Den viktiga skillnaden på median och medel när det gäller förmögenhet

2.2K

Ekonomen Tino Sanandaji kritiserar “den virala kartan” över svenskarnas låga medianförmögenhet och vill hellre redovisa medelförmögenhet. Men medelförmögenhet visar inte hur situationen är för vanligt folk, eftersom förmögenheterna är snedfördelade i en sk Paretofördelning där 20% äger 80% av tillgångarna. Anser man att majoritetens frånvaro av rikedom kompenseras av minoritetens rikedom, menar man implicit att denna rikedom ska beslagtas socialistiskt och ges till majoriteten. En annan punkt är att svenskarna har offentlig välfärd, men som bekant riskerar den att kraftigt urholkas, och kvar sitter vanliga svenskar med avsevärt lägre ekonomiska tillgångar än i andra länder.

Exempel Paretofördelning, som visar var median respektive medel ligger.

För några år sedan visade jag att hushållens förmögenheter är Paretofördelade. 20% äger 80% av tillgångar. Detta är i sig inget onormalt, utan har en lång rad orsaker, t ex att man har en tendens att bli rikare med åldern för att toppa lagom till pensionsdags, varefter man börjar äta upp sina tillgångar.

Credit Suisse menar att svenskarnas medianförmögenhet är 45 235 USD (idag 369 407:- SEK), dvs hälften av svenskarna har mindre än detta, hälften har högre. Detta är näst fattigast i Västeuropa. Siffran avser enbart vuxna svenskar och barn räknas alltså inte med. Snittet är dock 260 635 USD (idag 2 128 449:- SEK), eller nästan sex gånger så högt. 

Mitt inlägg om detta har blivit viralt, med än så länge drygt 120 000 visningar och runt 8 800 delningar på Facebook i skrivande stund. Ekonomen Tino Sanandaji kritiserar denna virala spridning och vill istället prata om snittförmögenheten och inte medianen.

Med 20% som äger 80% av förmögenheten, så får vi exempelvis den Paretofördelning som visas överst i inlägget. Snittet är 20, men som man ser hamnar detta snitt uppe hos den rikaste 20%:en. Snittet (eller medlet) visar alltså inte hur normalsvensken faktiskt har det.

Faktiskt fördelning av sparkapital i Sverige. Data från 2013 och Timbro, Demoskop och SCB. Notera att detta är sparkapital och inte inkluderar t ex bostadsrätter eller icke-finansiella tillgångar som villor, eller tar hänsyn till skuldsättningen, vilket Credit Suisse gör. Om man ifrågasätter Credit Suisse siffror så bör man nog publicera sina egna, mer korrekta siffror. Man kan oavsett konstatera att runt 75 000 i sparkapital inte räcker långt för mediansvensken.

Det väsentliga är att normalsvensken (mediansvensken) inte representeras av en medelförmögenhet. Medianen är mer representativ för hur det faktiskt ser ut för “vanligt folk”.

Vissa delar av det Sanandaji skriver är inte att ifrågasätta, t ex kan jag bara hålla med om följande (min fetstil):

“Sverige har länge haft en medelklass med hög inkomst men lågt sparande, troligen då välfärdsstaten gjorde att många inte behövde spara för pension, sjukdom, arbetslöshet, barnens utbildning och annat de i säg Italien sparar för. (I vart fall tills nyligen, nu ökar privatsparande i takt med att skyddsnätet urholkas). Sverige har därför trots låg inkomstojämlikhet hög ägarkoncentration, där förmögenheter till stor del ägs av ett relativt fåtal. Samtidigt är inkomster mycket viktigare än förmögenhet, svensk medelklass har höga inkomster under sin livstid, de flesta väljer helt enkelt att inte spara mycket, speciellt i unga år.”

Mitt förra inlägg är inte missvissande. Det visar exakt det det säger sig visa. Det visar hur normalsvenskens förmögenhet ser ut kontra hur det ser ut i resten av Västeuropa. Sanandaji verkar på något vis vända sig mot att denna uppgift sprids, men jag ska inte tolka vad han egentligen vill ha sagt. Enklast är att han själv förklarar varför det inte är ett problem att svenskarna har Västeuropas näst lägsta medianförmögenhet.

Men när skyddsnätet urholkas så sitter normalsvensken kvar med sin låga förmögenhet, som ska användas för att betala det som staten tidigare levererade – vård, skola, omsorg och rättsväsende.

