Det senaste året har jag aktivt arbetat med att minska mina boendekostnader för villan. Främst genom att jaga elförbrukning har kostnaden reducerats med 25% på ett år, men även amorteringar och en del andra sänkta kostnader har bidragit.
 |
| Boendekostnad 201507-201608. |
Jag har det senaste året alltså aktivt jobbat med att minska mina boendekostnader. De är nu nere på 4 4439:- SEK i månaden för en 190 m2 stor villa, oräknat ränteavdrag, men medräknat reparationsfond. För ett år sedan låg kostnaden på 5 942:- SEK i månaden, så det handlar om en reduktion på ganska exakt 25%.
Jag räknar löpande ut vad utgifterna är för bostaden och avsätter detta till ett separat konto varje månad, och betalar alltså alltid lika mycket per månad oavsett om det råkar komma större räkningar som försäkring eller vintertida elförbrukning. Samma upplägg har jag även med övriga räkningar och bilkostnader och det som är kvar av min lön på lönekontot kan jag med gott samvete och utan oro disponera helt fritt.
Den alternativa kapitalintäkten bunden i bostaden tas ej upp som kostnad här, speciellt som man oftast får 0% i ränta på bankkontot idag. Därtill går bundet kapital väl över insättningsgarantin och sitter därmed säkrare i ett försäkrat hus än på banken.
Som boende på landet ser inte kostnadsbilden nödvändigtvis likadan ut som den som bor i tätort. Samtidigt är mycket ändå lika, även om enskilt avlopp är avgjort billigare än kommunalt, även medräknat att man med något decenniums mellanrum måste gräva om infiltrationen.
Sådana kostnader är dock något man lämpligen sätter av pengar till i form av en reparationsfond.
Efter att ha likt jag bott 19 år i egen villa så bör man ha lärt sig att det ständigt är en tidsfråga till något går sönder och måste repareras eller bytas ut. Därtill finns det kontinuerligt underhåll, som ommålning och tids nog byte av fasad, byte av tak, renovering av badrum och kök mm. Ett exempel på vad detta kan kosta för bostadsrätten eller villan hittar ni här. Den uträkningen har några år på nacken, men landar på minst 687:- SEK i månaden för bostadsrätten och minst 687+1266=1953:- SEK i månaden för villan.
Själv sätter jag endast av 1000:- SEK i månaden för reparationsfonden, lite beroende på hur mycket jag anser kunna göra själv, att jag inte har källare som behöver omdräneras (källaren är från 1800-talet och i granit – inget som blir skadat av det vatten som ibland rinner genom den). Något i underkant alltså, men likväl. Samtidigt amorterar jag stötvis, och avsättningar till amortering kan användas för att längre fram ta upp lån för de större insatserna som att lägga om taket och kan betraktas som en form av avsättning för större reparationer – lägga om tak och motsvarande är inte oväntade kostnader, utan planerade och man behöver alltså inte sitta med en kontant buffert för detta. Då är det bättre att amortera.
Reparationsfonden hittas som ljust blått nederst i staplarna ovan. Är du uppmärksam noterar du att den inte är exakt 1000:- SEK, utan i själva verket 952:- SEK. Varför återkommer jag till sist. Pengarna går in i en separat vald fond och öronmärks för reparationer och underhåll av bostaden. Just nu är det en likvid penningmarknadsfond, men när marknaden är i rätt fas går pengarna in i en aktiefond.
Nästa utgift är fastighetsskatt, eller som den bytt namn till kommunal fastighetsavgift. Den är här satt till 500:- SEK för en årlig taxering om 6 000:- SEK. Orange näst längst ner i staplarna ovan.
Därnäst hittar vi sotning på 137:- SEK per månad. Detta består i två sotningar om året om 381:- SEK per gång, plus en brandskyddskontroll varannat år om 763:- SEK och en miljöavgift om 104:- SEK om året. Inget av detta har ändrats under året.
Sedan har vi avloppet, där trekammarbrunnen töms två gånger om året om 820:- SEK per gång. 820/6=137:- SEK i månaden. Avsevärt billigare än kommunalt VA sägs det, särskilt som kostnaden för eget vatten är försumbar. Vi pratar om ören per kubikmeter, i form av energikostnad för pumpning. Slitage på pumpen ingår dock i reparationsfonden.
Därmed var det slut på kostnader som inte minskat under året.
Hemförsäkringen har minskat rejält från 2998:- SEK om året till 1826:- SEK, då jag har Länsförsäkringar, som visat överskott. Som medlemsägt bolag går det överskottet tillbaka i form av lägre avgifter för medlemmarna. Kostnaden har alltså minskat från 250:- SEK i månaden till 152:- SEK.
