Icke-inflationen slår till igen och firar nya segrar. Denna gång är det Telia som höjer sina priser för sin bredbands-TV med 69% för en lång rad kanaler – från 29:- SEK per månad till 49:- SEK per kanal. Samtidigt stiger den svenska KPI-inflationen till 1.4% enligt SCB. Låginflationperioden ser absolut ut att vara över.
En läsare rapporterar att Sveriges nöjdaste TV-kunder får alltså se lite inflationsjustering i sina abonnemangspriser.
Följande TV-kanaler får se prishöjningar med 69% från 29:- SEK i månaden till 49:- SEK.
Al Arabiya
Al Jazeera Arabic
Al Jazeera English
CCTV
ETV
HRT 1
Kanal 10
LRT Lituanica
MBC 1
NTV Mir
Out TV
Outdoor Channel
RTL
RTR Planeta
Rai Uno
TRT Türk
TV5 Monde
TVE international
TVP Polonia
Följande paket får bara en höjning med 26% från 39:- SEK till 49:- SEK per månad
Danmark
Finland
Norge
Samtidigt får paketen C More Sport (but why?) en höjning med 5% till 449:- SEK och C More Sport, Filmer & Serier en höjning med 4%.
Officiell svensk KPI-inflation är nu uppe i 1.4%.
![]() |
Inflationstakt, dvs 12-månadersförändring av KPI enligt SCB. |
Värt att notera är att vi haft perioder av lägre KPI-inflation, t ex under 2004 – 2005 än vi haf tnu under 2016, och då var ändå ränteläget avsevärt högre. Skillnaden mot då är att nu har vi negativ realränta.
Och så har Riksbanken mage att påstå att räntan behöver sänkas. Kom ihåg att Riksbankens räntesänkningar är en väsentlig del av KPI, då den sänker boendekostnaderna. Allt som behövs nu är en räntehöjning med 0.25 procentenheter så stiger boendekostnaderna kraftigt och vi kanske får se Riksbankens önskade 2.0% i KPI-inflation.
44 kommentarer
"Om inflationen stiger och jag får mindre kvar i plånboken så kommer jag att få enklare att betala mina lån" Svenskt visdomsord från 2016
Bra skrivit!
Glömde du byta alias?
Minnet är kort…
Inte alls och dessutom har jag bara ett alias. Hur många har du?
Minnet är det inget större fel på, ännu.
???!
Två personligheter kan väl ha samma alias?
Ett friskhetstecken att hålla med sig själv. Grattis till det!
Gripen
Äntligen någon med lite humor och självdistans bland alla lillgamla viktigpettrar.
Det är väl bara ifall man tänker kortsiktigt som man tror att räntehöjningar ger ökad inflation. Problemet med räntehöjningar är att för det första så bidrar det till minskad inflation på annat än det som drivs av räntekostnader, för det andra så bidrar det till deflationstryck på det som lånen går till (vilket åtminstonde till viss mån kompenserar för den inflation som räntekostnaderna bidrog till).
Jag antar att cornu förstår det, men av någon anledning så väljer han att vinkla det på annat håll…
Räntehöjningar eller räntesänkningar är ganska irrelvant eftersom allt detta är konstgjort.
Inflation är ökning av penningmängd. Inget annat. Vad det sen mynnar ut i. Alltså vad en högre penningmängd innebär är svårare att sia om.
Räntan sjunker eftersom penningmängden stiger.
Priserna stiger eftersom en större mäng pengar slåss om samma antal varor.
Investeringar ser lönsamma ut att göra (eftersom räntan är låg). När räntan sen normaliseras går många investringar och företag undersamtidigt –>lågkonjunktur.
Vad du pratar om här är inte att räntehöjningar ger högre inflation men att räntehöjningar ger högre KPI.
Skilj på KPI och inflation. De har ingenting med varandra att göra.
Ja, det vore inte dumt att normalisera räntan. Nåja, det finns andra stora priser som inte stiger särskilt mycket. Hyran ökar med mindre än en procent (0,6% här), till exempel, och faktiskt sänker det lokala energibolaget fjärrvärmetaxorna med 2,5% 2017. Allt blir inte dyrare.
Det blir ju någon slags glidning här mellan tjänster som TV, vatten, sopor mm och mer räntekorrelerade utgifter som hyra. Betalar själv mindre för energi nu än när vi köpte huset fôr tio år sedan, medan avgifter för diverse tjänster har gått upp, som mest med 50% under samma tid.
