Greklands premiärminister Alexis Tsipras har publicerat en debattartikel i Del Monde. Artikeln finns även utlagd på den grekiska republikens officiella hemsida och återges i si helhet nedan. Hela den grekiska frågan handlar om huruvida demokratin alls ska överleva i EU.
Större delen är detaljer, det intressanta kommer mot slutet, där jag fetstilat en del.
“On 25th of last January, the Greek people made a courageous decision. They dared to challenge the one-way street of the Memorandum’s tough austerity, and to seek a new agreement. A new agreement that will keep the country in the Euro, with a viable economic program, without the mistakes of the past.
The Greek people paid a high price for these mistakes; over the past five years the unemployment rate climbed to 28% (60% for young people), average income decreased by 40%, while according to Eurostat’s data, Greece became the EU country with the highest index of social inequality.
And the worst result: Despite badly damaging the social fabric, this Program failed to invigorate the competitiveness of the Greek economy. Public debt soared from 124% to 180% of GDP, and despite the heavy sacrifices of the people, the Greek economy remains trapped in continuous uncertainty caused by unattainable fiscal balance targets that further the vicious cycle of austerity and recession.The new Greek government’s main goal during these last four months has been to put an end to this vicious cycle, an end to this uncertainty.
Doing so requires a mutually beneficial agreement that will set realistic goals regarding surpluses, while also reinstating an agenda of growth and investment. A final solution to the Greek problem is now more mature and more necessary than ever.
Such an agreement will also spell the end of the European economic crisis that began 7 years ago, by putting an end to the cycle of uncertainty in the Eurozone.
Today, Europe has the opportunity to make decisions that will trigger a rapid recovery of the Greek and European economy by ending Grexit scenarios, scenarios that prevent the long-term stabilization of the European economy and may, at any given time, weaken the confidence of both citizens and investors in our common currency.
Many, however, claim that the Greek side is not cooperating to reach an agreement because it comes to the negotiations intransigent and without proposals.
Is this really the case?
Because these times are critical, perhaps historic–not only for the future of Greece but also for the future of Europe–I would like to take this opportunity to present the truth, and to responsibly inform the world’s public opinion about the real intentions and positions of Greece.
The Greek government, on the basis of the Eurogroup’s decision on February 20th, has submitted a broad package of reform proposals, with the intent to reach an agreement that will combine respect for the mandate of the Greek people with respect for the rules and decisions governing the Eurozone.One of the key aspects of our proposals is the commitment to lower – and hence make feasible – primary surpluses for 2015 and 2016, and to allow for higher primary surpluses for the following years, as we expect a proportional increase in the growth rates of the Greek economy.
Another equally fundamental aspect of our proposals is the commitment to increase public revenues through a redistribution of the burden from lower and middle classes to the higher ones that have effectively avoided paying their fair share to help tackle the crisis, since they were for all accounts protected by both the political elite and the Troika who turned “a blind eye”.
From the very start, our government has clearly demonstrated its intention and determination to address these matters by legislating a specific bill to deal with fraud caused by triangular transactions, and by intensifying customs and tax controls to reduce smuggling and tax evasion.While, for the first time in years, we charged media owners for their outstanding debts owed to the Greek public sector.
These actions are changing things in Greece, as evidenced the speeding up of work in the courts to administer justice in cases of substantial tax evasion. In other words, the oligarchs who were used to being protected by the political system now have many reasons to lose sleep.
In addition to these overarching goals that define our proposals, we have also offered highly detailed and specific plans during the course of our discussions with the institutions that have bridged the distance between our respective positions that separated us a few months ago.
Specifically, the Greek side has accepted to implement a series of institutional reforms, such as strengthening the independence of the General Secretariat for Public Revenues and of the Hellenic Statistical Authority (ELSTAT), interventions to accelerate the administration of justice, as well as interventions in the product markets to eliminate distortions and privileges.
Also, despite our clear opposition to the privatization model promoted by the institutions that neither creates growth perspectives nor transfers funds to the real economy and the unsustainable debt, we accepted to move forward, with some minor modifications, on privatizations to prove our intention of taking steps towards approaching the other side.
