, t ex VA-infrastruktur, bostäder eller skolor.
Vi vet att svenska staten skuldsatte sina bolag under den avgående socialistiska regeringen, och delade ut dessa pengar som utdelning för att kunna hävda att statsskulden inte ökade och att Sveriges ekonomi går som en Tesla. Frågan är i vilken utsträckning kommunerna alltså gjort detta under de goda åren, framför allt mot sina fastighetsbestånd?
29 kommentarer
Den här låg konjunktionen kommer bli något alldeles i särklass då det är Landsting och kommuner som kommer drabbas primärt.När det gäller Landstingen är det 2 av 21 som har soliditet på plus sidan. Det ena med knapp marginal Som rör sig om cirka 250 GSEK som pensions skulder enligt Trygghansa.
… och det baserat på uppblåsta egna tillgångar i form av fastigheter?
Det förfarandet du beskriver ang allmännyttan förekommer inte så vitt jag vet. Allmännyttans utdelning till kommunen är reglerad och ligger på en mycket låg nivå. Det verkar också vara vanligt att inte skriva upp värdet på allmännyttans fastigheter i bokföringen, av oklar anledning.
Det är mestadels investeringar i anläggingstillgångar (dvs byggnader, dvs äldreboenden, förskolor och skolor) som lånen används till.
De flesta kommuner har fler bolag än allmännyttan.
Har du nåt exempel på tex ett kommunägt energibolag som skrivit upp värdet på sina fastigheter i syfte att öka utdelningen? Är rätt intresserad.
Är den kommunala pensionsskulden på 232 miljarder medräknad?
Troligtvis inte eftersom då skulle var femte kommun få en negativ soliditet dvs konkurs.
Lika illa är det i landstingen där pensionsskulden är uppe i 244 miljarder. Likadant där att de flesta landsting har större skulder än tillgångar.
Nix, ej medräknad vad jag vet. Detta är upplåning, inte skulder.
Är inte upplåning en skuld? Om inte vad är iså fall skillnaden?
Ja, låt dem regera sönder sig, fjamåt o Svärjevännera o alla kommun(ist) er.
Det gäller som sagt att se om sitt hus.
Jag räknar dock med att alla former av vård stöd mm kommer bli inkomstprövat, det är bästa sättet för regimen att finansiera löpande verksamhet.
De som får betala har man ändå förlorat som röstande.
Finns ju många hål att stoppa pengarna i…
Socialism, brun röd eller grön har aldrig skapat välstånd…
God Jul på er!
Herregud!
Du låter bitter.
Nästan lika bitter som jag.
God jul på er.
Bitterhet är livets krydda.
God jävla jul på er alla.
Ät inte gul snö.
Man har ”investerat” i framtiden. Byggt allehanda barackbostäder, hyrt väktare till socialkontor, köpt in SFI kurser, stafettsocionomer, hyrt gamla hotell för 1900 per dag, etc, etc. Svensken vill ju ha det så, så kör på in i kaklet bara.
Ja går det riktigt åt h-lvete så har majoriteten i alla fall fått som de röstat.
Kan detta vara ett exempel där man gör tvivelaktiga överföringar.
https://www.forvaltaren.se/Global/DisplayDocument.ashx?guid=61582b43-158e-4287-b915-2c7ae434e66f
Se sida 28. ”Avkastning till staden”
Och sedan sidan 57. ” övriga upplysningra” och lekmamanrevisopnen på sidan 58 tredje kolumnen?
Här säljer man fastigheter till sig sina egna bolag under bokfört värde, är det en skattefint för att plocka ut vinster någon annanstans tro?
Tom revisorerna verkar osäkra över tilltagets laglighet.
"Annars ska lånen bara gå till investeringar, t ex VA-infrastruktur, bostäder eller skolor" definitionen på "investering"är att det ska ge en vinst – generellt sett ger inte kommunernas ökande skulder en vinst, konsekvensen är att den ökande belåningen ger ökande utgifter och inga vinster – det hela är bara Orwellianskt nyspråk för att kommunerna lånar för att gå runt.