Ett undantag är bredbandet, som verkar ha fastnat på 300 spänn i månaden på livstid. Aldrig ändrat taxa.
Mitt bredband har svängt från 339 -> 279 -> 339 -> 319 -> 359 -> 338 fritt från minnet, samma leverantör (fast högre kapacitet på slutet — dvs man har slopat den lägre hastigheten). Hur som helst betalar jag lika mycket nu som för tio år sedan, men har en bättre uppkoppling.
Elen är klart billigare, absolut. Men allt som rör tjänster har börjat accelerera i pris, eftersom dessa hänger ihop med lönerna.
Eller så här kan man se det…
Varor: Näst intill oförändrat eller billigare
Ränterelaterat (boende): Näst intill oförändrat (HR) eller billigare (äganderätt och BR)
Tjänster: Dyrare
Allt detta kompenseras av att inkomsterna har blivit mycket högre (vi har haft reallöneökningar).
Migrationsverket vill till och med ge gratis Internetanslutning till alla boenden, hur mycket billigare kan det bli?
Verkar som min leverantör T3 håller jämna steg med Telia, 369:- för 100/10. Ett företag i obygden Umeå som jag gärna gynnar före Telia och liknande. Har för mig att det började på 199:- någon gång för ca 5 år sedan. Så nog är inflationen bra hög även på bredband.
Åhnej! Gratis internetanslutning på boenden? Nu är vi verkligen ruinerade snart. Verkligen.
Danske Bank spår en räntesänkning i veckan som kommer. Det verkar ju som en aningen orealistisk förväntning sett till inflationskurvan ovan.
Om man utgår från att KPI som det beräknas idag inte visar den riktiga inflationen (vad det nu är), varför envisas man med att använda det felaktiga måttet?
Beror det på ren inlompetens, rädsla för vad höjda räntor skulle göra med den ev skuldbubblan eller något annat?
Fast vem utgår från det, förutom vissa ekonomibloggar?
Även om KPI säkert inte är perfekt, så är det bättre än alternativen, som verkar vara personliga anekdoter och exempel om enstaka priser som ökar. De stora och tunga priserna har inte ökat på samma sätt.
Du har kanske rätt, jag är mest intesserad av att höra bloggarens syn på saken.
"Även om KPI säkert inte är perfekt, så är det bättre än alternativen, som verkar vara personliga anekdoter och exempel om enstaka priser som ökar"
Ökande bostadspriser är inte en anekdot.
"varför envisas man med att använda det felaktiga måttet?"
Alla planekonomiska mått blir felaktiga, så frågan borde vara varför envisas man med att försöka sätta priser centralt. Jag vet inte, troligtvis av historiska skäl och det är så andra länder gör. Jämför med hur Televerket och Apoteket förut hade monopol.
Varför var det så?
Att reformera det monetära systemet till ett där räntor sätts av marknaden efter utbud och efterfrågan är för kontroversiellt. Människan är en flockdjur. Få har styrkan att opponera mot flocken även om man har rätt.
Staten behöver pengar och ser till att avkastningskravet skrivs upp, Telia men främst Vattenfall behöver rekapitaliseras efter rekorddålig spekulation med bolaget, man har återvänt till något man förstår som att skruva upp priserna på en monopolmarknad, nätavgiften är en bra inkomstkälla där hushållen inte kommer undan.
Smyga in högre avgifter där det går är bättre än mer känsliga skattehöjningar.
Vette fan om det är så värst känsligt med skattehöjningar bland gemene man. Finns ju partier som kan gå till val med skattehöjningar som den enda lösningen på problem. Vänsterpopulism kan vara ett vinnarrecept.
KPI är ett skurkmått.
Inflation är en dold skatt. Staten trycker nya pengar vilket gör att de pengar du har blir mindre värda.
Av någon anledning är det bra för oss att trycka nya pengar. Men dåligt för Venezuela.
Statens utgifter är kopplade till KPI. Pensioner, löner i offentlig sektor med mera. Allt är kopplat till KPI.
Därför har staten incitament att hålla KPI lågt. Om KPI är lågt så blir statens utgifter låga (Mindre höga, vår stat är enorm.)
