Så hur mycket energi gör en normal villa av med numera? Gamla schabloner gäller inte längre, på grund av teknikutvecklingen och energieffektiviseringar. Från forna 25 000 kWh el kan man idag säga att en normalvilla gör av med mellan 10 000 och 15 000 kWh om man inte har fjärrvärme eller biobränsleuppvärmning.
Numera normala villor. |
Den gamla schablonen är att en villa gör av med 25 000 kWh energi. Elförbrukningen är en annan sak, då man via andra uppvärmningskällor eller värmepumpar kan ha en avsevärt lägre elkonsumtion.
Av den gamla schablonen var 5 000 kWh sk hushållsel, dvs belysning, matlagning, tvätt, kyl och frys, disk, teve och andra apparater. 5 000 kWh gick till varmvatten och slutligen stod 15 000 kWh för uppvärmningen.
Idag är siffrorna lägre egentligen på samtliga punkter. De gamla siffrorna för hushållsel baserade sig på betydligt mindre energieffektiv utrustning än vi har idag, inklusive att man med de siffrorna förutsätter glödlampor där dagens lågenergilampor istället har kanske en femtedel av förbrukningen. Kyl och frys har också blivit effektivare, liksom teveapparater där forna tiders 300 – 400 W för en tjockteve idag är nere på under 100 W för platteven. Dock är det så att under uppvärmningssäsongen så innebär energieffektivare elapparater att det blir mindre spillvärme – all el i apparaterna blir i slutändan värmeenergi – så hela besparingen slår inte igenom.
Oavsett så är hushållselförbrukningen lägre idag. Vi kan killgissa på 4 000 kWh för ett normalt villahushåll.
Varmvattnet är svårare att spara energi på, då det är en faktisk fysisk konstant energi som krävs för att värma upp en viss mängd vatten till önskad temperatur. Däremot har vi idag i större utsträckning snålspolande kranar och snålare duschmunstycken, och väldigt få badar, vilket sparar stora mängder energi.
Fast det som påverkar varmvattenförbrukningens slutliga energiåtgång är samma som för den stora posten, uppvärmningen.
Har man t ex en luft-vattenvärmepump, eller de populära bergvärmepumparna kan man direkt halvera elförbrukningen. Energiåtgången är den samma, men energin utvinns av värmepumpen ur miljön, så varmvattnet drar bara 2 500 kWh. I princip alla nybyggda villor har om inte annat frånluftsvärmepump, som drar värmen ur utventilerad luft och uppvärmningen av villan används två gånger – först till luften och sedan till vattnet.
Via isolerglasfönster och bättre isolerade dörrar har isoleringen även i gamla hus kraftigt förbättrats. Vi kan anta att det gått från ett behov på 15 000 kWh till kanske 13 000 kWh även i ett renoverat hus, som bytt fönster. Nya hus har generellt även bättre isolering och värmebehovet kan vara nere till 10 000 kWh.
Dessa 10 000 kWh halveras sedan via värmepumpar, och vi får en summa på 4 000 + 2 500 + 5 000 = 11 500 kWh elkonsumtion.
Om man använder pellets, ved eller det vanligaste alternativet fjärrvärme, så blir i själva verket elkonsumtionen 4 000 kWh.
Slutsatsen är oavsett att en normalvilla idag gör av med mellan 10 000 och 15 000 kWh och inte alls forna tiders 25 000 kWh. Energibehovet kan kvarstå på 25 000 kWh, men kan fås gratis via värmepumpar och bör också reducerats via energieffektivisering.
Personligen gör mitt hushåll av med ca 11 000 kWh. 5 000 kWh av det är vanlig elbaserad varmvattenberedare. Då jag jobbar hemma dras hushållselen antagligen upp och ligger rimligtvis kvar på 5 000 kWh trots snålare lampor och annat, plus att elförbrukningen inkluderar gårdens förbrukning samt egen brunn med tillhörande pump vilket normala villor inte har. De sista 1 000 kWh kan skyllas på att trots att jag värmer huset med ved så är det el på i badrummen, samt när man är bortrest under vinterhalvåret och hus- och djurpassaren inte eldar.