We also agreed to implement a major VAT reform by simplifying the system and reinforcing the redistributive dimension of the tax in order to achieve an increase in both collection and revenues.We have submitted specific proposals concerning measures that will result in a further increase in revenues. These include a special contribution tax on very high profits, a tax on e-betting, the intensification of checks of bank account holders with large sums – tax evaders, measures for the collection of public sector arrears, a special luxury tax, and a tendering process for broadcasting and other licenses, which the Troika coincidentally forgot about for the past five years.
These measures will increase revenues, and will do so without having recessionary effects since they do not further reduce active demand or place more burdens on the low and middle social strata.Furthermore, we agreed to implement a major reform of the social security system that entails integrating pension funds and repealing provisions that wrongly allow for early retirement, which increases the real retirement age.
These reforms will be put into place despite the fact that the losses endured by the pension funds, which have created the medium-term problem of their sustainability, are mainly due to political choices of both the previous Greek governments and especially the Troika, who share the responsibility for these losses: the pension funds’ reserves have been reduced by 25 billion through the PSI and from very high unemployment, which is almost exclusively due to the extreme austerity program that has been implemented in Greece since 2010.
Finally–and despite our commitment to the workforce to immediately restore European legitimacy to the labor market that has been fully dismantled during the last five years under the pretext of competitiveness–we have accepted to implement labor reforms after our consultation with the ILO, which has already expressed a positive opinion about the Greek government’s proposals.Given the above, it is only reasonable to wonder why there is such insistence by Institutional officials that Greece is not submitting proposals.
What end is served by this prolonged liquidity moratorium towards the Greek economy? Especially in light of the fact that Greece has shown that it wants to meet its external obligations, having paid more than 17 billion in interest and amortizations (about 10% of its GDP) since August 2014 without any external funding.
And finally, what is the purpose of the coordinated leaks that claim that we are not close to an agreement that will put an end to the European and global economic and political uncertainty fueled by the Greek issue?
The informal response that some are making is that we are not close to an agreement because the Greek side insists on its positions to restore collective bargaining and refuses to implement a further reduction of pensions.
Here, too, I must make some clarifications:
Regarding the issue of collective bargaining, the position of the Greek side is that it is impossible for the legislation protecting employees in Greece to not meet European standards or, even worse, to flagrantly violate European labor legislation. What we are asking for is nothing more than what is common practice in all Eurozone countries. This is the reason why I recently made a joint declaration on the issue with President Juncker.
Concerning the issue on pensions, the position of the Greek government is completely substantiated and reasonable. In Greece, pensions have cumulatively declined from 20% to 48% during the Memorandum years; currently 44.5% of pensioners receive a pension under the fixed threshold of relative poverty while approximately 23.1% of pensioners, according to data from Eurostat, live in danger of poverty and social exclusion.
It is therefore obvious that these numbers, which are the result of Memorandum policy, cannot be tolerated–not simply in Greece but in any civilized country.
So, let’s be clear:
The lack of an agreement so far is not due to the supposed intransigent, uncompromising and incomprehensible Greek stance.
It is due to the insistence of certain institutional actors on submitting absurd proposals and displaying a total indifference to the recent democratic choice of the Greek people, despite the public admission of the three Institutions that necessary flexibility will be provided in order to respect the popular verdict.
What is driving this insistence?
An initial thought would be that this insistence is due to the desire of some to not admit their mistakes and instead, to reaffirm their choices by ignoring their failures.
Moreover, we must not forget the public admission made a few years ago by the IMF that they erred in calculating the depth of the recession that would be caused by the Memorandum.
I consider this, however, to be a shallow approach. I simply cannot believe that the future of Europe depends on the stubbornness or the insistence of some individuals.
My conclusion, therefore, is that the issue of Greece does not only concern Greece; rather, it is the very epicenter of conflict between two diametrically opposing strategies concerning the future of European unification.
The first strategy aims to deepen European unification in the context of equality and solidarity between its people and citizens.
The proponents of this strategy begin with the assumption that it is not possible to demand that the new Greek government follows the course of the previous one – which, we must not forget, failed miserably. This assumption is the starting point, because otherwise, elections would need to be abolished in those countries that are in a Program. Namely, we would have to accept that the institutions should appoint the Ministers and Prime Ministers, and that citizens should be deprived of the right to vote until the completion of the Program.
