Regeringens utbildningssatsning på fler lärarutbildningar skördar redan segrar. Nu i höst gapar utbildningsplatser till mattelärare tomma och Mälardalens högskola ställer in sina mattelärarutbildningar eftersom de fått noll antagna. Samtidigt ska regeringen alltså utöka antalet platser på lärarhögskolorna med 3 600.
 |
| Är du duktig och intresserad av matte läser du nog hellre till civilingenjör på KTH än till en underbetald och bespottad lärare på Mälardalens högskola. |
“Enligt Skolverkets prognoser skulle det behöva examineras 1000 mattelärare varje år. När höstterminen nu startar har endast 426 lärare antagits på landets lärarutbildningar i matematik, enligt siffror från Universitets- och högskolerådet (UHR).
Ingen av dem finns på Mälardalens högskola.
Där har man i stället beslutat att ställa in två lärarprogram med inriktning matematik som skulle ha startat i höst.”
Är det någon förlust? Antagligen inte:
“Och enligt Lindberg kan de studenter som antagits till den 4 till 5 år långa mattelärarutbildningen ibland själva ha svårt att nå godkänd nivå i matematik.
– Vi kan se att det är det är många som inte klarar av sina studier, och vi gör vad vi kan för att försöka hjälpa dem, säger hon.”
Ännu fler som ska läsa till mattelärare lär inte leda till att man får högre kompetens, när det redan gapar platser tomma.
Likt inom polisen eller försvaret så är fortfarande lösningen att höja lönerna och att göra yrket attraktivt, genom att man får fokusera på det man faktiskt sökt jobbet för. För en lärare är det att lära ut och förmedla kunskaper. Inte att vara vaktmästare, kurator, socialarbetare, städare, väktare eller byråkrat.
Alla vet vad som kan göra läraryrket attraktivt. Gå tillbaka till forna tiders ordning där en riksdagsmans lön var den samma som en högskoleutbildad lärares (“adjunkt” – på den tiden var många lärare utbildade på ett ettårigt yrkesseminarium och var inte adjunkter – idag är “alla” lärare högskoleutbildade och bör alltså ha samma lön som en riksdagsman). Återinför forna tiders beting – man har sina undervisningstimmar per vecka, t ex 24 eller 28 timmar undervisning (a 45 minuter). Eventuellt sk “pedagogisk lunch” och rastvaktstilldelning.
I övrigt ska arbetsgivaren tillämpa ROWE och fullständigt skita i var och när läraren utför icke lektionsrelaterade arbetsuppgifter, som förberedelser eller rättning av läxor eller prov. Och ja, en ämneslärare som jobbat 10 år i ämnet kommer inte behöva förbereda sina lektioner och kan ligga på stranden istället. Det är inte orättvist. Det är ett resultat av att vara jävligt kompetent och rutinerad.
Sedan tio veckors semester under sommarlovet.
Att som rutinerad lärare tvingas sitta av tiden i skolan när eleverna gått hem är ren idioti. Och behövs väktare, kurator, vaktmästare, socialarbetare, städare eller byråkrater – anställ sådana istället för lärare.
Så en konkurrenskraftig lön tillsammans med fri arbetstid och fri arbetsplats utanför lektionerna, samt fokus på att vara lärare, så kanske man kan attrahera ämneskompetenta mattelärare. Och utbildade lärare finns det gott om. De vill bara inte jobba som lärare med facit i hand. Alla vill undervisa, ingen vill vara lärare.
22 kommentarer
Det är samma sak med flera andra yrkesgrupper. Det är ingen brist på dem. Det är arbetsgivarna – främst kommunerna – som har rekryteringsproblem. När det i undantagsfall erbjuds förmånliga villkor tex för sjuksköterskor (ingen natt eller helgtjänstgöring tex) så drösar det av sökande.
Att utöka utbildningsplatserna är helt fel åtgärd.
Att sköterskor som redan har jobb byter till andra jobb med förmånligare villkor är inte samma sak frånvaro av brist – det finns inget nationellt väntrum där 10000 helt arbetslösa sjuksköterskor sitter och väntar på lediga tjänster. Jag har dock aldrig förr sett så många byta tjänst samtidigt för några sketna hundralappar bättre på annat ställe.
Peter A: det är inte heller det jag säger. Det finns mycket gott om sjuksköterskor, sa jag. För du tror väl inte att alla jobbar i sjukvården? Många skulle gärna byta tillbaka om villkoren förbättrades.
"Några sketna hundralappar". Ja välkommen till verkligheten min herre. Och grattis på dig som inte tycker att några hundralappar hit eller dit spelar roll.
Ett sätt att öka lärarutbildningens attraktivitet är väl att radikalt minska antalet utbildningsplatser på konkurrerande utbildningar med högre status, tex media, statsvetenskap och vissa ingenjörsutbildningar.
Det skulle kosta ca 30-40 miljarder kronor att höja lönen för alla lärare i grundskolan till samma nivå som riksdagsledamöterna.
Snittlönen är ca 31000kr/mån (om detta är medel eller något annat förtäljer inte den statistiken) jämfört med 62000kr/mån för riksdagsledamot.
Medelönen för en högskoleingenjör är ca 39000kr i offentlig tjänst och det är nog en mer rimlig jämförelse.
Lärarutbildningen generellt har fått svälla över alla bredder och borde kortas ner till 3 år för grundskolan och kanske 4 för gymnasium.