Till det kommer ca 10 m3s (stjälpt ved) för uppvärmningen, vilket schablonmässigt kan sägas innehålla 10 000 kWh värmeenergi, netto efter förluster efter kamin och murstock gjort sitt. Total energiförbrukning alltså 21 000 kWh, varav 11 000 är el. Med solkraften kommer elen i princip gå ner till 7 000 kWh. Nästa steg är att när varvmattenberedaren ger upp (eller tidigare) skaffa solvarmvatten under sommarhalvåret. Jag installerade det på mitt förra hus och sommarhalvåret satt man med 300 liter 95-gradigt vatten att göra av med per dygn… Redan i mars gav solvärmen i princip allt varmvatten och den började värma i februari. En sådan lösning drar ner varmvattenelen med åtminstone 2 000 kWh och hushållet landar då på 5 000 kWh.
I övrigt är ett hushålls (ej bostaden alltså) största energipost maten. Vi äter i praktiken fossil energi och det går åt ca 10x så mycket energi i processen från åker till matbord, som själva maten innehåller (som är solenergi). Det sätter också fingret på att det allra mest miljöslitande som finns kallas en människa. Mer om ett hushålls totala energiförbrukning, inklusive arbetsplatser och samhällsservice i ett senare inlägg.
Hur mycket gör din villa av med per år i el respektive andra energikällor?
71 kommentarer
Du kanske ska fundera på en sån här när din vvb tar slut:
https://www.byggmax.se/värme/värmepumpar/varmvattenberedare/varmvattenpump-vvp-300-p64120001
Själv värmer jag 300m2 + bubbelpool med ca 33000kwh direktel om året. Borde ta tag i det nångång…
Wow! 3.6 är rejält. Måste läsa på.
För dom som inte är hemma så ofta och inte använder varmvatten så ofta (alternativt till garage osv) så finns ju dessa lösningar med: https://www.amazon.co.uk/Stiebel-Eltron-10-Electronic-Instantaneous/dp/B00DSKJ3AM/ref=pd_vtph_60_bs_t_1?_encoding=UTF8&psc=1&refRID=7FMGQEBAZV49E2K3R7PP
Satt och kollade på den tidigare idag, jag vill ha till ett lager jag har då det inte finns varmvatten där. I Sverige kan jag inte hitta annat än varmvattenberedare med vattentank, känns ju dumt att värma upp en massa vatten i onödan (samt hålla det varmt) när man bara vill värma upp det man faktiskt förbrukar.
Tycker inte att det framgår riktigt hur det fungerar.. En vanlig luft-vatten värmepump kan väl lätt ha scop på 5 i södra Sverige nuförtiden?
Men vad gör denna mojäng? Värmepumpen ska ju vara inbyggd, tar den värme från inomhusluften?
det är en luft vattenvärmepump, avsedd för tropiska klimat där den ersätter gasboilers eller electrical boilers.
den kan ta inneluft, tex frånluft men den har så pass stora volymsflöden att den kommer "överventilera" ditt utrymme.
COP 3.6 gäller alltså med ca 20C luft eller mer.
Den kan givetvis ta uteluft, men COP och uteffekt blir sämre. Eller så blandar man, då är det bara när det är som kallast ute som den inte riktigt räcker till.
Googla Indol.
@ Cornu , kontakta mig om du vill veta mer, jag har haft en ganska lång diskussion med svenska agenten om denna manick. Har dock inte valt den av flera skäl. Men skall ersätta vår varmvattenberedare med en Nibe 110 när den tjänat ut. Det är en ren frånluftsvärmepump som endast producerar varmvatten.
annars kolla på Indol split 15 som är en mindre variant utan beredartank.
I övrigt- väljer man en vvb med rostfri eller emlajerad ståltank har man dessutom 300 liter preppervatten nör ryssen bombar och elen försvinner, om man inte har brunn. Jag hade inte heller varit rädd för att dricka från en kopparklädd vvb under någon vecka eller så.
Har idag 150 liter i VVB och 150 i hydrofor pga egen brunn. Plus dunkvatten.
COP borde redovisas för 65 C uttemperatur, vilket är standard för varmvatten. Tror _inte_ den klarar COP 3.6 då. Vem vill ha varmvatten som inte går att diska med??
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Stirra er inte blinda på COP-värdet. Det är ju ett värde som visar pumpens prestanda när förutsättningarna är som bäst. Kolla istället på SCOP-värdet som ger en bättre bild av verklig prestanda. Speciellt här i norden där vi har kalla vintrar och förutsättningarna sällan är optimala. COP-värdet är bara försäljningssnack.