In other words, this means the complete abolition of democracy in Europe, the end of every pretext of democracy, and the beginning of disintegration and of an unacceptable division of United Europe.This means the beginning of the creation of a technocratic monstrosity that will lead to a Europe entirely alien to its founding principles.
The second strategy seeks precisely this: The split and the division of the Eurozone, and consequently of the EU.
The first step to accomplishing this is to create a two-speed Eurozone where the “core” will set tough rules regarding austerity and adaptation and will appoint a “super” Finance Minister of the EZ with unlimited power, and with the ability to even reject budgets of sovereign states that are not aligned with the doctrines of extreme neoliberalism.
For those countries that refuse to bow to the new authority, the solution will be simple: Harsh punishment. Mandatory austerity. And even worse, more restrictions on the movement of capital, disciplinary sanctions, fines and even a parallel currency.
Judging from the present circumstances, it appears that this new European power is being constructed, with Greece being the first victim. To some, this represents a golden opportunity to make an example out of Greece for other countries that might be thinking of not following this new line of discipline.
What is not being taken into account is the high amount of risk and the enormous dangers involved in this second strategy. This strategy not only risks the beginning of the end for the European unification project by shifting the Eurozone from a monetary union to an exchange rate zone, but it also triggers economic and political uncertainty, which is likely to entirely transform the economic and political balances throughout the West.
Europe, therefore, is at a crossroads. Following the serious concessions made by the Greek government, the decision is now not in the hands of the institutions, which in any case – with the exception of the European Commission- are not elected and are not accountable to the people, but rather in the hands of Europe’s leaders.
Which strategy will prevail? The one that calls for a Europe of solidarity, equality and democracy, or the one that calls for rupture and division?
If some, however, think or want to believe that this decision concerns only Greece, they are making a grave mistake. I would suggest that they re-read Hemingway’s masterpiece, “For Whom the Bell Tolls”.
Hoppla.
Som tidigare analys här på bloggen, så har Grekland gjort det de behöver och som inom rimlighetens gränser kan krävas av dem, och en överenskommelse borde vara på plats. Men aktörer har andra mål och läcker motsatsen avsiktligt.
I potten ligger själva demokratin, vilket ju är symboliskt på flera plan, då demokratin en gång uppstod i just Grekland. Har EU rätt att köra över EU:s befolkningars demokratiska vilja och är alltså inget annat än en junta i Bryssel (mfl platser)?
44 kommentarer
Det är nya tider nu. Demokrati är gårdagens melodi. Demokrati är väl bara av intresse för nostalgiker med ett sjukligt intresse för årsmötesformalia? De svenska DÖ-skallarna har här agerat fördömligt och följt med sin tid, genom att förpassa demokratin till historien avskrädeshög.
Vem behöver demokrati när vi snart har NWO, med en global finansmarknad, Globocop, multinationella företag som inte är underställda nationella lagar samt med en smart, styrande elit? Om, hemska tanke, NWO inte kan infrias, vore det ett oerhört slöseri med alla dessa Bilderbergmöten. För att inte tala om det kostsamma EU, som har drivits som ett pilotprojekt för NWO.
http://www.globalresearch.ca/bilderberg-2015-location-confirmed/5428343
Grekland borde, då tid funnes efter finanskrisen, gå ur euron och gå över till en egen valuta. Med en sådan skulle Grekland bli ett mycket billigt turistland. Pengarna skulle flöda in i landet. Soliga öar finns det massvis av. Importen skulle å andra sidan bli dyr, vilket innebär att det uppstår starka incitament för att hålla handelsnettot på plus, och därigenom få sundare statsfinanser.
Island, som också drabbades av finanskrisen hårt, har med sin egen svaga valuta ökat turismen, som numera är en viktig inkomstkälla.
Ovanstående kommentar kan innehålla spår av ironi, samt spår av nötter i meningar som innehåller DÖ-skallar.
Demokrati är per definition att andra egoistiska individer använder våld mot dig för att stjäla dina pengar. Vad är bra med det?