Därefter kommer den oftast lantliga utgiften vägförening. Då föreningen nu har en rejäl buffert efter ett antal vintrar med lite snö sänktes avgiften för andra året på raken. Minskad snö på grund av klimatförändringarna åtminstone de senaste tio åren, undantaget 2010, har dock lett till ökat regnande vilket gjort att föreningen har haft utgifter för att bygga om vägtrummor för mer nederbörd. Dessa utgifter är nu tagna och avgiften har sänkts från 2 157:- SEK om året till endast 880:- SEK. Det gör att månadskostnaden gått från 180:- SEK till 73:- SEK. Som värst var avgiften uppe på nästan 5000:- SEK om året, men de investeringarna är nu tagna. Jag sitter själv som vice ordförande i föreningen.
Sophämtningen har gått från först 3 220:- SEK som kommunen sedan höjde till 3 420:- SEK. Vid årsskiftet bytte man leverantör och sänkte avgiften. Jag samtidigt över till tömning var fjärde vecka och sänkte därmed min avgift till 1 840:- SEK om året. Kostnaden per månad har alltså gått från 285:- till 153:- SEK.
Därefter kommer den stora minskningen, nämligen elkostnaden. Jag har bundet elpris, men har kraftigt minskat elförbrukningen. Främst beror detta på en renovering av badrummet under året. Tidigare var badrummet amatörmässigt utfört med felaktig ventilation (både tilluft och frånluft i badrummet) och väggradiator. På grund av den undermåliga ventilationen behövde man året runt köra väggradiatorn hela tiden. Även om jag värmer hela huset med kamin, så är dörren till badrummet normalt stängd och där är det elvärme som gäller. Nu är det hela omgjort till golvvärme och utan tilluft. Istället används som sig bör redan uppvärmd inomhusluft som ventileras ut via badrummet, där det finns aktivt styrd fläktautomatik. Tillsammans med golvvärme som därmed sänker temperaturen från över tidigare nödvändiga 25-26 grader till 18 grader större delen av dygnet (plus varmluft från kaminen som dras in via ventilationen, vilket gör det varmare i praktiken) har detta sänkt elförbrukningen radikalt.
I takt med att årsförbrukningen sänkts har jag reducerat den beräknade årskostnaden som gått från 2 060:- SEK per månad till aktuella 1 431:- SEK per månad och en förbrukning på 10 656 kWh per år. Ganska enligt schablonen 5 000 kWh hushållsel och 5 000 kWh varmvatten. På den negativa sidan har Ellevio (fd Fortum) höjt elnätpriset, vilket blir lite smolk i bägaren.
Det är numera “nästan gratis” att låna och jag amorterar med rörlig ränta klumpvis när jag frigör kapital. Då fastigheten är belånad till under 20% på grund av 26 års “bostadskarriär” och aktiva amorteringar via klumpvis lösande av lån finns inget amorteringskrav. Jag har ändå genom två amorteringar under året amorterat av ca 40% av de kvarvarande skulderna, då jag bland annat sålt skog och även gått likvid i aktieportföljerna, vilket lett att månadskostnaden oräknat ränteavdrag gått från 1 208:- SEK till dagens 725:- SEK. Det är bättre att amortera med aktielikviderna än att ha kvar pengarna där, vilket också bidrar till att jag inte verkar vara särskilt likvid i portföljerna.
Slutligen har jag en inflationsbuffert om 5%. Samtliga kostnader multipliceras med 1.05 för att kompensera för kommande prisökningar, vilket är anledningen till att jag lägger 952:- SEK i reparationsfonden. 1.05*952=1000:- SEK. Denna inflationsbuffert kan ses som ett extrasparande och kan bli några kronor över åren så länge inte priserna höjs. Det ger utrymme för höjda räntor, höjda elpriser och andra lokala monopolhöjningar man ej kan ducka som vägförening, sophämtning mm.
Skippar man reparationsfonden, struntar i alternativ kapitalintäkt och räknar med 30% ränteavdrag, samt skippar inflationsbufferten, vilket jag gissar att de flesta hushåll gör, så är min boendekostnad 3 058:- SEK i månaden för 190 m2 villa.
Låga fasta kostnader borgar för trygg ekonomi och flexibilitet. Därtill buffras alltså pengar upp över året, samt pengar avsätts för reparationer och en extra inflationsbuffert bidrar till ytterligare trygghet.
Vad är din egen boendekostnad?
100 kommentarer
Ca 4 kkr ex investeringsfond, dvs renoveringar som samtidigt är värdeökande ( iallafall tills priserna krashar, då övergår den i en renoveringsfond)
Ca hälften el, resten VA/ larm/ försäkringar/fiber o annat krafs.
Elen är periodiserad, dvs i verkligheten högre på vintern och lägre på sommaren.
Jag glömde larmet, säg 4,5 kkr/ månad
6 tusen i fastighetsavgift?
Driver du kommersiell fastighet?
Per år.
Det var ju märkligt lågt.
Jag betalar 7412 för småhuset i år.
Sommarhuset som ännu så länge är hyreshus har dock lägre skatt.