Att duscha 15 min VARJE morgon torde vara en överloppsgärning!
Dessutom drar uppvärmning av vatten stora mängder energi!
För så skitig blir man INTE av att sova i sin egen säng…
Vid ett skymningsläge torde möjligheterna till så långa duschar så ofta vara synnerligen begränsade!
En bra preppingövning är därför att prova på att inte duscha på 7-8 dagar och bara tvätta av sig snabbt på de mest väsentliga kroppsdelarna!
Du är alltså singel.
…eller kommer snart bli… 🙂
Undvika att duscha vet jag ju inte, men om man inte gör annat än sover i sängen kan man ju duscha innan läggdags. Sen kan man ju faktiskt duscha kortare än 15min
På mitt förra jobb duschade jag bara var 7-8 dag. Men nu när jag har mycket kontakt med andra människor måste jag duscha varje morgon. Sällan 15 min dock.
Singel ja! (värst vad du inriktar dig på det…)
Man kan faktiskt hålla sig fräsch och ren utan att behöva duscha VARJE dag… Man behöver bara tvätta av sig snabbt på de mest väsentliga kroppsdelarna som jag skrev! Dessutom är detta eviga duschande påfrestande för huden som lättare torkar ut…
Skall man duscha skall man göra detta på kvällen så att det tunna och fina lagret av skyddande hudfett hinner återbildas under natten!
I min WG i Berlin varmvattenberedaren av gasmodell som drog igång så snart vatten flödade genom värmekammaren!
h bara tvätta av sig snabbt på de mest väsentliga kroppsdelarna!
Duschar varje morgon eftersom jag svettas en del pga jobbet; Jag sorterar post och det är en del fysiska moment emellanåt, på sommaren duschar jag två gånger per dygn.
Ja, har man ett fysiskt ansträngande arbete eller rör sig bland hästar, boskap, mjölkkor etc så men för oss andra som sitter vid ett skrivbord hela dagarna o mest värmer stolen? 😜
Cykla till jobbet och duscha där, win win 🙂
Ja, det är en bra "kombo"!
Har socialstyrelsen någon normerande rikslikare för hur ofta det är optimalt att duscha? 😜
Jag svettas inte speciellt mycket utan duschar mest för att håret inte ska stå på ända när jag träffat kunder 🙂
Som chefstekniker kunde håret stå som det ville… Oftast..
Vad är det för fel med att duscha varje dag… vi män behöver inte mer än 5 minuter.
Fungerar även om man kammar sig… 😁
Den bästa begränsningen torde vara en sådan där automat / timer som finns på många campingar… Man måste mata den med mynt för att den under en period på , säg 3 minuter skall ge varmvatten… När perioden tagit slut blir vattnet kallt… 😉
Där är nästa förmånsbeskattning. Duscha på jobbet.
Duschar 15 min varje morgon för att det är skönt.
Nu är det ju rätt individuellt hur illa man luktar. Min förra sambo (som jag ändå hade i 7 år) kunde inte känna skillnaden om jag var nyduschad eller inte hade duschat på ett par dagar. Men så svettas jag praktiskt taget inget. Med hård träning så blir jag på sin höjd lite småfuktig. Och det luktar inget av svetten.
Att inte duscha varje dag ,är det brist på energi ? är inte vår elproduktion miljövänlig ? Vad är problemet ?
Fast om vi inte använder elenergin själva så exporterar vi den, vilket i slutändan gör att andra länders dyra (fossila) elproduktion kan stå stilla lite längre än annars.
Sverige har just nu ett gott läge energimässigt, men vi har risk på effektsidan under riktigt kalla vintrar.
Väldigt grovt avrundat producerade vi 160 TWh elenergi förra året, använde 140 TWh själva och exporterade 20 TWh. Det har sett ungefär likadant ut de senaste fem åren.
@Rune Karlsson: Det KOSTAR att värma upp vatten som går rakt ner i avloppet… Oerhört mycket pengar…
Visst är det så, så jag antar du duschar i kallt vatten en gång i veckan för att spara energi?