Det hjälper inte att 20% sitter på 80% av förmögenheten när över endast 2.6% av alla anmälda inbrott ens går till åtal och resten inte får några skadestånd för merkostnader – för det krävs att någon döms för brottet. Istället får offren betala självriskerna ur egen fick och samtidigt upptäcka att försäkringen långt ifrån ersätter allt, och att faktisk kostnad som brottsoffer vida överstiger självrisken. Procentsatserna varierar, men generellt leder 90% av alla anmälda brott inte till åtal och offret får ta kostnaderna brottet orsakat själv, och hoppas att försäkringsbolaget inte bråkar.

Det hjälper inte att 20% sitter på 80% av förmögenheten när man måste betala taxi från Sollefteå till BB i Örnsköldsvik sedan det allmänna lagt ner BB lokalt.

Det hjälper inte att 20% sitter på 80% av förmögenheten när hemtjänstavgifterna höjs med 400%.

Det hjälper inte att 20% sitter på 80% av förmögenheten när Försäkringskassan föreslår att man säger upp sig så man kan få a-kassa istället för sjukpenning när FK vägrar betala ut sjukersättning för 19 frakturer.

Enda gången det hjälper att 20% sitter på 80% av förmögenheten är om man vill ägna sig åt socialism och beslagta dessa 20%:s tillgångar och ge till resten. Vad resultatet blir av att beslagta tillgångar och socialism är dock allmänt känt, dvs alla får det i praktiken rejält mycket sämre.

Nedmonteringen av svensk välfärd och samhällsservice har bara börjat. Kvar kommer normalsvensken (mediansvensken) sitta med en mycket låg förmögenhet. Tack och lov har privatsparandet börjat öka, vilket Sanandaji påtalar, i takt med att svensken inser att det allmänna inte kommer ta hand om svensken framöver. Men för många kommer den insikten vara för sent. Jämfört med resten av Västeuropa, och även Norden, står svensken i synnerhet dåligt rustad när välfärdssamhället framöver kommer svika allt mer.

Vi får se hur svensk välfärd ser ut när Sverige kommer ut ur nästa ekonomiska kris. Tror ni den blir bättre? Tror ni att svenskarnas kostnader minskar för att upprätthålla forna servicenivåer och att möjligheten till sparande ökar? Eller vad sägs om man t ex inför terminsavgifter på universitet och högskolor? Vad sägs om maxtaxan på dagis avskaffas? Eller något annat som medför stora kostnader svensken inte har kapital att betala för?

Det är förstås möjligt att Tino Sanandaji menar att välfärden inte kommer försämras, och att Sverige aldrig kommer drabbas av en ekonomisk kris. Därmed gör det inget att normalsvensken är bland de fattigaste i Västeuropa. Jag misstänker dock att många av de som följer honom inte håller med om den framtidsprognosen. Vad han själv tror om framtiden är dock upp till honom att förmedla, och inte jag.

Förhoppningsvis håller Sanandaji med mig om att det hade varit bättre om svenskarnas medianförmögenhet hade varit dubbelt så stor och i paritet med grannlandet och välfärdsstaten Danmark, eller tre gånger så stor och likt grannlandet och välfärdsstaten Norge. Jag ser åtminstone inget önskvärt med att normalsvensken ska tillhöra det fattigaste i Västeuropa, samtidigt som vi har bland de högsta kostnaderna. Visst, det är något dyrare i Norge och Schweiz, men där är också förmögenheterna mångfaldigt större.

Normalsvensken har förmögenhetsmässigt satsat allt på att stat, landsting och kommun ska finnas där när de behövs. Vi får se om svensken har dragit en nitlott framöver. Då får man väl trösta sig med att de rikaste sitter på en hög snittförmögenhet av internationell klass…

Medel är ett av de mest missbrukade och feluppfattade termerna som folk slänger sig med. Ofta tror de antagligen att de pratar om medianen, men sällan är medel relevant. Visste du att t ex endast ca 3% dör vid medellivslängden. De allra flesta dör vid en annan ålder än medellivslängden. Medellivslängd är alltså inte ett normalfall. Det är inte ens den vanligaste åldern att dö. Det är i själva verket vanligare att dö vid en högre ålder än just medellivslängd. Ändå slänger vi oss med medellivslängd si och så, trots att denna är ovanlig.

Extremt överdrivet exempel: Om t ex Bert Rikemansson har 100 MSEK och fyra andra personer har 10 000:- SEK var, så blir medelförmögenheten 20 008 000:- SEK. Hur den medelförmögenheten gör de där fyra rikare lämnas som en övning åt Tino Sanandaji. T ex kan man hänvisa till det sk hästskitsteoremet (eng trickle down effect) där fåglarna kan äta de osmälta resterna ur hästens bajs.