Bataljonsartilleriet på de svenska mekaniserade bataljonerna har dubblerats till två plutoner per bataljon. Och det är inte tal om 80 mm granatkastare längre, utan det är två batterier om 120 mm granatkastare, inklusive med den målsökande pansarvärnsgranaten STRIX som gäller.
Det hela är i praktiken en kraftig förmågehöjning för de mekaniserade bataljonerna. Med två batterier kan man hela tiden få understöd av indirekt eld inom bataljonen vid framryckning, eftersom de två plutonerna kan omgruppera växelvis.
 |
| Förare på Sigurd Johans eldledningsvagn.
Alla manöverkompanier har en eldledningsvagn, som leder indirekt eld via bataljons- eller brigadartilleriet. |
Räckvidden för 120 mm granatkastare m/41 ska vara 9 km för vanliga granater och 7 km för de målsökande pansarvärnsgranaterna STRIX, som genom att slå uppifrån mot det klena takpansaret kan nedkämpa samtliga fientliga pansarfordon, inklusive stridsvagnar. Den relativt korta räckvidden gör att man vid framryckning kan behöva omgruppera ofta, vilket tidigare gjorde att man blev utan bataljonsartilleri periodvis. Det problemet är nu borta.
Vid försvars- och fördröjningsstrid ökar dessutom kapaciteten rejält, då två batterier kan verka mot fienden samtidigt, givet att man inte behöver omgruppera bakåt. Därtill kan man växelvis omgruppera efter eldgivning för att undvika fiendens artilleribekämpning via artilleriradar.
Fortfarande är dock bataljonsartilleriet bogserat bakom den ej splitterskyddade bandvagn 206. Det innebär fördröjningar i gruppering och omgruppering, även om grupperingstiden för granatkastare fortfarande är relativt kort jämfört med forna tiders bogserade haubitsar.
Med vårens försvarsproposition ska man dock uppgradera till splitterskyddade fordon i de fem mekaniserade bataljonerna (ej i de två motoriserade 360-bataljonerna). Spekulationerna kring detta från den personal jag pratade med under Arméövning 2015 talar emot att det blir det kvalificerade AMOS-systemet, som Moderaternas sk genomförandegrupp skrotade när systemet nästan var färdigbetalt och någon miljard i utvecklingspengar till ett av världens mest kvalificerade granatkastarsystem kastades i sjön.
 |
| Nuvarande lösning med bandvagn 206
och grk m/41 på släp. |
Istället spekulerades det i att man helt enkelt tar ett stridsfordon 90, tar bort tornet, bultar fast en grk m/41 och sätter på ett par luckor att stänga för splitterskydd. Personalen och ammunitionen hittas bak i bollhavet på stridsfordonet och där det bortmonterade tornet tidigare suttit, samt i medföljande packversioner av bandvagn 410, motsvarande de som ingenjörstrupperna har för att köra minor med. Ett alternativ var att man gör motsvarande med bandvagn 410 istället för stridsfordon 90 – granatkastaren får helt enkelt sticka upp där kulspruteskytten idag står.
 |
| Ingenjörstruppernas packversioner av
bandvagn 410. |
Efter att ha inspekterat både standardversionen av bandvagn 410, packversionen och den helt färska ambulansversionen (blogginlägg kring dessa kommer senare i veckan), så känns bv 410 onekligen som det lämpligaste alternativet gör grkplutonerna, där eventuell brist på utrymme för ammunition kompletteras med åtföljande packversioner av fordonet. Bandvagn 410 har bättre framkomlighet än stridsfordon 90 och är rimligtvis också billigare att köpa in och/eller modifiera. Oavsett är det viktigt att det nya grk-fordonet inte blir ett helt nytt tredje fordon, med allt vad det ställer för krav på utbildning, underhåll och reservdelar.
Personalen förväntar sig att de nya splitterskyddade granatkastarsystemen ska vara på plats 2018. Oavsett lösning kommer det innebära en kraftigt ökad förmåga hos de mekansierade bataljonerna, även om det tyvärr inte blir AMOS.