När vi ändå är på gång med genomgång av energikostnader, så finns det stora pengar att spara i att diska för hand och inte använda torktumlare också. Eller ännu bättre, sänk innetemperaturen tre grader och pälsa på dig lite tjockare kläder så sparar du enormt mycket energi. Och då ska vi inte bara tala om vad bilen drar inklusive tillverkningskostnaden…
Jepp, maten kräver energi för att förvandlas till ätbara produkter. Här har utan tvekan vegetarianerna en mycket stor fördel framför oss köttätare — det krävs mångdubbelt mycket mer energi att förvandla en kossa till mat jämfört med tex potatis eller vete.
Se sidan 20 i denna rapport, till exempel.
Annars är det sänkt inomhustemperatur och förbättrad isolering som ger störst effekt i vårt land vad gäller hushållens energieffektivisering, skulle jag tro.
Kor kan, till skillnad från människor, äta och bryta ner gräs och andra cellulosainnehållande växter och omvandla detta till fr människor mycket nyttigt protein…
Ska man se det hela ur rent energieffektivitetssynpunkt så är det mycket bättre att äta tex baljväxter direkt istället för att ta mellanvägen via ett annat djur.
Varken ko eller gris eller fågel är bra om man vill optimera efter energiförbrukning.
Du kan få i dig alla aminosyror (protein) du behöver via tex bönor och linser mycket billigare. Men det är inte lika gott.
Det blir ju dessutom även en del "bieffekter" i tarmkanalen av bönor och linser ..😁
Gasbildning etc ..
"How can you tell someone is a vegan? Don't worry they will tell you"
Antagligen borde man äta mindre mängd kött och det kött som produceras borde inte äta brödsäd, men så länge de mest högljudda vegförespråkarna är så dogmatiska så lyssnar nog färre.
Grönsaker är förresten snuskiga och omoraliska
https://www.youtube.com/watch?v=TGiufIPSoao
Ändå en slående skillnad om vi nu bara räknar energi ut minus energi in.
Veganism = 3 kWh/dag.
Blandätare = 12 kWh/dag.
Läs gärna igenom "Sustainability without the hot air", sidan 76 och framåt. Ett bra standardverk när man snackar energi.
Svårt tro på. 100% solenergi i så fall, har maten skördats, transporterats, förädlats och tillagats av dig själv? Glöm det. Modernt jordbruk ligger på 10x. Köttet högre.
Verkligheten är att de färska grönisarna flygs t Sverige. Resten m lastbil eller fartyg. Soja odlas ej i Sverige.
Därtill – energi i utrustningen, inte bara direkt primärflrbrukning. Skördas m fingrar?
Lars: Ta en titt på länkarna jag skickade. Det är helt ostridigt att köttuppfödning kostar mer, energimässigt, än t ex potatis och spannmål.
Det är inte frakten som kostar. Ta en titt i första hand på Energy use in the EU food sector: State of play and opportunities for improvement, särskilt figur 1.2, för läget inom EU.
Logistik (frakt) är en mycket, mycket liten del av energikostnaden.
"Figure 1.2 confirms that livestock and dairy products (except milk) incorporate a substantial amount of energy (see also section 3.7), while vegetables and bread are less energy-intensive per kilogram of product. "
Ifrågasätter 3 kWh. Inte proportionerna. Sedan struntar vi i systemtänket, där växelbruk nödvändigt. Veganer subventioneras av köttväxelbruk.
En annan tabell som kanske kan vara upplyftande, från "The Oil Drum" men primärkällorna kan man säkert hitta någon annanstans:
Food Energy (kWh) to Produce 1 Lb
Corn [1] 0.43
Milk [2] 0.75
Apples [3] 1.67
Eggs [4] 4
Chicken [5] 4.4
Cheese [2] 6.75
Pork [6] 12.6
Beef [7] 31.5
Eller som sagt, ta en titt på det allmänna resonemanget i min favoritsammanfattning, "Sustainability without the hot air". Det är säkert så att om man har småskaligt jordbruk med djur som äter gräs så är det inte särskilt belastande, men som vi alla vet är det inte riktigt så det ser ut för de flesta av oss, utan skulle vi leva på enbart den produktionen så skulle vi nog få skära ner på 90% eller så av köttätandet.
OK, jag köper resonemanget ang växelbruk, men som sagt, det handlar om en faktor 3-4 för köttätarna jämfört med vegetarianerna vad gäller energiförbrukning.
3 kWh/dag är lågt (orealistiskt) räknat. Då räknar man bort faktisk insats i att producera, förpacka och transportera vegetariska grödor till matbordet.
