Enligt en artikel hos Bonnier/DI klarar inte 10% av BLT av att ränteavdraget sänks eller avskaffas, utan tvingas i så fall flytta. Egentligen handlar det inte om ränteavdraget, det räcker faktiskt med ökade utgifter motsvarande detta, som det amorteringskrav som ska komma i höst eller en blygsam räntehöjning om ca 1%.
Med en ränta på säg 3% ger ränteavdraget 0.9% av lånets storlek varje år. Det motsvarar utgifter för en amorteringstakt på 111 år.
Om amorteringskrav motsvarande, eller “värre”, detta införs kommer alltså 10% inte klara av att bo kvar.
Exempelvis kan man alltså sitta på 2 MSEK i lån, men klarar inte av ökade borelaterade utgifter på 18 000:- SEK om året (0.9% av 2 MSEK). Faktum är att man alltså inte klarar av 1 500:- SEK i ökade utgifter alls. Att boendet just pekas ut här beror förstås på att boendet är en utgift som kan ändras via flytt, till exempel andra skattehöjningar, som den kommande socialistregimen står bakom.
Nu kommer knappast amorteringskraven läggas på 111 år. Snarare i intervallet 30 – 70 år, vilket innebär att fler än 10% inte kommer ha råd med sitt boende, även om en amortering inte är en kostnad, utan sparande. Men man måste ha kassaflöde för detta sparande.
Att 10% inte klarar av en kostnadshöjning på 0.9 procentenheter innebär också att dessa inte klarar av att räntan höjs motsvarande.
36 kommentarer
10% svarade i en enkät att de inte klarar av det… frågade du ett gäng hyresgäster om de klarar en hyreshöjning på 40% (eller 10% för den delen) skulle nog rätt många hävda att de skulle vara tvungna att flytta då också, oavsett hur det egentligen är. Det är mer psykologi än ekonomi.
Hur hade dessa råd att bo bara för ett par år sedan då räntan var mer än 1% högre?
Omsättningstakten är inte så hög i sverige att 10% av BLT har köpt sen dess. Min tro är att folk överreagerar för att de inte vill att avdraget försvinner.
Man kan tänka sig att en del som svarat att de inte klarar det har svarat så i syfte att försöka måla upp en dyster bild för att försöka påverka så att det inte blir några ökade kostnader, trots att de faktiskt klarar kostnadsökningen.
Mer troligt är väl att de är rätt omedvetna om hur de har anpassat sitt spenderande utifrån sina utgifter och nu känner att de inte har pengar till övers för några ökade utgifter. Även om de egentligen antagligen kan anpassa sig vid behov.
I helgens CNBC-artikel angående den svenska bomarknaden var det ett par som inte längre klarade av att amortera när räntan hamnar på 5%. Tänk då om en person samtidigt får gå från jobbet, vilket inte alls är otroligt i ett sådant läge.
Det jag menar är att när det handlar om "drömhemmet" ska vi nog inte underskatta Svenssons dumhet. Även om jag tror att det är lite överdrivet att tro att 10% av BLT får flytta vid slopat ränteavdrag.
Hade det på tapeten vi fikabordet idag och vi kom fram till att det finns ett uppdämt behov av underhåll och reparationer på allmännyttans bostäder, vilket kommer att medföra kraftiga hyreshöjningar likaså kommer höjda räntor att påverka. Stora höjningar kommer att slå mot de hyresgäster som har arbete och betalar sin hyra, de som "går på bidrag" får sin hyra betald av det allmänna, vilket kommer att medföra högre kostnader för kommunerna (socialbidrag) och försäkringskassan (bostadsbidrag), vilken storlek det rör sig om det är väl ingen som vet.
Liten notis:
http://www.expressen.se/kvallsposten/det-hande-sedan-med-regnkaosets-offer/
"Michael och Åsa Malmberg har haft sitt hus i Oskarström till försäljning i två och ett halvt år – översvämningarna har inte förbättrat försäljningschansen. Årets översvämning var den fjärde sedan de flyttade till Getinge 2004. Foto: Jari Välitalo Foto: Jari Välitalo
– Det här kommer med all säkerhet att påverka vår försäljning."
Känns som några sitter i den djupa delen av poolen.
Det vore väl ohederligt att införa amorteringskrav på redan befintliga skulder, likaså att ta bort ränteavdraget för redan befintliga skulder. Det är att i efterhand ändra villkoren för ett avtal man gick in i vid ett tidigare tillfälle. Man kan ju tänka sig att införa amorteringskrav för nya krediter. Vad gäller ränteavdraget så är ju anden ute ur flaskan. Svårt att stoppa den tillbaka.Hur skall man avskaffa detta? Minska ränteavdraget med en procentenhet per år för nya, eller nya och gamla krediter, vore det hederligt? Om 30 år är vi av med det…
Står redan i alla låneavtal att skulden ska betalas tillbaka på 30 – 70 år, antal år beroende på bank, så det är helt ärligt och enligt avtalet. Du läser väl det finstilta?