65 kommentarer
Hur mycket har utvecklingen av AMOS kostat fram tills det skrotades ? Har det kostat mer än 1 miljard så är det ju bara ren idioti att inte utveckla AMOS färdigt så det kan exporteras, om nu politikerna är dumma nog att inte använda systemet själva.
Hur mycket kan bandvagn 410 röra på sin fjädring på banden ?, du behöver väl stå relativt plant för att rikta bra, speciellt om du gör det manuellt, bästa hade ju varit automatisk riktning..
Fast vapenexport är ju faktiskt något som ger intäkter till och är bra för Sverige. Sånt sysslar inte våra självdestruktiva regeringar med förstår du väl.
Fast blev inte AMOS färdigt, med tanke på att Finland använder det i sin Patria Nemo(eller är det ett helt eget system )?
Amos är förvisso ett finskt system så någon svensk export blir det knappast fråga om. För den som vill veta mer om varför det blev som det blev rekommenderar jag MSS 2009 34 8812:50241 Sluttrapport AMOS. Där framkommer en djupare bild än konstaterandet att "genomförandegruppen la ned".
Vad jag har läst så kostade avvecklingen av AMOS betydligt mer än vad införandet skulle kostat eftersom projektet var 90% klart. T ex skulle färdigtillverkade torn suttit och väntat hos Hägglunds.
Det här projektet är fruktansvärt kringränt av spekulationer, önsketänkande och rena lögner. Det har aldrig funnits några färdiga produktionstorn eftersom man helt enkelt inte var klar med hur serieversionen skulle se ut.
Däremot är ett stort antal chassin avsedda för AMOS byggda och prydligt garagerade utan torn på en ort i Sverige. Kanske dessa som nu kommer få en M/41 fastbultad i tornbrunnen?
Här finns bra information sammanställt av Wiseman: http://wisemanswisdoms.blogspot.se/search?q=AMOS
När AMOS avbröts av Genomförandegruppen återstod några hundra miljoner kr plus ammunitionsanskaffningen till systemet hade varit infört i organisationen. Riksrevisionen konstaterade dessutom i sin rapport att kostnaderna för att avbryta projektet översteg den besparingspotential som Genomförandegruppen identifierat.
[…]
Samtidigt står fortfarande 38 specialbyggda stridsfordon 90-chassin i förråd i Hägglunds i väntan på sina vapenhuvar.
OK, inte torn. Men fordon.
Det exakta antalet chassin är lite oklart ca 40 st är det iaf. Det rör sig inte om några specialbyggen eller modifierade chassin. Det är de sista A-chassina som levererades från Hägglunds och är helt orörda sedan dess förutom förrådsunderhållsåtgärder. Dessa kommer således kräva ytterligare modifieringar oavsett vilken pjäslösning det blir.
Så det är egentligen försvarets vagar som står hos Hägglunds?
De chassin jag avser står inte hos Hägglunds.
VD 13:14 Det är alltså möjligt att det finns 2×40 ofärdiga CV90-chassie?
Mystiken tätnar. Plats för ännu fler spekulationer.
Nej det tror jag absolut inte. Jag har svårt att se vart Häggo skulle ha plats med ~40 chassin i 10+ år.
Här hade man ju annars till en mycket låg kostnad kunnat använda våra redan inköpta och betalda splitterskyddade pbv 401 som dragfordon. Dessa togs ju fram i Ryssland för att vara just dragfordon åt artilleri mm.
Ja, om det nu inte vore för att dessa redan är sålda/skrotade.
Nej, det är såklart fallet men mitt inlägg var mer på temat "hur kunde vi vara så dumma så vi skrotade så mycket användbart, det får vi bittert ångra nu när det visar sig att vi hade haft nytta av mycket mtrl".
Även pbv501 hade haft en plats i dagens/morgondagens organisation istället för dessa olika typer av pansarterrängbilar med alldeles för stor målyta och undermålig beväpning. Patgb är ett arv från det långtbortistan-försvar som förstört så mycket av svensk nationell försvarsförmåga.