OBS! Detta är dock i sammanhanget mycket små siffror jämfört med vad som sker i köttproduktionen.
Hur är det med lufterianer då. De kan enligt uppgift leva på enbart luft. Torde vara optimalt ur energisynpunkt.
Att äta grönsaker efter säsong och INTE jordgubbar eller andra färska (syd)frukter som flugits in är kutym!
Att göra surkål är en underbar preppingaktivitet. Hade man sedan en egen jordkällare hade det varit perfekt!
Hej hej, jag är killen som nyss dissade bönor pga fisprodukton, nu rekommenderar folk att äta mer surkål.
Har 122m2 + lika stor källare som är uppvärmd, två personer i hushållet, gjorde av med 6000kWh el och 14800kWh fjärrvärme under 2017, byggt 1970 och ligger i Skåne.
Byter man bort fjärrvärmen mot någon värmepumps-sak så skulle nog antal kWh för uppvärmning minskas med hälften till två tredjedelar.
Har direktverkande el (golvvärme) med frånluftsvärmepump, 130 kvm byggt 94. 22000kWh per år. Innetemp ca 24 C. Kan nog sänka förbrukningen rejält om jag installerar en luftvärmepump, men har inte hittat något lämpligt ställe att sätta inomhusdelen på.
Just varmvattenförbrukningen har under livet (utom under studentåreni lgh) alltid varit perfekt korrelerad till hur stor varmvattenberedaren är.
Tvåplanshus, 200 kvm byggd tidigt 1900-tal. Elradiatorer (olja), 2 st luft/luft-VP (en per våning) samt braskamin. 4 personer hushåll. 17000 kWh el + 12 kbm ved.
Villa byggd 1997, 120kvm två plan, direktverkande el samt kamin och luft-luft värmepump, ca 11500kWh.
Bor på 195 m2. Har tre ungar som bor i duschen. Huset värms upp med bergvärme och vi bor i en sydsluttning i sydsverige. Hus byggt 2007. Årsförbrukningen är ca 11 000 kWh. Så schablonen på 25 k kWh är givetvis från en annan tid. Många nybyggda hus är idag som ett passivhus.
Men är de för täta? Allergier av olika form frodas.
I samma veva skall Bovärkets normer för ventilation och energieffektivitet uppnås.
Därför uppfanns FTX aggregatet och frånluftsvärmepumpen. FTX bygger på att huset är tätt.
Det är god luftväxling enligt normen.
14000kWh. Varav ca 7000kWh hushållsel (drar ca 600kWh/månad juni-augusti när värmen är avstängd)
Hus byggt 1978 , 1,5 plans 180kvm. Dock isolerad platta och lågenergifönster samt värmetätt klilmatskal.
Elvärmen fördelar sig ca 50/50 på direktvärkande el och luft/luft vp. Den senare ger ca 10000kWh totalt i värme (SCOP 3 räknar jag med) då COP är som lägst när effektbehovet är som störst.
Total energiförbrukning ca 20000kWh alltså.
Värmen är avstängd mitten maj till mitten september om solen är framme.
1800 tals hus…55000kwh…töränna runt hela huset när det är snö ute,skall åtgärdas. Ska det vara preppers får det bli ved, 1kg björkved inehåller 4.4kwh,
Bergvärme ger cop faktor på ca 4 om man kan hålla sig med lågtempererad framledning på värmen, desutom extremt billigt som ac varma dagar
Torp från 1920, timmerstomme. ca 80-100m2.
Första året när vi bodde här (Jag och frun och en ettåring) så bodde vi i bara köket och vardagsrummet (dit vi flyttade sängen), i vardagsrummet finns kakelugn, i köket vedspis.
Resten av huset var "kallt", eller halvvarmt pga spillvärme.
Gick åt 12 kubik ved och elen låg på strax under 5000 kWh, varav 1600kWh var till en 50L varmvattenberedare.
Nu när dottern blivit större och även fått en lillasyster så fungerar det inte riktigt. Vi har fler rum uppvärmda nu och klarar inte av att vakta vedspisen lika idogt.
Går kanske åt 10 kubik ved nu och elräkningen börjar smyga sig närmare 10 000 kWh / år.
Har inte haft mätare på VVBn, så vet inte om den stigit markant, men det tror jag inte.