Du måste vara en grym förhandlare Lars.
Kollade med Länsförsäkringar nu, en försäkring på småhuset hos LF skulle kosta mig 6710 kr/år.
Kan tillägga att då är det ändå sämre villkor än vad jag har hos Folksam, högre självrisk osv.
Dels varierar det från län till län. Dels är det 6710:- SEK är före återbäring.
Man får 10% reduktion för larm, 10% reduktion för brandsläckare, 10% reduktion för rätt sorts lås. 10% reduktion för även försäkra bilen hos dem. 10% reduktion för riktigt åskskydd på hela huset 6710*0.5=3355 minus återbäring.
Och de inspekterar förstås närvaron av de där reduktionerna.
Självklart, reagerade på din slutsumma som är otroligt låg, bara att gratulera.
Själv betalar jag endast 2400 kr/år hoss länsförsäkringar för min hemförsäkring på mitt småhus. Har förhandlat bort massa onödigt som jag inte använder mig av.
Ligger också kring 4-5 kkr.
DVS efter den skattereform som befriade oss från dubbel skatt på taxeringsvärdet.
Tack KD!
Nu vill jag inte var den som lägger sordin på stämningen men jag tycker ni tänker fel.
Kostnaden är marknadsvärdet ggr 3.5% (efter ränteavdrag) plus drift som i genomsnitt uppgår till 4 tusen i Sverige.
Oaktat eventuella värdeförändringar så klart.
Hur får jag den avkastningen när jag har varken intresse eller ork att engagera mig?
Dessutom är det en förlorad intäkt, inte en kostnad. Eller redovisar man missade försäljningsvolymer som kostnad ?
Håller med om att det finns hål i mitt resonemang, precis som det finns hål i de andras resonemang.
Man kan ju vända på det hela och anse att man inte betalar en spänn pga värdestegringen osv.
Det jag ville få fram är att de flesta underskattar sin boendekostnad och att 3.5% ränta verkligen inte är högt räknat.
Fast nu lever vi i Sverige där alla verkar tro att de nästan bor gratis, vilket naturligtvis är ett fantasifoster, allt kostar oavsett om man äger eller hyr.
Richard du får lätt 3,5% avkastning bara genom att köpa en indexfond och ha pengarna där länge. Historiskt är det 7%. Kolla värdet lika ofta som du kollar oljan på bilen (sällan). Vill du ha loss cash regelbundet så kan du köpa tex OMX utdelnings fonden så slipper du beslut om att sälja utan kan hålla innehavet for life. Denna fond delar ut ca 3,5% per år. Går du utomlands så är det ännu fler options, jag har personligen satt ihop en av mina portföljer med endast utdelande fonder som är USA baserade. Har superlåga fondavgifter och placerar väldigt brett då jag har 10 fonder med olika inriktningar så räknar med att det finns mer än 500-1000 olika bolag spridda på olika branscher och länder bakomdessa fonder så riskspridning är god. Helt bekymmerslöst och utbetalningar flera ggr per månad då några av innehaven betalar ut månadsvis och andra kvartalsvis. Skulle kunna sluta jobba vilken dag som och bara leva på dessa utbetalningar.
Trada aktier och fonder är svårt och för de flesta en dålig affär och tar en massa tid. Bättre att köpa och behålla och vara säker på att tillhöra topp 5%. Visst Reading kan ta en till topp 1% men risken är stor att man misslyckas och blir en av de 50% sämsta.
Men om man inte räknar med värdestegring, utan i bästa fall break even …
Samt fokuserar på kassaflödet, eftersom annat är enligt min snäva modell jobbigt att fokusera på just nu av personliga skäl ser jag en ökande likvid som jag omsätter i sparandebuffert, investeringar/renoveringar och ren livsglädje ( semester etc etc). Då ser man att allt kostar. Mer eller mindre och det finns fan inga gratis luncher och en dag skall den betalas.
Fast jag skulle inte bli förvånad ifall BLT i Tokholm tar springnota, det har festats så inni h-e och det blir orimligt att diska bort skulden.
Den vise filuren, jo , passivt placerade pengar i lågavgiftsfonder är nästan som att vara likvid. Är man riktigt likvid kan man tillåta sig glömma de tplaceringarna ett tag och då blir det ju som du skriver. Antagligen, börsen har ju alltid gått upp. Hmmm, har jag inte hört den förrut 🙂
Den modige hoppar från tian, själv står jag vid bassängkanten och känner på vattnet med tån och klyver vattenytan utan ett ljud, det är simturen som är njutningen.