Har vi inte Strf 90 så det räcker till och blir över i dagens krympta organisation då? Pbv 501 var ju inte helt modern. I så fall hade man väl fått uppgradera den enligt finsk modell.
Sverige har ju den terräng det har, men hjulfordon har nog en plats i organisationen m a p hur mkt mindre underhåll de kräver.
I det gamla opansrade försvaret på 90-talet var det ju hjulfordon i södra Sverige och bv 206 i norr, samma princip torde kunna gälla även om man sätter pansar på fordonen.
För artilleri räcker det att granaterna kan nå målet – fordonen/pjäserna kan oftast grupperas i närheten av vägar där hjulfordonens sämre framkomlighet inte är ett stort problem. Speciellt om man tänker på att försörjningen av ammunition är beroende av vägar.
Med tanke på vår lilla armé och stora land så är strategisk rörlighet viktigare än förmågan att klättra en brant lerig slänt eller köra över en myr.
Kristian +1
BD, ang norr och syd har du nog I stort sett rätt men då norllands avfolkning främst skett I inlandet + norrland är inte lika väglöst som for + en eventual fiende måste även han få sitt underhåll via vägar så hjul I norr är nog inte så tokigt det heller. Speciellt med tanke på de avstånd som ska korsas (Förutsatt att man har möjlighet att korsa vaten dvs amfibisk förmåga och förbindelseförband och brolägen)
Mycket bra! Äntligen! Dessa pjäser och fordon kommer att passa ypperligt till framtida ISIS-ledda förband när dom otrogna ska bekämpas.
Finns det något sätt att återuppliva AMOS?
Svaret är tyvärr att det är ytterst osannolikt även om det givetvis vore det absolut klokaste och bästa för rikets försvar. Det skulle visa på politisk obeslutsamhet och riskera att många pinsamheter når dagens ljus. Sen brukar industrin vara bra på att salta räkningen när ett projekt som lagts ned tas upp igen, jfr Archer, varför det nog skulle kosta en helt del också.
Det är väl bara att efterfråga offert från Patria? Finnarna har den väl i krigsorganisationen, eller?
I ett litet antal ja. Jag tror dock produktionen är nerlagd då samarbetspartnern Sverige drog sig ur. Istället säljer Patria idag grk-tornet "Nemo" som är en nedbantad och förenklad version med betydligt sämre prestanda. Men ja, NEMO skulle teoretiskt kunna vara ett alternativ.
Ang NEMO mot AMOS, jag har hört det ryktas att för NEMO hade man lyckats lösa automatladdningen, medan för AMOS var det ine löst?
Det är möjligt. Ett problem med automatiseringen av AMOS var att den skulle vara kompatibel med existerande ammunition som svårligen lär sig automatiseras fullt ut. Hur som haver ha finska AMOS en maximal eldhastighet om 16skott/minut mot Nemos 10skott/minut. NEMO ha förvisso bara ett eldrör så själva omladdningen går snabbare.
Det får man ju i så fall se ur ett rent funktionsperspektiv – dvs man får väl köpa 33% fler NEMO om man vill ha samma kg krut levererat i målet helt enkelt. Typ.
16 skott förAMOS menas att 8 skott per minut per eldrör då? (
Hänger inte riktigt med på den %-räkningen, 60% fler NEMO borde det bli. Fler eldenheter är givetvis ett sätt att angripa problemet som också medför vissa fördelar. Det avgörande problemet som sätter stopp för det hela är de ökade kostnaderna. Som jämförelse kan nämnas att en grupperad 12 cm granatkastare modell stuprör med en väldrillad besättning har en eldhastighet om ca 15-16 skott i minuten, kan tänka mig att det är många som har svårt för att införskaffa ett nytt modernt system med lägre prestanda.
@gbd crvx
Korrekt.
Det beror på att du är kass på matte så klart.