12 kubik ved väger ca 6000kg, och man får ut ca 3 kWh värme per kg ved, så det är 18000 kWh värme.
Mangårdsbyggnad från 1744, renoverad 1950, 430 kvm plus 125 i källaren.
30.000 kwh varav 17.000 till grundvattenvärme, resten till hushållsel inkl. vattenpump, värme i pumphus, motorvärmare m.m. Tillkommer ca 500 liter villaolja.
Inom ett antal år kommer lagringstekniken för värme kommit så långt att alla uppvärmning kommer att kunna ske med hjälp av solen enbart.
Dvs man laddar systemet under årets värma delar och nyttjar den sedan resten av året.
Uppvärmning kommer bli en i "engångsinvestering" utan direkta rörliga kostnader.
hur skall lagringen ske? Jag har kollat det. Med kemisk lagring i fasomvandlare krävs fortfarande rätt många ton för att spara kanske 10000kWh.
Kolla Saltx med kemisk lagring i salt.
Man lagrar i bergvärmen såklart så hålen aldrig blir kalla.
Kollade min Eon-sida nu. Beräknad årsförbrukning, 7500 Kwh. Vi bor 2 personer, i ett dåligt isolerat stuga från förra sekelskiftet, på ca: 65m2.
Har luft luft och sätter på direktverkande, när det kryper under -15 grader. Har vedspis och kakelugn och bränner väl ca: 6 m2 ved per år. Dessutom har jag en luftsolfångare, som hjälper till ordentligt, ffa på höst och vår. Varmvattenberedaren sätter jag på när jag behöver varmvatten till något speciellt, annars är den avstängd. När jag eldar i vedspisen, får jag för det mesta allt varmvattnet där. Duschar gör jag genom att fylla handfatet med varmvatten från vedspisen och använder tvättsvampen som dusch. Fungerar alldeles utmärkt.
Om duschen !
+ 100 !
Vi köper el för lite drygt 10 000 kWh.
Sen säljer vi ~2 500 kWh solel och konsumerar ~2 500 kWh av solelen själva.
Sen går det åt ~2 kubik ved. Mer när det är kallt. Egen skog så veden är förnybar från gallring.
2 300 kWh går i bilen per år. Det är lika mycket som vi sparade på att gå från luft-luft till luft-vattenvärmepump så vi även fick varmvatten på värmepumpen.
Så med modernare luftvärmepumpar kan vi ställa om Sverige till elbilar utan större investeringar.
Om något år blir den andra bilen också elektrisk (M3) om Tesla får sit shit together men det borde inte ändra kalkylen så mycket då andrabilen sällan kör lika mycket. M3:an har också bättre MPGe.
drygt 20 000 KWh/år i elförbrukning. Småbarnsfamilj med med två vuxna som är hemma mer än borta om dagarna. Huset ca 200kvm boyta + källare och inredd vind, byggt 1912.
Värmen hålls med två luft/luft'are i dagsläget tillsammans med en vedförbrukning på runt 8 kubik/år blandved.
Inget vattenburet system i huset…tyvärr…
113m2, byggt 1980, familj på 4.
Total 6700kwh/år
Luftvärmepump, skåne
Bor i Skåne i villa från början av 1930-talet. 140 m2 fördelat över två plan + ca 35 m2 uppvärmd yta i källaren. 5 pers i hushållet. All värme kommer från en luft-vattenvärmepump. Har en årsförbrukning på ca 22 000 kWh. Uppskattar att ca 12 000 kWh är uppvärmning.
En fördel med gamla hus är att det ofta finns rejäla radiatorer att torka saker på. Ni med barn som bor i nya hus med golvvärme, hur gör ni med blöta vantar och skor, och tvätt som "måste" bli torr till i morgon? Har ni torkskåp?
Skotork till vantar och skor. Samt värmepumpstorktumlare till resten 🙂
Varmvatten växlare på avloppet upp till 30 % verkningsgrads. För övrigt så ser min privata bostad inte lika hitech ut, 130 m2 20 000 kWh direkt el luftvärmepump + 3 kubik ved. Gammal enkel sommarstuga som kompletterades med att hämta ett gratis hus när barnen kom med storken.Två 60 m2 hus som sattes ihop, inte optimalt i energiväg. Folk ger bort vad som helst I Stockholm. Å billigt blev det, men dyrt i uppvärmning Men nu e nytt hus e på g på avstyckad tomt.