Jo fast lite beroende på kommunens storlek så kan man ju behöva låna för att tex bygga ny va anläggning men större kommuner borde nog egentligen inte behöva låna alls, borde räcka att prioritera ett eller några projekt i taget och rymmas inom den vanliga budgeten. Personligen är jag tveksam till om jag tycker att man ska låna upp pengar alls ser nog ingen långsiktig vinst för samhället i det.
Jaha, det var därför massor av kommunala förvaltningar gjordes om till aktiebolag, för att kunna trixa med bokföringen.
Nej och åter nej. Bolag bildades för att man konstaterat att det kommer in en hel del skatter från bolag som dessutom ger utdelning till ägarna. Det krävs styrelser i bolag och styrelser behöver sköta sitt bolag ansvarsfullt. I vissa fall kan man behöva se hur motsvarande verksamhet sköts på andra sidan ekvatorn för att eventuellt kunna dra lärdom där solen nu skiner mer än här. Hur grävs vatten och avlopp eller dras elledningar eller underhålls fastigheter?
Fast varje styrelse måste ju ha seminarier också där de inte störs av att någon måste hem på kvällen. Sprit får givetvis inte förekomma, om bolaget betalar, så nästan alla kommuner tar sitt ansvar.
Störst lönsam verksamhet har förmodligen de kommunala fastighetsbolagen som tagit över gamla skolor och nu hyr ut lokalerna nästan uteslutande till skolor.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Kommunala fastighetsbolag som hyr ut lokaler till skolor har störtst lönsamhet? Ja, det säger väl en del kommunala fastighetsbolags entrepenöranda. Eller inte.
"Möjligheten att finansiera verksamhet i bolag via koncerner utgör det främsta argumentet till varför kommunerna driver bolag. I en koncernkonstruktion kan kommunen utjämna resultat mellan bolag, så kallade koncernbidrag och att idka skatteplanering."
Från en uppsats på Göteborgs universitet.
Den mesta kommunala verksamheten är beslutad av Riksdagen. Kommunerna har bara att leverera. När en kommun måste spara är det därför en liten del av verksamheten som måste stryka på foten: Badhus, Ishallar och kommunala musikskolan är det som man kan/måste göra sig av med.
Alltså: Bra möjligheter att köpa en bättre begagnad ishall
En trolig effekt av sparkrav på kommunerna är alltså hockeylag som går i konkurs, Musiklärare som blir arbetslösa och nedlagda teatrar
Det välkända kommunala självstyret.
Jag skulle tippa på att kommunerna snarare väljer att sälja ut en del av de investeringar som de har lånat till.
Det skulle vara bra om det fanns en Sweden debtclock på kommunalnivå.
Alla kommer inte att tvingas betala, bara de med inkomst. Bidragstagare kan bara få lite mindre.
Vad har hänt de senaste sju åren som gjort att skulden dubblerats när allt går så bra? Skatter och avgifter måste väl flöda in.
Det som har hänt är att investeringar i fastigheter, bostäder och infrastruktur har ökat kraftigt. Även en hel del renoveringsbehov av fastigheter som byggdes under miljonprogrammet har bidragit. Och att byggkostnaderna de senaste åren har varit smått absurda är väl ingen som har missat.
Sydsvenskan rapporterar att kostnaden i Lund för försörjningsstöd har minskat ett par år, men att i och med en kommande lågkonjunktur och att kommunen kommer få försörjningsansvar för fler arbetslösa flyktingar lär öka, kommer det att bli dyrt för kommunen.
Big surprise ! Det förstod jag för flera år sedan, tidigt i 201f5. Men man måste väl vara toppolitiker för att inte kunna lägga ihop två + två.
Inte en länk: sydsvenskan.se/2018-12-24/kostnaden-for-forsorjningsstod-sjunker-i-lund-men-flyktingar
Varför kommer jag att tänka på den kommun jag en gång bodde i, Haninge som fick statlig förmyndare över sig i början på 90-talet…