Gissningsvis kommer dock en förmågehöjning på andra områden, t ex förutsätter jag att NEMO har egen positionering etc och att grupperingstiden är snabbare. Det kommer ta typ 60 istället för 3000 sekunder innan första eldöppnandet, mm etc.
Berusad redan nu strax efter lunch en tisdag? Skön livsstil BD.
IOFS så kan BD ha en poäng,om man tar minsta motståndets lag och använder en lösning som fungerar, kanske det kan ge erfarenheter och kunskap som gör att man vid en senare REMO kan få till en dubbelpipig lösning.
Hmm, förresten appropå din första punkt Ocke,det finns väl möjlighet att ta in offertar från fler tillverkare. Konceptet stuprörsgrk inuti ett pansarfordon finns väl ett antal tillverkare av?
Nädu Ocke, jag är så här social och skojig spik nykter faktiskt. Men det är ju inte alla förunnat att vara födda med sådan begåvning och då får man väl ta till flaskan.
Jag ser små möjligheter för granatkastarsystem att verka, om motståndaren har artilleri och artilleriradar.
Stridsekonomiskt vore det bättre att satsa på jägarförband på djupet av operationsområdet.
Fordonsmonterade system har alla möjligheter att verka. Allt tar tid även för en värutrustad fiende. Att mäta in granaterna, ha artilleri som är stand by, överföra informationen, rikta in pjäserna och sedan granaternas flygtid. Hela kedjan tar minst 2-4 minuter och kanske betydligt mer.
På den tiden hinner du avfyra ett ganska stort antal eldstötar och sedan flytta dig 300m.
Helt rätt, ingen borde använda artilleri eftersom motståndaren kanske också har det.
Men allra bäst vore naturligtvis ett eget riktigt artilleri också. Grk i all ära men var tusan är brigadartilleriet? Javisst ja, vi har inget!
Nulli secundus
Jag skulle vilja tillföra självständiga 105mm haubitsbatterier som en strategisk ("fördelnings") resurs också. Min favorit är den Sydafrikanska G7 med en skottvidd på över 30 km. 105:or kan med fördel flyttas med helikopter vilket skapar överlägsen strategisk rörlighet och gör att våra lätta bataljoner, hemvärnet, och styrkorna på Gotland, kan få det understöd de så väl behöver.
Let's face it; attackhelikoptrar kommer aldrig köpas in för det finns inga pengar. Men 105:or är billiga och kan använda smart ammunition.
@Kristian
Varför inte M777 istället när vi nu ändå drömmer oss bort? Samma vikt och räckvidd men med 15,5cm standardammunition. 10,5cm granater är som små kinapuffar i jämförelse.
F777 155mm väger inte mer än 4,5ton, den borde vara bättre (Dessutom är den BAE-ägd, större chanss att få den hit). Annars försökte väl italienarna sälja sina gamla FH70.
M777 är en mycket bra pjäs. En stor fördel är att vi med den kan standardisera till 155mm ammunition. Nackdelar är att det är en två ton tyngre pjäs som kräver mer folk och färre granater kan lastas per helikopter/fordon. Den är dessutom väldigt dyr.
105:or ska inte föraktas. USA, med deras nästan obegränsade resurser, fortsätter att ha dom sida vid sida med M777 och Paladin för att det finns klara fördelar med lättare pjäser i vissa fall. De har inga planer på att fasa ut M119 till fördel för ytterligare M777.
Panzerhaubitz 2000 borde väl också nämnas. Vad säger expertisen om den skönheten? Prestandamässigt slår den Archer, den finns i produktion och har testats i strid.
105mm pjäser på "fördelningsnivå" låter mycket klokt. Borde ha passat Afghanistan som handen i handsken. Ar det ngn som vet varför inte den slutsatsen drogs när försvaret ställdes om? Vad jag förstår har och hade andra väststyrkor i A-stan egen förmåga till indirekt eld.
Nulli secundus
PzHb2000 finns ju också i ett "lätt" utförande (AGM http://www.army-guide.com/eng/product2873.html).
