Sveriges skolsystem är mer ineffektivt än exempelvis Norges och Islands, men inte värst i Europa. Likväl lyckas såväl Island som Norge uppnå bättre lärartäthet trots likartat kostnadsläge.
 |
| Elever per lärare i grundskolan, samt kostnad per lärare. |
Datat är förstås inte komplett, då alla länder inte rapporterar till Eurostat, men för år 2014 hade Sverige sämre lärartäthet i grundskolan än exempelvis Island och Norge. 2014 är senaste året där det alls finns data för samtliga relevanta indikatorer, men många länder saknar samtliga data och stryks därmed.
Island klarar av att ha färre elever per lärare till en lägre total kostnad för grundskolan per lärare. Även Norge har avsevärt högre lärartäthet, om än till något högre kostnad. Kostnaderna är dock inte justerade för t ex BNP per capita eller liknande.
Man kan dock konstatera att Storbritanniens grundskola ser ut att vara en katastrof. Dyrast i Europa och med riktigt dåligt med lärare.
Grafen ovan kan förbättras genom att justera för t ex BNP per capita eller kanske grundskoleutgifter som andel av BNP? Tydligt är att vi inte heller 2014 kunde skryta med hög lärartäthet, då betydligt fattigare länder som t ex Polen, Lettland eller Ungern klarade av detta bättre (oräknat kostnaderna som är lägre i dessa länder).
33 kommentarer
Hur f*n räknar de. Var har man tio elever per lärare? När jag gick i skolan var det ju 20-30 elever per lärare.
Eller det kanske sitter massor av lärare som bara sitter och fikar hela dagarna? Isf borde man kanske har bättre indikatorer än vad lärarna kostar och hur mycket lärare man har. Ett problem med offantliga sektorn är ju att man inte får valuta för pengarna…
Inkluderar ämneslärare, speciallärare, extralärare etc. Kom också ihåg att en del undervisning sker i halvklass.
Ja, man får inte valuta för pengarna.
Glöm inte de lärare som inte vill undervisa och ser till att göra sig omöjliga och får andra uppgifter än att undervisa. De är fortfarande anställda som lärare men sorterar gem i källaren eller andra meningsfulla uppgifter.
Under 11 år som yrkesverksam lärare i högstadiet på ett flertal olika skolor, med ett flertal olika huvudmän har jag aldrig sett en sådan lärare som D.L nämner.
Problemet är väl snarare att lärarna får allt mer arbetsuppgifter än att undervisa. Inte färre uppgifter.
Så är det absolut. Vilket gör det ännu konstigare att vi har så stora kostnader som inte går till undervisande personal. Det skulle man vilja veta. Vart går de 600.000:- per lärare som inte är lön och relaterade kostnader för arbetsgivaren.
Det går en sjuhelvetes massa pengar till ständig uppgradering av teknik, uppvärmning av lokaler i vårt kalla land samt till avgiftsfri skolmat (som Sverige är unik med).
Lägg därtill att skolorna får ta ut hutlösa vinster. Privata skolor konkurrerar ju med de kommunala skolorna och gör därför de kommunala skolorna dyrare per elev. Sen har vi en del administration som uppkom i samband med EU-inträdet, men det är ju skolan enligt lag tvunget att följa. Det är inte lärare som sitter med detta.
Till största del…
Bra nyckeltal borde kunna vara mängden kronor i lön (viktat BNP per capita för att kompensera för lönenivån i landet) per elevtimme. Ett grovt värde på hur mycket lärare värdesätts.
Slöseriet kan vara totala antalet arbetade timmar / antalet arbetade timmar med elever. Gärna nära 1, fast "lagom" administration behövs rimligtvis gör att göra jobbet på bästa sätt.
Det försaka man nog beräkna om man har det andra värdet och total budget?
Med "totala antalet arbetade timmar" menar jag förstås allt, inkl all förvaltning och lön till folk som egentligen aldrig ser några elever.
Lärare är ovärderliga, eftersom bristen på lärare orsakar vårt framtida samhälle oändligt stora förluster när vi inte längre kan upprätthålla våra företags försprång och blir utkonkurrerade av andra länder som förstår sambandet lärande/kunskap/välstånd bättre. Skicka ut lycksökarna snarast möjligt och använd pengarna till lärarutbildning och lärarlöner, så kanske vi ändå har en framtid.
Fast England har iaf bättre resultat i PISA än Sverige. Fast kanske inte kostnad/PISA-resultat.
Jag killgissar att länder med samma elevtäthet men lägre kostnad/lärare presterar bättre i PISA än Svärje, t ex Tyskland och Nederländerna.
Om vi skafortsätta killgissa så har väl UK haft en kraftig migration av Eu-migranter I barnafödande ålder, främst I London, där bostnadsmarkanden är glödhet. så undra om t.ex. dyra fasta kostnader I London med omnejd kan inverka på kostnaden per lärare?
Ja har du varit i skolan nyligen, jag var i en vanlig klass, tror jag 😉 och jämfört med när jag själv gick i sexan så föreföll det som obs klass, ca 12 elever. Vi var runt 30 om jag minns rätt. Och 12 var alltså klassen det var ingen halvklass eller sånt, sen att de har lärare med tveksamma kunskaper… Blir en spännande diskussion ibland när man rättar läxor.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Nja, detta ska vara harmoniserad grundskola, t ex inte svenska "nollan" och annan tidigare skolgång.
Tack Lars, mycket bättre inlägg om Sveriges välfärd då det faktiskt är någon data att prata om istället för "det var bättre förr" och svepande jämförelser med omvärlden. Tummen upp!