Richard. Om börsen går upp eller ner är av underordnad betydelse om du aldrig skall sälja! Utländska innehav has ju bäst i kapitalförsäkring som schablon beskattas så nedgång gör bara att skatt blir lägre. Företagen kommer att tuffa på och tjäna pengar och dela ut. Har du innehav i stort antal företag så går det alltid bra. Du behöver inte oroa dig för om folk dricker coca Cola eller pepsi, äter på McDonalds eller hemma, kör elbil eller bensinbil, kollar på tv eller reser för du tjänar oavsett. Fonderna ombalanserar hela tiden så automatiskt ränsas förlorande företag ut och vinnande tas in.
Tycker du tänker rätt Rickard, kassaflöde är a och o och alla dessa indexfondkramare står mig upp i halsen.
Själv har jag gjort 33% på tradingen sista året vilket går att leva på och ett måste om det ska gå runt.
De riktigt duktiga ligger mycket högre än så i avkastning.
3,5% på marknadsvärdet-varför då?
3,5% på köpsumman är väl mer korrekt!
Då slipper du frågan om vad som händer med den värdeförändring som sker.
Oppti
Jo det är ju det vanliga resonemanget och inget fel med det.
Dock, rent teoretiskt, är kapitalet man binder i bostaden en missad intäkt på annat håll, i det här exemplet 3.5%
Dvs säljer man huset till marknadspris får man en intäkt på annat håll för den summan (minus reavinstskatt 22% minus bostadslån).
Bor i bostadsrätt så har viss del jag inte kan påverka. 5500 till föreningen (sänkts 10% två år i rad och kommer troligtvis sänkas 10% årligen i två år).
900 i ränta + 700 amortering / månad på vårat lån.
130 i förbrukningsel + elnät i månad.
Vi kollar på att köpa hus inom ett år och har räknat på att vi de första två åren kommer ligga under den kostnaden, och då inklusive reparationsbuffert/fond.
7230 Kostader det / månad just nu i bostadsrätt. I huset vi framöver kommer köpa räknar vi med strax under 6000 första två åren, och sedan ned till runt 5000 efter det.
Låter som ett vettigt resonemang.
Om jag utvidgar begreppet till levnadskostnader så tycker jag försäkringskostnader har stuckit iväg ordentligt hemförsäkring/bil/barn/olycksfall och då är familjen extremt skötsam. Tror inte vi anmält något på 15 år. Kollar man runt på marknaden så innebär lägre pris alltid sämre villkor så riktig ko kurrens finns inte. Poängen är att denna post snart överstiger övriga kostnader som räknas upp i inlägget.
Kan kommunal skatt räknas som boendekostnad? Skiljer sig rätt rejält åt beroende på var man bor. När jag en gång i tiden flyttade från Södertälje till Stockholm gjorde sänkning av kommunalskatt en rätt så rejäl summa då det är flera procentenheters skillnad mellan Södertälje och Stockholm. Blev konstigt nog billigare totalt att bo i Stockholm bra område i Stockholm än halvbra i Södertälje.
Det har du onekligen en poäng i så länge man betalar kommunalskatt.
Det skiljer nästan 6%-enheter mellan Vellinge och Munkedal.
Mera relevant är Malmö mot randkommuner som Vellinge, Lomma och Staffanstorp. Vet inte om Munkedal har ngn motsvarighet. Så länge nuvarande lagstiftning inte tillåter det kommer inte misskötta kommuner som Malmö Lund få debitera inpendlare hur som helst.
Oftast innebär en stor bostad extra mycket inredning som skall inhandlad och sedan bytas ut regelbundet. Är oftast billigare att bo litet samt även mindre att städa etc. Man kan ju trots allt inte befinna sig i ner än ett rum samtidigt så extra många tv rum, matsalar, förråd etc är oftast kontraproduktivt på flera plan (samt inte miljövänligt)
Bor själv i villa sedan 2 år tillbaka. Fjärrvärme/Kommunalt VA/Sophämtning/Hushållsel.
Det känns som hur mycket man snålar in på el, vatten och värme så daskas det på via de fasta avgifterna.
Intäkten ska hållas konstant då den ingår i den kommunala budgeten.
Nja, VA-budgeten ska enligt lag hållas åtskild från all annan kommunal budget. Däremot så är många kostnader fasta, d.v.s. det krävs lika långa ledningar oavsett hur mycket vatten du köper. Ett skäl för en kommun att ha en stor rörlig del på taxan kan vara om man exempelvis ligger nära en tröskeleffekt som att behöva bygga ett nytt vattenverk för en sisådär 200-300 Mkr om förbrukningen ökar. Men det varierar alltså mycket mellan våra kommuner…
Har också fjärrvärme så elförbrukningen är låg. Både elnätet och fjärrvärmen har höga fasta avgifter så totalkostnaden per kWh är rätt hög, speciellt om man försöker ha en låg förbrukning. Lokalt monopol suger.
Det är alldeles för billigt att bo i villa jämfört med andra boendeformer vilket har skapat en obalanserad bostadsmarknad där många äldre saknar incitament för att flytta från sina villor, vilket bidrar till bostadsbristen. Den yngre generation däremot ser genom den tilltagande bostadsbristen och de låga boendekostnaderna det som nödvändigt att inteckna sin framtid hos banken genom mångmiljonlån. En skatt för husägande är kanske nödvändig för att återigen få en sund balans på marknaden.