Det är populistiskt att prata om riksdagens löner oavsett om de är för höga eller inte, alla löner i hela riket har fallit efter jämfört med dem. Bättre att jämföra med en likartat utbildad grupp anställd i offentlig sektor.
En höjning av grundskolelärarnas löner till samma som ingenjörernas är 10 miljarder.
Då kommer bara frågan hur dessa 10 miljarder skall finansieras?
Ska vi höja världens högsta skatter ännu mer med allt negativt som det medför?
Ska vi spara på något annat för 10 miljarder i kommunerna? I sådana fall säg gärna vad?
Ålderdomsvården? Hemtjänsten? VA system? All kultur och fritidsverksamhet? osv.
Man kan finansiera det genom att låta privata aktörer driva privata skolor med vinst.
Vad sägs om att sänka lönerna lika mycket på en del yrken som det INTE råder brist på ansökningar till, t.ex. Riksdagsledamöter?
Givetvis finns det en enorm ineffektivitet i offentlig sektor och statlig förvaltning eftersom man löser alla "problem" med att höja utgifter istället för att effektivisera, ta bort sådant som inte längre är aktuellt och tänka smart. Det betyder inte alltid att man skär bort arbetstillfällen utan man ser till att alla jobbar med rätt saker d.v.s. utnyttjar resurserna optimalt.
Världens högsta skatter = världens mest ineffektiva förvaltning tyvärr inte världens bästa.
En annan lösning är att säkerställa att elever har en positiv bild av lärarnas arbetsmiljö, då är det nog troligare att de också väljer det yrkesvalet efter studenten?
Just nu är det extrem lärarbrist generellt, byt jobb å kräv minst 5000 kr i löneökning, annars får det vara.
Gapet mellan lärarlönor och vad som betalas i privatsektor ör enormt stort och framför allt är det också brist på ingenjörer och motsvarande grupper också för privata arbetsgivare.
Vem tror du vinner kampen om arbetstagaren?
IDE: Ge lärarna makten i klassrummet
Kanske kunde man vara så radikal att man lät lärarna bestämma på sina egna lektioner. Avvisa elever som stör. Bestämma ordningsregler, t ex inga tugggummin, ingen mobiltelefon osv. Sedan kunde läraren få avvisa de som bryter mot reglerna.
Men det strider väl mot den i grunden maoistiska skolans värdegrund:
– Ingen makt åt n´ågon (inte för att de är kompetenta i alla fall
– Det är alltid rätt att göra uppror
osv
Det där är upp till skolledningen och deras vilja att backa upp sina lärare. Det finns lärare som sätter sådana ordningsregler och håller sig till dem, inklusive sanktioner mot elever som bryter mot detta. Och som backas upp av sina rektorer och verksamhetschefer (även på kommunala skolor). Problemet är de som inte vågar backa upp detta strikta agerandet eller där lärare inte vågar agera på det viset. Det är ett individuellt problem och inte nödvändigtvis systematiskt.
Finns lärare som än idag kan hålla disciplin, ordning mm. Gäller att förmedla det på ett bra sätt till eleverna och sedan strikt hålla detta.
Sedan kanske någon kränkt förälder överklagar något till media eller Skolinspektionen. Då får man ta den smällen då.
Jo, men men med eleverna som "kunder" (kunden har alltid rätt), så kan det nog finnas en viss motvilja att göra det som borde göras.
Sen finns det de som tror att ytterkläder inomhus eller tuggummituggande är något som stör på lektioner. Blir lite tokigt med sådana synpunkter och hantering av konflikter istället för att hantera det som verkligen stör.
Precis. Själv har jag svårt att fatta att man tillåter kaos i klassrummet… Är det en matte-lektion ska man väl hålla på med enbart matte under den tiden ? Dom som inte håller med kan lämna rummet. Borde vara en grundbult i undervisningen.
— Och om dom låter bli att betala bidrag och uppehälle till 40000 25-åriga gatubarn från Afganistan och Marocko så finns det gott om stålar till att förbättra kvaliten i skolan !
På sikt kompis, på sikt. Av någon underlig anledning ska det bli ett jättelyft för svenskarna att få hit alla barnen.
@gbd crvx
Att eleverna är "kunder" borde vara fel synsätt. (Men visst det blir kanske så om man har fria skolval.) Kunden är annars den som betalar, d v s staten eller skattebetalarna, och elevernas roll är att vara den råvara som ska förädlas.
Planhushållning som regeringen ägnar sig åt blir alltid bisarr.
Vad bra då kanske fler kan räkna ut att det är på väg mot undergång. 32000 netto utan o jobba. http://www.di.se/artiklar/2016/9/4/ledare-ms-forslag-fortjanar-respekt/
Glömde skriva att det inte är rasistisk för att det är M som säger det.
"Att som rutinerad lärare tvingas sitta av tiden i skolan när eleverna gått hem är ren idioti."
Jag är en "rutinerad" lärare med 10 års erfarenhet och håller inte med det här. Jag har jobbat också i Finland där man slutar skolan samma dag än elever. Jag anser att en vecka i skolan utan elever har varit väldigt nyttig för pedagogisk reflektion och utveckling som man gör tillsammans med sina kollegor. Naturligtvis skolans ledarskap måste ta hand att tiden i skolan utan elever används på ett nyttigt sätt.