Demokratin är gudomlig tror nästan alla för det har Stefan Lövén sagt och han är ju demokratiskt vald så det måste ju vara rätt. Man kan nästan höra pipet från rundgången i deras hjärnor. Självklart är det något annans fel när den gudomliga kapitalistiska demokratin har förstört samhälle efter samhälle och inklusive vårt snart
Lösningen på problemen med demokratin och monarkin är det "anarkistiska" privaträttsliga samhället.
Det är svårt att skilja ironi från seriöst menat i somliga ämnen, om man har oturen att regelbundet ta del av vad politiker och journalister och inte minst nationalekonomer säger.
Ja, hjärnan mognar till att begripa ironi först omkring 10-12 års ålder.
Varför är du demokrat då? Är du inte äldre än 12 år?
Jo, och det är precis därför jag är demokrat.
Fun fact: Jag är barndomskamrat meden regelbunden skribent på Mises.se. Han var idiot redan vid 16 års ålder.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
@Ben Dover
Det är bra, då vet jag varför du är demokrat. Det är enbart för att du är äldre än 12 år och inte för att demokrati skapar välstånd och frihet i samhället?
Mises.se är inte för de som tror på demokratins allsmäktighet utan för dem som förstår sig på allmänningens dilemma.
Du kan ju tro det, men det är ju fel.
Jag tror att du är en libertarian egentligen, du har bara kommit ut ur garderoben än.
Dessvärre är det en partsinlaga från Tsipras, en person som sade och lovade en hel massa innan valet.
Det behöver ju inte betyda att han har fel. Men detta kan även vara ett inlägg/påverkan till förhandlingarna med EU, IMF mfl.?
Grekland må vara demokratins vagga men dom tog också livet av Sokrates och gav benämnigen "trojan" en negativ klang.
Tsipras trovärdighet är tyvärr… ska vi säga….begränsad.
Man kan väl betrakta Greklands inträde i EMU som en slags trojan, levererad med vederhäftigt bistånd av Goldman Sachs.
…Putin mumlar avundsjukt för sig själv i sitt palats, fingrar lite förstrött på gaskranen och tänker: grekerna borde ju ha Rubel istället för den där fjollvalutan…
Jag tror att även Tyskland vill att Grekland skall ha rubel i stället, ja övriga Europa också, om jag tänker efter.
Lite skit skall Ryssarna ha för allt de har ställt till med.
ja det är en partsinlaga från Tsirpas där han redogör för sina ståndpunkter. Du tycker det är konstigt av någon anledning att man ska få säga vad men vill eller tycker. Andra inlägg i spelet ex Merkels är också partsinlaga, där den tyska finanselitens ståndpunkt kommer till uttryck. Det pågår ett chickenrace och hotet om att det grekiska folket i slutändan ska få säga sitt har givit neoliberala demokrater att få skrämselhicka. Det är ju inte så de tänker sig att demokrati ska se ut.
Vad annat hade du väntar dig att grekerna skulle säga? "Det är vårt fel, vi ljög och hittade politiker inom EU som vill tropp våra lögner" knappast eller hur. Hade Grekland kastats ut och EU länder som påverkas gjort en götabanken hade krisen blåst över för länge sedan, men vissa rika intressen skulle räddas på skattebetalarnas bekostnad…
Kan vi inte snart stoppa med det argument om var demokratiet började som en ursäkt för hur Grekland uppför sig i dag? Det argument är lika giltigt som at det ju var jättebra at araberne uppfann 0:et så därför får vi inte kritisere ISIS.
Därnäst är demokrati i bund och grund inte annat än 3 vargar och ett får som röstar om vad de skall ha till lunch. I Greklands fall är det flertallet i dom stora länder som på demokratisk vis har besluttad att Grekland skall betala sin gäld enligt avtal. 100% demokratisk.
Dessutom var de gamla grekernas teaterföreställningar obligatoriska att titta på, en trist tradition som fortfarande tillämpas i vår skola…
Att dom kan ta ordet demokrati i sin mun. När man har kanske världens mest liberala pensionsystem i världen. I dagens godmorgon världen i P1 reportage om detta. 57 åriga läraren som har 10 släktingar. 42-57 alla pensionärer med 1000 euro/månad.