Kanske skulle lägenheter prissättas efter till erkmingskostnad och inte efter hur mycket folk kan låna. Som det är nu har lgh byggare i storstäderna groteska brutto marginaler. Känner till flera projekt där marginalerna är på ca 80% av vad priset är, dvs de lägger på 400% på sina totala bygg och mark kostnader. Vinsten i bokföring hålls nere genom att ta kostnader på andra håll vilket oftast rent krasst är investeringar i framtida projekt (och framtida vinster). Såklart höga löner och bonusar och andra bolag som vinst slussas vidare till så det ser ut som bygg bolaget går bra men inte groteskt bra. Blir siffrorna för bra då kommer ju politiker och konkurrenter och förstör så bäst att hålla vinst rimlig i bokföring så kassa kon kan fortsätta att ge cash.
Hade de sålt lgh för 25 000kr kvm som hade gett dem en vinst långt högre än vad de flesta normala företag kan drömma om så hade det inte varit så dyrt att bo i lgh vs villa. Det är helt enkelt svårare att lägga på samma höga marginaler på villor som dessutom oftast är svårare att rationellt producera.
Problemet är knappast att det är för billigt att bo i något du äger själv…
Resonemanget du för är klassisk socialistisk avund. Inget annat.
Men det är som med allting annat, folk vill ha det som andra har men är inte beredda att jobba för det och förväntar sig att en socialist kommer förbi och fixar det gratis åt en.
Fullständigt absurd diskussion från vissa håll här.
På vilket sätt är det för billigt att bo i småhus?
Jag har småhus, brf, hyreshus.
Den som har lägst kostnad/skatt är otvivelaktigt brf kontra småhus, hyreshus.
Om det är billigt att bo i eget ägd bostad beror på om man betalar rimligt pris. Betala överpris och det blir inte billigt. Som alltid gäller det att vara med i affärer och ha manöverutrymme i finanserna.
Jo men självklart.
Nu trodde jag dock diskussionen handlade om skatt på boende?
Vi har redan fastighetsavgiften på 7412 sek/år
Lägg till moms och skatt på el, elnätsavgift, stämpelskatt på småhus, hyreshus osv.
Brf är helt klart gynnat vid en jämförelse rent skattemässigt.
Vilket var andemeningen, iom den kooperativa funktionen hos BRF och våra socialistiska styren. Att sedan systemet brakat igenom och blivit Mammons lekplats för girighet och kortsiktighet kunde inga i arbetarrörelsens barndom förutspå.
Ja, det är tråkigt och drygt.
Det absolut värsta nysvenska ordet jag vet är "bostadskarriär". Borde förbjudas enligt lag.
@stefan men en brf betalat väl också de skatter som räknar upp eller?
Jag föreslår en lösning på två svåra samhällsproblem, bostadsbristen och överbelåningen. Självklart blir inte alla nöjda och glada, hade såklart själv gnällt om jag själv fått höjd skatt. Men om ni försöker se bortom er egna plånbok så inser ni nog att vore det bästa för samhället på sikt. Kom gärna med bättre argument än "socialistisk avundsjuka", det har dålig bäring.
Kim. Det är väl ingen som gnäller?
Jag reagerade på att du skrev att småhusägare är gynnade vilket är felaktigt.
Sjunkbomben. Jo brf-ägare betalar så klart även de skatt, dock i mindre omfattning.
@Kim skattehöjningar är en åtgärd. På vilket sätt skapar de fler bostäder? Omvänt måste det då gälla att ju billigare boende desto färre bostäder eller?
Folkmängden är inte konstant utan ökar kraftigt.
Stefan: För en normalstor (150 kvm) villa utan lån ligger boendekostnaden runt 4 000 kr per månad. För en lägenhet med halva den bostadsytan ligger boendekostnaden runt 8 000 kr. Jag tror att detta gör att äldre personer ofta väljer att bo kvar i sina hus istället för att flytta till en mindre mer ändamålsanpassad lägenhet.
Sjunkbomben: Det skapas ett tryck på fler bostäder när de äldre efterfrågar ett mindre och billigare boende.
Siffrorna håller jag med om men vad är alternativet?
Vi kan ju knappast välja att hyressubventionera äldre som väljer att flytta till en nybyggd hyresrätt med 1.5 miljoner på fickan efter småhusförsäljning.
@Kim
Det där en anekdotiskt myt som du spinner på, helt fel ute. Ta reda på fakta först och låt inte den röda avundsjukan råda.
Enligt SCB
"Hälften av Sveriges befolkning bor i ett ägt småhus. Av familjer med barn i skolåldern bor 70 procent i ägt småhus. Hur vi bor styrs förutom av hushållets storlek och ekonomi även av ålder och geografi.