Men när jag läste mina gamla armenytt från 96-97 så stod det faktiskt rakt ut att det som skulle bli archer valdes för Sverige skulle behålla artillerikompetensen i Sverige.
Fast Ocke har rätt, så länge det finns pengar så ger det inte så mycket at drömma om olika system t.ex.Karlis drömmarom raketartilleri på en annan blog, och debattera om man ska ha flera system med tillräckligt bra eller några få top of the line
Ah, inget fel att drömma. Speciellt av en så hunsad sort som svenska artilerister. Man anar att svenskt artilleri aldrig handlat om krigets krav utan mer om ett visst verkstadsbolags krav….
Nulli secundus
…som inte kan stava…
Nulli secundus
Det är möjligt att ryskt artilleri ännu ligger efter när det gäller digitalisering och automatisering, men med modern teknologi tar det absolut inga 2-4 minuter för att skjuta efter att artillerilokaliseringsradarn upptäckt ett mål. Snarare handlar det om sekunder. Så motelden kan vara i luften innan de egna granaterna nått fram.
Jag skrev hela kedjan och inkluderade flygtiden för granaterna, som inte är obetydlig när vi pratar om 20+ km, bland mina exempel. 2-4 minuter syftade alltså på tiden från svenskt eldöppnande tills dess att ryska granater detonerar.
Det vore sällsynt obegåvat att använda jägarförband för att slåss mot stridsvagnar . En grk därimot är ganske duglig på det. Jägarförband skall ej heller slåss mot infanteri mm. Grk är dugligt på det med, både behövs men dom har helt olika uppgufter.
Enligt ryktet har Hägglunds c:a 40 CV90, delvis förberedda för AMOS. Är inte satsning på dessa, det vettigaste alternativet för CV90-bataljonerna? För 360-bataljonerna köper man lämpligast från Patria.
Använder Sverige verkligen 80mm granatkastare iställer för 81mm som är den västerländska standarden?
Den heter 8 cm granatkastare m84 i försvaret, vilket innebär att den har samma 81,7mm kaliber som alla andra, men man avrundar till närmaste cm bara för att förvirra lite. 🙂
Enligt svensk eldrörskonvention uppgavs alla mått under 70mm som millimeter, däröver användes centimeter. Ex 57mm akan, 8,4cm granatgevär. 8,2cm granatkastare gjorde väl sig inte riktigt så det fick bli 8cm istället.
9 km är nog en överdrift, åtminstone i praktiken.
Det "spekuleras" om att man kanske kommer att bygga om något stridsfordon till artilleripjäs!?
I klartext: Ingenting alls kommer att göras nästa årtionde heller. Det är faktum, det är så det kommer att bli i verkligheten. Jag vet det. Försvarets upphandlingsprocess, som inleds om 5 år, på hundra miljarder konor tillsammans med Danmark, Sydkorea, Saudiarabien och Brasilien kommer inte att kunna genomföras av diplomatiska skäl. Men propagandalögner lurar ju alltid någon korkad "försvarsentusiast" som så gärna vill trooo att det existerar två artilleriplutoner i Svea Rike idag.
Blir amos för omständigt kan man köpa in dom 24 Archer pjäserna som var tänkta åt Norge och fördela på bataljonerna.
Hur effektivt kommer Strix vara emot de senaste Afghanskt APS systemen som Ryssland utvecklar? Kan de verka mot granater från granatkastare eller är sådant ännu hemligt?
Armata ska vara skyddat även från vapen som kommer ovanifrån.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Det är ingen som vet, den enda information vi har är påståenden från ryska källor, och vi vet ju alla hur trovärdig rysk information är.
Sant, men med tanke på hur många pansarvärnsvapen från väst som kommer ovanifrån (Javelin, Brimstone, smart artillerigranater, CBU-97, etc) så är det troligt att dom talar sanning. Om den praktiska skyddsnivån ligger på 100% eller 50% är dock en annan fråga.