50 % av grekerna är pensionärer innan 61. Demokrati! När det handlar om att man lever över sina tillgångar.
Det är väl inget odemokratiskt med att ha ett liberalt (eller snarare generöst kanske?) pensionssystem?
Det är väl inget odemokratiskt med att ha ett liberalt (eller snarare generöst kanske?) pensionssystem?
Nej, men om man genom demokratiska val för sådan generös politik. Exempelvis alltför generöst pensionssystem. Blir skyldig omvärlden en massa pengar och skyller detta på demokrati blir det fel.
Om jag och min familj bestämmer att låna en massa pengar av banken. När banken vil ha tillbaks pengarna som vi har festat upp. Kan jag då skylla på att det var ett demokratiskt familjebeslut?
Ja, det kan jag väl hålla med om.
Det är kanske på tiden att svenskarna börjar inse hur det ser ut i andra delar av EU.
Och slutar att tro att vi är bäst på allt!
De grekiska politikerna har gynnat sina medborgare, medan de svenska medborgarna har gynnat sina politiker…
Vem har mets innanför pannbenet?
Enligt OECD är den genomsnittliga pensionsåldern i grekland 61,8 år samt att de jobbar i genomsnitt 2017 timmar per år. Det är mycket högt jämfört med andra länder
Systemet kan ju ändå pajja om inte tillräckligt många är sysselsatta.
Jaa.. De som är pensionerade räknas inte in..
…och de har ju dessutom fifflat med statistiken förr och just därför att de är med i EU.
Ja de lata grekerna pensonerar sig blott några månader senare ään de flitiga tyskarna och jobbar bara cirka 6 timmar mer i veckan.
Sluta för ´&!("/# att slänga bra pengar efter dåliga. Slut frågor?
Vet väl alla att Gekland är och förblir en tragedi med sitt hybris som drabbar "de duktiga" – dvs svensk medelklass,
Papandreo ande svävar skrattande utanför Apollons tempel
Alla skåningar fattar = de är ej svenskar
Hur är det med Hallänningar och Blekingebor då? Räknas de som intelligenta icke-svenskar eller är de alldeles för assimilerade för att begripa?
Sen tror jag du har fel, för det är Stockholmare som är smartast, för det har AKB sagt!
ErikG
Tja, vid freden i Roskilde 1658 fick Danmark lämna ifrån sig, förutom Skåne; Blekinge, Halland, o Bohuslän så jag antar att det finns hopp för dig också. Den geografiska närheten mellan Skåne och Danmark är dock större än gentemot de övriga landskapen – kanske har det en betydelse?
Vet inte hur jag skall tolka – menar han att bara för att det grekiska folket nu röstat fram en kommunistregering så skulle detta det senaste valet på något sätt negera alla tidigare beslut/lån som tagits av tidigare regeringar i Grekland?
Det vore iofs en intressant lösning om den kompletterades med skuldöverflyttning till de som tog lånen. En ny regering får då alltid starta på noll utan gamla statsskulder. Eventuella kvarvarande gamla statsskulder överförs till de partier som tog lånen och under vars politik de inte kunde betalas tillbaka. Tja, varför inte?
Det där är en lite spännande fråga. Om jag minns rätt så skrev Thomas Jefferson i sin brevväxling att han tyckte att den amerikanska konstitutionen skulle skrivas om vart 30:e år eller så för att det inte skulle bli äldre generationers diktatur över de yngre. Knappast så man ser på den idag.
Tror inte att problemet helt går att undvika, det går inte att helt förankra tid 100 år in i framtiden helt enkelt därför att framtiden inte går att förutse. Det man kan göra är väl möjligen att förankra beslutet så gott som möjligt i nutid. Och där kan grekerna antagligen inte skylla på EU, de borde kanske själva folkomröstat mer?
Hade jag bott i Grekland hade min pension trillat in sen länge.
Ganska fattigt uttalande nu när man lusläser. Allt som EU gör är fel och de tvingar sina felaktigheter på Grekland. Grekland kryper i offerkoftan, säger att deras briljanta lösning är dissad och nu är allting som händer EU:s fel.