Fram till 30-årsåldern är det vanligast att bo i hyresrätt. Därefter blir det vanligare att bo i ett småhus. Bland äldre är det vanligt med boende i flerbostadshus och övrigt boende, där specialbostäder för äldre ingår."
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Sjunkbomben: Att det är vanligare bland äldre att bo i flerbostadshus behöver väl inte på något vis betyda att det inte finns väldigt många äldre som bor själva i stora villor långt efter att partnern avlidit? Ni har uppenbarligen inte bättre argument än "socialistisk avundsjuka", eftersom det hela tiden tycks återkomma.
Stefan: Nej, då är det bättre att höja skatten på husen så att det inte lönar sig att bo kvar om man bor själv.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Vad har du emot pensionärer Kim?
Va fan, det är ju de som byggt upp landet, visa lite respekt istället för att gnälla över pensionärer som väljer att bo kvar själv i sitt hus.
Stefan: Har absolut inget emot pensionärer, har den allra största respekt för den generation som byggt upp detta landet: husen, företagen, infrastrukturen, välfärden, försvaret (fd) m.m. Men vi har stora samhällsproblem som behöver lösas för att framtida generationer ska få det så bra som möjligt. Då behöver man diskutera för- och nackdelar ur flera olika synvinklar för att komma fram till det bästa för de flesta.
Kim,mitt hus ger inga intäkter och skall således ej beskattas ett öre till.
Sosse?
@Kim, kan du ge exempel på en skatt som får pensionärar att vilja flytta från sin villa och på samma gång motivera en barnfamilj att flytta in i villan?
Det är som bekant under småbarnsåren som utgifterna är stora och inkomsterna låga.
Glöm inte heller att vi har en progressiv inkomstskatt i Sverige och med redan skattade pengarna får vi göra vad vi vill med.
Om nu några stycken har redovisat låga kostnader pga intelligenta livsval och har pengar över så är det deras val. Om nu någon annan väljer att bo dyrt i innerstan så är det helt ok men det innebär inte stora orättvisor, bara olika livsval.
Jag tror du blundar för att befolkningen ökar konstant och därför behövs det fler bostäder och fler valmöjligheter, inte mer regleringar som en skatt innebär.
Sjunkbomben: Det är väl precis det jag just gjort? Jag tror att barnfamiljen har ett större behov av att bo i en stor villa jämfört med en ensam pensionär, därför kommer de att prioritera det även om månadskostnaden blir högre. Dessutom kommer en skatt förmodligen att pressa ner priserna på husen, vilket minskar räntekostnader och behov för amorteringar. Eftersom bostadsbristen inte minskar trots den nuvarande höga byggtakt behövs även det befintliga bostadsbeståndet utnyttjas betydligt bättre.
Jag vet att vi kommer vara överens i denna fråga så det handlar inte om att övertyga varandra. Men bara för att visa att förutsättningarna är felaktiga utan bygger på ett tyckande. Jag gissar på att du gillar Kuba som enligt Wiehe saknar bostadsbrist.
1. SCB statistik visar att det redan råder en naturlig fördelning hur man väljer att bo, barnfamiljer i förstahand i enbostadshus, äldre väljer anpassat boende. Sedan finns det förstås undantag, ofta ser man äldre som bor kvar på landsbygden och mindre orter av olika skäl. Men dessa bostäder är inte attraktiva för barnfamiljer därav de låga fastighetspriser.
2. När ska då en äldre förväntas flytta? När de fyller 55 år, när maken faller ifrån, 65 års ålder? Detta ska inte staten läggas sig i och statistiken visar att det inte finns några större problem på detta område.
3. Vad tycker du om unga? Varför ska man flytta hemifrån till en lägenhet när man redan har ett boende? eller?
Jag menar att man skapar en otrygghet och en inlåsning genom att försöka detalj reglera.
Sjunkbomben: Nu var det inte på något vis tal om att försöka detaljreglera någonting. Förslaget gick ut på att genom att skatten på husägandet höjdes skulle det i framtiden bli mer ekonomiskt fördelaktigt att flytta till ett mindre boende för de äldre som bor kvar i sina villor. Till skillnad från hur situationen är idag när en ensamstående pensionär uppmuntras att bo kvar i sitt hus genom att boendekostnaderna knappast kan sänkas vid en flytt.
Boendekostnaden sänks vid flytt från småhus till brf.
Inga problem att hitta brf med 3 tusen i avgift kontra småhusets drift på 4.
Stefan: Kan man kanske tycka, men dessa låga månadskostnader gäller bostadsrätter i gamla skuldfria föreningar. Vars hus i regel saknar något som ålderdomen tids nog kräver. Gissa vad?
I regel är väl ändå att ta i?
I min hemstad finns där inte många hus från 50- och 60-talet där man installerat hiss. Vet några fall där man satt in det i efterhand, men då har det varit i kommunala hyreshus.