Tyvärr var tidsserien bara tre år och rätt meningslös.
Iaf mer substans än bara ordbajserier.
Jag arbetar som grundskollärare i högstadiet och jag får inte riktigt ihop siffrorna. Det kan stämma ganska bra med 11-12 barn per lärare eftersom det som det nämnts i tidigare kommentarer blir fler lärare när man har många "små" ämnen tex i högstadiet. Bild, Slöjd, Hemkunskap, Franska osv där man ofta läser i halvklass eller mindre än så. Jag har 12 mentorselever som jag ansvarar för.
Det jag inte får ihop är hur kostnaden per lärare räknas. 1,1-1,2 miljoner låter extremt högt. Lönekostnader ink, alla arbetsgivaravgifter, skatter, försäkringar mm bör hamna på ungefär hälften av det. Har man helt enkelt bara tagit hela utbildningsbudgeten och dividerat den på antalet verksamma lärare? I så fall är det lokalkostnader, läromedel, it, skolledning och kansli mm som också "belastar" kostnader för lärare.
Tittar man bara på grafen ser det ut som att vi är ett gäng glidare som sitter med 12 ungar var och håvar in en miljon om året och jag kan försäkra att så inte är fallet.
Kostnaden per lärare är den totala kostnaden för grundskolan dividerat per lärare. Det inkluderar alla utgifter. Inte bara löner. Men elever lär sig inte av skollokaler, utan av lärare. Som jag skrivit förr.
Säger ngt om huruvida vi får några lärare för pengarna.
Ok det förklarar i så fall det något märkliga utfallet. Underligt ändå att det kan bli så stora summor på annat än personal.
Internhyror inom kommunen gissar jag tar i storleksordningen 30-40% av skolbudgeten.
En generell schablon vad gäller alla verksamheter är att de kostar 1 MSEK per anställd, inklusive allt, inte bara löner.
Extremt många skolbränder i Sverige och höga byggkostnader kanske kan vara en delförklaring.
30-40% av budgeten i lokalkostnader låter ju extremt högt. Har du någon källa på detta?
Snabb faktakoll via skolverket (2015):
Grundskola: 97 miljarder
… varav undervisning: 50 miljarder
… varav lokaler och inventarier: 17 miljarder [18%]
… varav skolmåltider: 6 miljarder
… varav läromedel: 4 miljarder
… varav elevhälsa: 3 miljarder
… varav övrigt: 14 miljarder
… varav skolskjuts: 3 miljarder
… 18% snarare än 30-40 (mycket pengar ändå såklart).
Nämen hörrni gubbar, det är väl klart att det var bättre förr! Trettio ungar per klass, rökrutor och utfrysning och mobbing inför öppen ridå. Piss-stinkande toaletter och skolk. Lärare som ENBART syntes till på lektionstid. OBS-klasser där Conny, Jimmy och Sonny lärde sig att bli kriminella for life. Engelsk-lektioner där inte en elev öppnade käften. Blodpudding på måndag och blaskig ärtsoppa på torsdag. Jo, man tackar.
Förr (50-60-70-talet) fick släkten och grannar ordning på ungarna som föräldrarna inte hann eller orkade med. Om inte de fick ordning fick skolan ordning på dem. Och militären fick ordning på dem som skolan aldrig fick ordning på. Och om inte militären fick ordning på dem så fick de snabbt jobb på fabriken med arbetskamrater som fick ordning på dem. Några få föll som alltid utanför, men de var inte så många som idag. Det var fasta rutiner resten av livet. Semester på sommaren och ledigt på helgen. Folk behövde inte vara så förbannat flexibla. Allt var samma dag för dag för dem som inte orkade vara flexibla. Det är hela samhället som förändrats, inte enbart skolan.
Svårt att säga hur de jämför i ett land som Tyskland eller Schweiz, där varje förbundsland/kanton lägger upp läroplanerna. En flytt från lågstadiet i Hamburg till en grannort i Niedersachsen/Schleswig-Holstein kan betyda att ungen få gå flera extraklasser för att man inte läst in samma ämnen där.
I Tyskland brukar de södra f.d. DDR- och BRDländerna ligga bäst till (Bayern, Sachsen och Thüringen). Stadsstater som Berlin och Bremen hamnar ofta sämst på rangordningslistorna.
https://www.welt.de/politik/deutschland/article157744840/In-diesen-Bundeslaendern-laeuft-das-Schulsystem-am-besten.html
Mycket av detta faktum kan sammanfattas i den tyska kommentaren "„Dort, wo es Kontinuität und klare Regeln gibt, werden die besten Erfolge erzielt“, sagte INSM-Geschäftsführer Hubertus Pellengahr. Ständig neue, ideologisch motivierte Reformkataloge erzielten hingegen eher das Gegenteil. " Mycket kan man säga om Bayern, Sachsen och Thüringen annars (många av de mest rödglödgade NSDAP/SEDmedlemmarna kom därifrån) men flum och förändringar i sig tolererar de inte.
Hur normerar man övriga kostnader för att få någorlunda jämförelsetal? T.ex. Rumänien som har platt 19 % skatt och Sverige som har världens högsta inkomstskatt. Bara den posten får ju svenska lärare att se väldigt dyra ut men den Rumänska kan antas behöva bekosta mer av samhällsservicen själv.
I Norge står föräldrarna för lunchen. I Sverige får lågstadiet mellis, lunch, sudd, pennor m.m. Utan att vara insatt känns det som om det är risk att här jämförs lite äpplen o päron.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/VEoG4/slobodans-hyllning-till-svenska-skolan-chockar-balkan