Det finns naturligtvis också en annan lösning och det är att lämna EU/EMU. Det är liksom det som är grejen, vill man inte följa reglerna kan man alltid lämna spelplanen.
Problemet är inte enkelt. Båda har egentligen rätt. Grekland har gjort det till en nationalsport med 5-kamp i skatteflykt, mutor, nepotism, trolöshet mot huvudman och EU-bedrägeri. De senaste 5 regeringarna har öst pengar ut i landet, ökat löner, gett förmåner och tidiga pensioner och – kort sagt – rejält levt över sina tillgångar. De trodde de kunde göra det som en "återbäring" från Tyskland och Frankrike. EU å andra sidan har öst pengar över Grekland och under 20 års tid ställt krav på reformer. Problemet är bara att reformerna är på papperet och speglas inte i verkligheten. Ta tex exemplet "Oligarker". De kan säkert skatta en hel del, men staten har bara "börjat utredning" mot dem. Dessa utredningar kan lätt ta 25 år innan de läggs ned. Så är Grekland. Det är inte långt från "This is Africa" på många sätt. Rättskorruptionen är omfattande. Grekerna fortsätter att skratta hela vägen till banken. Och – låt er inte luras.
Problemet är inte enkelt. Båda har egentligen rätt. Grekland har gjort det till en nationalsport med 5-kamp i skatteflykt, mutor, nepotism, trolöshet mot huvudman och EU-bedrägeri. De senaste 5 regeringarna har öst pengar ut i landet, ökat löner, gett förmåner och tidiga pensioner och – kort sagt – rejält levt över sina tillgångar. De trodde de kunde göra det som en "återbäring" från Tyskland och Frankrike. EU å andra sidan har öst pengar över Grekland och under 20 års tid ställt krav på reformer. Problemet är bara att reformerna är på papperet och speglas inte i verkligheten. Ta tex exemplet "Oligarker". De kan säkert skatta en hel del, men staten har bara "börjat utredning" mot dem. Dessa utredningar kan lätt ta 25 år innan de läggs ned. Så är Grekland. Det är inte långt från "This is Africa" på många sätt. Rättskorruptionen är omfattande. Grekerna fortsätter att skratta hela vägen till banken. Och – låt er inte luras.
Jamen nu har ju Grekland valt en annan regering så det du pratar om Cornu är ju ej aktuellt längre. Vi fick ju höra för inte så länge sedan att bara en mindre del kom in I ksatter.
Och det här sk*tsnacket för det är vad det är om demokrati som premiärminister skriver.: Om man lånar av institutioner som banker, IMF, pensiionsstiftelse så har man ju gjort ett val. Att sedan gnälla att det t inte är demokratiskt.
Om man man inte gillar att utlånaren staller krav så får man betala tillbaka lånen och sköta landet som man vill.
Sovjetunionen när det bildades efter ryska revolutionen hade samma inställning, det var de kapitaltiska staterna som hade utnyttjat Rysslands utsatta läge och därför behövde den nya staten ej betala sina skulder.
Nu tycker Grekland ungefär likadant.
När man hör alla negativa kommentarer om Grekland och hur landet fuskar och har fuskat så kan man inte låta bli att tänka på ett land i norr som "fuskat" genom att vid åtskilliga tillfällen de senaste årtiondena devalverat sin valuta, där har man inte behövt sänka sina löner med 40% utan man har valt att skriva ned värdet på sin valuta varje gång det har börjat bli lite besvärligt eller man har misskött sin egen ekonomi. Vem har betalat , jo någon annan , i ett annat land.
Den här möjligheten hade inte grekerna som medlemmar i Euron. Kanske värt att tänka på när man sitter och raljerar över hur bedrövliga grekerna är.
Nej, det är inte orättvist. Man får väl förvänta sig att man måste följa reglerna om man går med i EMU? När vi hade EMU-omröstning i Sverige så fanns det 15 åringar som insåg problemet med det här, dom var tydligen smartare än hela den grekiska regeringen?
Handlar inte om 'demokrati.' Ett folk kan inte rösta sig till jobb, ekonomiskt tillväxt och generösa pensioner. Det handlar om att Grekland inte har råd med den valuta de vill ha.