Du tycker alltså att skatten på 7412 sek/år är för lite?
Vad är då rimligt enligt dig?
Någonstans måste skatten vara relaterad till bostadsytan om den ska få avsedd effekt, de som bor i små hus ska ju inte behöva flytta, utan endast de som har enormt stora hus i förhållande till behov. Då är väl en skatt som baseras på antalet kvadratmeter mest adekvat. Runt 200 kr per kvadratmeter och år hade höjt månadskostnaden för en 150 kvm stor villa med drygt 2 000 kr per månad, det hade nog varit tillräckligt för att många äldre skulle överväga en flytt.
Jahaja.
Vi kanske ska införa samma skatt på hyresrätt och brf när vi ändå håller på?
För att inte tala om alla kontor vi har att höja skatten på.
Sen har vi detta med marken som husen står på.
Borde inte den skatten också höjas och räknas per kvm enligt ditt resonemang?
Kim,du är sosse och har lön från oss som jobbar på riktigt,har jag fel?
Förresten,Kim du som hatar våra pensionärer som byggt upp ett då välfungerande samhälle.
Jag tycker mycket illa om dej som bla ser ner på våra äldre.
Jag tycker att du kan dra åt helvete faktiskt.
Hoppas du kliver ut framför…
Stefan: Nej, då missförstår du mig. Det finns en specifik anledning till mitt förslag om att höja skatten för just stora villor, nämligen att få de äldre som bor i dessa stora hus att tidigare flytta så att det befintliga bostadsbeståndet kan utnyttjas bättre. Skatten är alltså ett styrmedel, inte ett självändamål.
Generellt höjda skatter på mark, boende och kontor ger inte samma möjligheter till att styra marknaden i en önskvärd riktning.
Sosse betald via skattsedeln,jepp!
Gillar säkert Ygeman med va?
Nu är det inte så enkelt Kim. Den äldre som behöver stöd och de kommer vi alla behöva någon gång får betala detta själv och avgiften sätts utifrån inkomst/tillgångar, inte från det allmänna som man kanske tror så incitamenten kostnad är inte så stort.
Men ditt förslag drabbar 70 % av befolkningen och främst de svagare, ska det kompenseras med bostadsbidrag och så är man tillbaka på ruta 0?
Sjunkbomben: Förstår inte riktigt allt du skriver men du kan väl ändå inte mena att de som äger sitt hus skulle tillhöra samhällets svagaste grupp? De pensionärer som har en pension som ligger under 13 000 kr per månad efter skatt har rätt till ett bostadstillägg om maximalt 5 090 kr per månad. Dvs de pensionärer som har de allra sämst ställt kommer inte drabbas rent ekonomiskt av detta förslag. Poängen här var att en höjd skatt skulle skapa incitament för pensionärer att flytta till mindre och bättre anpassade boenden för att på så vis skapa en större rörlighet på bostadsmarknaden som gagnar hela samhället.
Kim: Och hur hade du tänkt fastställa om ett hus är "enormt stort i förhållande till behov? Vi bor två personer på 200 kvadrat och det är precis tillräckligt för oss. Ett rum är atelje, ett rum är musikstudio, ett rum är bibliotek, ett rum är verkstad och två rum är kontor, och alla dessa rum används flitigt. Vår livsstil har alltså behov för dessa kvadratmeter. Eller du kanske tycker att pensionärer inte borde ha intressen? Så fort man fyller 65 ska man liksom bara lägga ner allt och flytta in i en förvaringslåda till lägenhet? Fruktansvärd människosyn, i min mening. Människor är individer, inte boskap som ska packas så effektivt som möjligt.
Sofine: Men då är det väl bara att bo kvar med den högre månadskostnaden om ni nu prioriterar detta, har man ett stort behov av stora ytor så kan man nog överleva den extra skatt som det innebär.
kim
Det finns inget stöd hos majoriteten för dina idéer så du får nog tänka om.
Stefan: Självklart är det ett politiskt omöjligt förslag, likväl tror jag att det hade varit den bästa lösningen för såväl bostadsbristen som överbelåningen.
Vad gäller småhus finns det generellt ingen överbelåning.
Vad gäller brf finns det viss överbelåning i "stor"städerna.
Summa summarum tycker jag du riktar in dig på fel målgrupp (småhus och pensionärer).
Har just köpt ett hus i småland. 105 m2 plus 88 biyta (källare). Pris 470k. Månadskostnad ca 2000 i månaden (bortsett kapitalet). För nu budget, för att se om det håller. Men tror mer på närmare 2500 i månaden.
2 tusen i mån?
Verkar ju helt orimligt lågt.
Bekymmersfri hyresrätt. Hyran är 11000 kr och sen tillkommer el och försäkring.
