Frankrike gick igår till första rundan i valet till det lagstiftande parlamentet. Den franska socialdemokratin i princip utplånades, även om det även blir en andra valomgång den 18:e juni. Valets stora framgång var istället president Macrons nya parti, som skrällde till med 28.32% av rösterna.
 |
| Franska socialdemokraternas valresultat första rundan i parlamentsvalen 2012 och 2017. |
Tidigare utplånades socialdemokratin i valet i Nederländerna. Nu var det Frankrikes tur.
Om man tycker att britternas valsystem är konstigt ska man inte titta på fransmännens. Låt oss helt enkelt inte ens försöka förklara hur det fungerar. Vi nöjer oss med att det är franskt.
2012 fördelades 36 av parlamentets 577 mandat i första valomgången. Den gången fick de franska socialdemokraterna (socialistpartiet) 22 av dessa 36 mandat och stannade efter andra valomgången på 280 mandat eller 48.53% av platserna i parlamentet. Valresultatet i första omgången var 29.35% av rösterna och i andra omgången 40.91%.
2017 fördelades istället fyra mandat i första omgången och socialdemokraterna fick med sina 7.44% av rösterna inte ett enda av dessa. Två mandat tillföll istället presidenten Macrons nystartade parti En Marche! med 28.21% av rösterna.
Beskedet är att socialdemokraterna gjorde ett katastrofval än så länge. Man tappade massivt väljarstöd.
Dock ska man komma ihåg att Macron är en avhoppare från just de franska socialdemokraterna, även om En Marche! klassas som ett liberalt parti istället för ett socialistiskt.
Nu återstår förvisso den andra omgången, men det ser alltså ljust ut för frihet och demokrati i Europa. Ännu en socialdemokratisk bastion har fallit. Förhoppningarna om att det samma kan hända i Sverige är dock klena men resultatet är åtminstone inspirerande.
23 kommentarer
Hur kan du tycka att Macrons resultat var en skräll?
Du är välkommen att starta ett eget parti och på ett år gå från inget till en tredjedel av rösterna. Kram på dig!
Det är verkligen helt fantastiskt det Macron har gjort.
Däremot var gårdagens resultat väntat.
Det finns inte mycket relevant att skriva om det franska parlamentsvalet.
Kring presidentvalstiden var det tveksamt om Macron skulle nå egen majoritet, men att så skulle ske har varit självklart sista veckorna.
Det som är lite hoppfullt är ju att de värsta dårpippipartierna (UKIP och FN) fått ordentligt med stryk på sistone. Vi får väl se hur det går för AfD senare i år.
Väntat beror väl påvilken tidshorisont man har. Sen så har väl Frankrike och Nederländerna relatvt mer instabila partiväsen jmf med t.ex. Tyskland och UK, men den som lever får se.
Joakim
Var inte så säker på det. Nigel Farage verka vara på g igen. Så länge man talade om en hård brexit har ju han hållit sig lugn vilket ju är hans politik. Nu Vid en ev mjuk brexit kommer han ut i luften igen.
Jag ser inte hur mer socialliberalism är "utradering av socialdemokrater".
Labour ala 1997, Macron, Alliansen 2006, div konstellationer i Belgien, Tyskland mfl.
Vad är skillnaden?
Det är trångt i mitten
Det är inte speciellt trångt i mitten i Frankrike utan Macron har gjort rent hus.
Jahap, vilket valdeltagande då?
MP drog slutsatsen efter EU valet 2014 att de skulle bli tredje största parti, valdeltagandet var 55 %.
Trump fick 49% av hälften.
labour gick upp eftersom alla lata, fulla , ointresserade ungdomar som sket i att rösta i Brexit insåg att
de inte ville bli assfucked igen.
Osv osv. Det är tydligt att den sk majoriteten inte är en majoritet
Notera- jag ifrågasötter inte systemet, det är som det är.
Macrons parti har fått en stor majoritet i parlamentet. Men frågan är om den är bestående.
Han lär inte ändra så mycket i Frankrike under innevarande period, de är alldeles för kära i sina förmåner för att genomföra de nödvändiga reformerna som krävs.
Tror du Macron bryr sig om några förmåner?
Kom igen, han har jobbat tre år eller som underhuggare till Rotschild…. Resten som offentliganställd. Det är klart att han kan tjäna rätt bra som privat facilitör när han har krashat och brunnit ordentligt.
Frankrike ändrar du inte på.
Han är ju hyfsat tät om man säger så.
Men visst för tidigt att tokhylla honom som jag gör.
Jag tror lika. Macron känns nytt och naturligtvis finns förhoppningar bland folket på att komma ifrån det gamla. Tror knappast att han kommer att kunna rucka på det i grunden kommunistiska systemet som är.
Macron kommer att sluta som samma misstrodda politiker som alla andra.
För att skriva som Nils Nilsson är din svenska aningen svag…
I Sverige har vi ju i sann DDR-anda 7 olika sossepartier och ett kommunistparti att väja på.
8 nyanser av brunt.
Ungefär som i dagens Tyskland?
Hur många borgerliga partier i Europa är i dagens läge egentligen marknadsliberala? Det förefaller mig som om alla tävlar om vilka som är mest sossiga. Storbritanniens Theresa May är ett bra exempel på detta.
Tyskland är onekligen ganska likt Sverige.
Storbritannien spelar som vanligt i en helt egen division vad gäller inkompetens.
Det franska systemet går i princip ut på att välja en kung till val på alla nivåer.
Först slåss och kivas alla de 10-20 kandidaterna som kan finnas till en post (borgmästare, parlamentsledamot, president, departementsprefekt – kvittar lika). Man kan kanske ha uppbackning av ett parti men det är inte att tala om Partiet som i nordeuropeisk-germansk mening ("Jag är sosse tills jag dör") utan 'partiet' är ett sorts insamlingsorgan för pengar och kontakter du som kandidat ska övertyga om dina förtjänster.
Får ingen av de 10-20 kandidaterna över 50% av rösterna blir det en andra valomgång dit de två med starkaste stöd går vidare (vilket det nästan alltid blir givet de här förutsättningarna). Alla de som nu åkte ut kan då ta parti för "sin" sida och uppmana den ene av de två, givet att de får något i utbyte typ tjänster eller ambassadörsposter eller så. I denna tvekamp blir det en segrare som får all makt och härlighet liksom en gammeldags schablonbild av en kung, med stark exekutiv makt och statschefskap (även om presidenten är statschef funkar det likadant på borgmästarnivå, borgmästaren blir Staden, HSB s.a.s).
Alla länder som gjort lyckade revolutioner typ USA, Frankrike och Ryssland skapar i slutändan system som går ut på att återskapa kungarollen fast i en ny form och på alla nivåer.
Hoppas, hoppas, hoppas att trenden når Sverige
Du kan lugnt skruva ner dina förhoppningar ett par snäpp. Den svenska valmanskåren har tidigare visat sig tämligen resistent emot trendande europeiska politiska strömningar. Svenskarna finner – liksom deras politiker – oftast för gott att makligt färdas in i framtiden med arslet före – going forward in reverse…
Det ljusnar för vänstern.
I slutet av tunneln, eftersom det kommer ett snabbtåg med destination högerpopulismen.