I en marknadsekonomi finns en inbyggd deflation. Företag kommer att bli bättre på att producera varor över tid. De kommer bli mer effektiva. Om pengamängden är konstant så kommer då pengarna bli mer värda över tid.
Detta är något bra.
Problemet med deflation är att människors köpkraft ökar, utan att deras inkomster gör det. d.v.s. Denna ökning i köpkraft går inte att beskatta.
Inflation därimot går att beskatta. Det finns mycket att säga om monetär politik. Men det vi måste få våra politiker att göra är mycket enkelt.
Bankerna ska inte kunna skapa nya pengar via lån.
Riksbanken ska inte trycka ny pengar.
kreditexpansion fungerar inte. Du kan inte skapa välstånd genom att trycka nya papparsbitar eller genom att skapa pengar på ett bankkonto.
Håller med, men med nuvarande system måste dom trycka enda in i kaklet. Nuvarande pengar/skulder måste finansieras med framtida lån.
Bra skrivet. Det är tyvärr för många Svenssons som inte förstår detta simpla upplägg och generella grunden till dagens svek. Jag hade gärna sett att man redan i klass 6 visade på detta och att man repeterade i varje årskurs på högstadiet så att alla var på det klara med vad som händer nationalekonomiskt, i det stora.
Sett till mej själv som köper det mesta i € så har kostnaderna såklart ökat en hel del.
Kan ju vara att inte så många vill se på de där obskyra kanalerna i listan. Och då går naturligtvis priset upp. Inga av dessa kanaler skulle jag betala för, även om jag har några av dem för att de råkade följda med i paketet.
Kostnad för min .se domän
2014: 99 kr
2015: 109 kr
2016: 119 kr
"Icke-inflationen slår till igen och firar nya segrar."
Nä, inflationen rullar på och kronan försvagas. Däremot är den varukorg som SCB har valt att undersöka och vikta ganska oförändrad, dvs KPI.
Artikeln är skriven med ironi i vissa påståenden. Har du inte följt artiklarna i serien? Det hela är i svaromål mot gängse rubriker i media.
Jag förstår att artiklarna ironiserar mot låga prisökningar, men det som behövs är att vi slutar att använda ordet inflation när vi pratar om KPI.
Om alla skulle börja använda ordet KPI, och rätta personer när de använder ordet inflation, så skulle det snabbt få folk att börja fundera. Folk gillar inte säga fel och det kan man utnyttja.
Bästa sättet att driva hem poängen är att säga att KPI inte mäter penningmängden. Utlåningen kan öka och bostadspriserna rusa medan KPI står stilla. Riksbanken tittar inte på inflationen, de tittar på KPI.
Först när folk förstår distinktion så kan de ta till sig vad som är fel. Jämför med nyspråk i 1984 vars syfte var att begränsa individens tankeutrymme. Tror inte på en konspiration, men nu har vi hamnat där vi är. Låt oss bryta det.
Men Riksbanken funderar ju på att sänka räntan (?!). De borde väl höja räntan nu?
Vad riksbanken gör är inte obetydligt. Men en reglerad ränta håller inte för evigt. Tills slut kommer den naturliga räntan ikapp.
Riksbanken bör avskaffas så fort som det går.
"PrisÄNDRING i din TV-tjänst"
Höjningar är oftast bara "ändringar". Det är nästan så man uppskattar ärligheten i kommunikationen när någon, någon gång vågar skriva prishöjning.
Lyckligtvis är ju inte de uppräknade kanalerna några storsäljare…. jag har ett brett TV utbud men har lyckats missa alla dessa utom 10:an.
Doggy hundmat. Tidigare 14kg för 145:- Nu har dom bytt förpackning 12kg för 195:-. Vad det blir i % orkar jag inte räkna ut men blir säkert mer än 1,4% iallafall.
57% verkar det som.
Al Jazeera är en gratiskanal för de som har parabol. Fler av de där kanalerna ser ut att vara gratiskanaler.
Det känns väldigt "Telia" att ta betalt för en gratiskanal.
Höj absolut inte kostnaden för skådespelet (som håller folket i schack) för mycket!
Allt åt alla! Bröd och skådespel!
Vill man ha upp KPI är det bara knyta politikers löneutveckling till KPI.
SJ – resan jag ofta veckopendlar har gått från 121 kr till 131 kr.
8% ökning.
Radiotjänst höjer avgiften med 5,6%…