Att punga ut med 11500 kr i månaden tycker jag inte låter bekymmersfritt.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Du kan inte projicera dina förutsättningar på mina. Vad som bekymrar dig behöver inte bekymra mig och tvärtom.
Projicerar ingenting.
Tycker bara det är larvigt att påstå att det är bekymmersfritt att betala 138 tusen per år för sitt boende.
Då utgår du från att det är ett bekymmer att få fram 138 000 kr per år, du vet inte mina förutsättningar och kan inte utgå från det.
Förlåt att jag kränkte din självbild.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Många ser bara hur mkt kostnaden blir, utan att räkna med hur mkt egen tid man lägger ner på boendet. Kanske funkar för folk som Lars, men många andra tänker nog annorlunda.
Skulle va intressant att veta vad snittiden för trädgårdsskötsel, reparationer och övrigt underhåll är.
Minns att Lars tänkte på rätt sätt när han tänkte på den tiden folk här lägger på att "aktivt förvalta" sina pengar, istället för att lägga dom i nån fond. Jag vet att det är en hobby för de flesta, men oftast så blir det inte så hög timpeng när man räknar på det. Samma sak kan man tillämpa på villa, vet många som lägger 50 timmar i månaden på sin villa…. det blir dålig timlön. Men som sagt, en del gillar att klippa gräs, rensa i rabatter, plantera blommor, skotta snö, måla fasad, m.m…
Själv vill jag slippa sånt…
Gör gärna en enkät för de som äger villa. Hur mycket tid de uppskattar att de lägger ner på sitt hus i snitt i månaden eller per år? Kul att veta.
Olika människor värderar olika saker. Det är inte alltid mera pengar som värderas, kan vara mycket subjektiva och abstrakta värden så som frihet, lycka och annat som driver handlandet hoss enskilda människor.
Det är ju detta som är så underbart bra med marknadsekonomi. Det står var och en fritt att agera på det sätt de finner bäst för att uppnå just deras mål.
Du har ju inte räknat med bredband och telefoni i dina boendekostnader. Tycker de är naturlig del av ett modernt boende.
de är ju i det närmaste lika oavsett boendeform
Hyresrätt 60kvm, ca 11000 i månaden + 2000 i månaden för garageplats
Off topic:
Turkiets officiella utlåtande angående påståendena att de upphävt lagarna om sex med minderåriga
http://www.constitutionalcourt.gov.tr/inlinepages/press/PressReleases/detail/29.html
Desinformationskrig mot Turkiet
HR. Hyra 5 000 kr/mån. Försäkring 57 kr/mån. El ~320 kr/mån. BR i samma område med samma standard har på ett ungefär samma månadskostnad (inklusive kapitalkostnad).
Jag håller med om att man bör sätta en sorts alternativkostnad för kapital bunden i bostad, på minst låneräntan plus någon procentenhet.
BR. 50 kvm, centrala Göteborg.
3 500 i avgift, ränta + amortering 4 200 kr per månad (räntan är runt 1 000 kr innan ränteavdrag, resten är amortering, ligger runt 46% i belåning på inköpspriset 2011), el 100 kr, försäkring 100 kr. Allt som allt någonstans i krokarna 7 900 – 8 000 kr i månaden.
Finns pengar att spara på sotning och brandskyddskontroll. Om vi börjar med brandskyddskontrollen är min bedömning att en gång vartannat år är för ofta. Intervallerna för brandskyddskontroller, a.k.a. frister, är reglerat i MSBFS 2014:6 och kan beroende på anläggning och användande vara antingen två, tre eller sex år. Två år gäller emellertid enbart imkanaler (frånluftskanal från matlagningsutrymme i restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymmen samt till kanalen monterade delar såsom fläkt, avskiljare och spjäll). Läge att kontakta den som utför brandskyddskontrollen på uppdrag av kommunen och fråga hur de motiverar kontroll vartannat år. Gällande sotning så får man i de flesta kommuner sota själv efter att man ansökt om detta, även om kraven skiljer sig åt, kommunalt självbestämmande osv. Blir en engångskostnad för inköp av sotningsredskap men det tjäna man snart in.
Jag betalar gärna för professionellt utförd sotning. Det kanske inte är raketforskning, men jag tullar inte på brandsäkerheten och vill ogärna trilla ner och slå ihjäl mig. Hellre att en sotare med ordentlig erfarenhet tar hand om det hela så det både blir bra gjort och på ett för utföraren säkert sätt.
Respekterar det. Där jag bor fick man gå en kurs hos lokala brandskyddsföreningen för att få sota själv som var mycket bra. Oaktat sotning är brandskyddskontroll vartannat år inte motiverat enligt min bedömning. I all välmening.
Swedala
Nej, jag kan inte heller se att brandskyddskontroll så tätt är motiverat. Särskilt som inget ändrats och inget hänt. Det är ju egentligen bara en kontroll av att man inte byggt om och försämrat brandsäkerheten.