Se t ex
http://cornucopia.cornubot.se/2012/07/amorteringsfrihet-svensk-subprime.html
Fattar inte att folk skriver på avtal de inte läser.
Ohederligt? Det är ju frågan om en skatteregel. Dessa ändras ju hela tiden. Skulle just bolånetorskarna vara ett frälse som inte skall kunna drabbas av skatteskärpningar? Skall inte ett i grunden felaktigt system kunna ändras bara för att bolånetorkarna subventionerats med hundratals miljarder på bekostnad av de som inte har några lån?
Däremot bör ju en patriotisk regering avskaffa avdragen helt, men göra det på ett sätt som gynnar hela det svenska folket på bästa sätt. Likaså bör reavinstbeskattningen avskaffas på ett ansvarsfullt sätt. Gör man det synkroniserat kan det kanske genomföras utan allt för stora störningar. Fastighetsskatten är däremot ett otyg där man beskattar de som vill äga en bit av sitt fosterland och som tvingar oss till att arbeta för en ohållbar ekonomi. Tänk på extremfallet att någon vill leva miljövänligt med ekologisk självförsörjning och med mycket små inkomster. Fastighetsskatt kan då omöjliggöra detta. Staten vill förstås motverka all sådan uthållig ekonomi för att tilltvinga sig inkomster som de politiskt korrupta kan spendera. Fastighetskatt motverkar också investering i den egna fastigheten och spär istället på konsumtion som motverkar ett uthålligt samhälle.
Mats, dina minst sagt märkliga tankebanor spelar ingen roll. Vad tror du händer med priserna på bostäder om bara nya låntagare ska omfattas av de nya reglerna? Tror du att de kommer vara villiga, eller ens ha möjlighet, att betala samma pris? Vad tror du följderna av det blir på räntemarknaden? Tror du de externa kreditgivarna kommer vara lika sugna på att köpa svenska covered bonds?
I övrigt säger jag som tidigare talare, läs för fanken avtalet du skriver på! Klarar du inte av att tolka det – hyr in en advokat och en revisor.
Lustig syn på det hela – att man betalar skatt pga ingånget avtal med skatteverket. Vore visserligen fint att kunna "låsa" skatten när den är lägre 🙂
Dessutom, varför skulle man inte kunna avskaffa ränteavdraget direkt? På ett riktigt stort lån om ca 4 000 000 så blir räntan (3%) 120 000 kr. Ränteavdraget blir 34 200 kr, dvs 2850 kr per månad. Vad är katastrofen som gör att familjer kastas ut på gatan? Har man lyckats få lånet till att börja med så är inte 2850 något som kommer orsaka någon katastrof, man kan i lugn och ro lägga om sin ekonomi om man behöver.
Det här pratet om "sänka med 1% per år" är ju bara larvigt.
Vad jag försöker säga är att många tagit för givet att det här ränteavdraget och ev. amorteringsfrihet kommer att bestå för alltid. Politiskt kommer det bli mycket impopulärt att ändra på de förutsättningarna som många tagit för givna. Vilken politiker kommer våga föreslå detta? Anden är som sagt ute ur flaskan, svårt att stoppa in den igen… Inför man tex. amorteringskrav eller slopat ränteavdrag eller båda, ja då pressas såklart priserna… kanske skulle det t.o.m. sticka hål på bubblan…
"Det är att i efterhand ändra villkoren för ett avtal man gick in i vid ett tidigare tillfälle."!?
Vad syftar du på för avtal? Jag har aldrig skrivit på något avtal om skattesatser och avdrag med staten. Dessa deklareras av staten och som medborgare är man skyldig att följa lagen. Får jag göra avdrag är det kul, men jag har ingen annan makt än min röstsedel att påverka skatteavdragen framöver. De kan i teorin ändras hur som helst av staten.
Har man tagit det för givet så kan man ju inte hissen gå ända upp. Visst, den som driver igenom de oundvikliga åtgärderna kommer bli impopulär till en början men många kommer troligen begripa att det är för deras eget bästa.
Mats,
Ränteavdraget påverkar räntekostnaderna med max 43% påslag. Ett mer normalt ränteläge på 4 % eller mer är mer än en fördubbling av räntekostnaderna. Om svenska folket inte kan hantera något högre räntekostnader så kommer vi definitivt inte klara normal ränta! Något stinker i resonemanget…
@Mats
Nej, inte ohederligt som cornu påpekar. Dock bör man fråga sig hur man implementerar detta i verkligheten – det är inte riktigt enkelt att skriva en lag som inte ger utrymme för kryphål stora nog för fullvuxna elefanter (utan att vara orimligt nitisk).
Ser man till hur kravet på lånetaket har kommit till så är det mer eller mindre så att bankerna helt enkelt frivilligt infört det och de kan även börja kräva amorteringar i olika omfattningar. Kravet på att amortera står redan i avtalet och undantagen från dessa är normalt väldigt tidsbegränsaden – och i vissa fall hänger de ihop med andra lån som måste amorteras (t.ex. situationen där du slipper amortera bottenlånet tills ditt blancolån är betalt).
När det gäller ränteavdraget så är det inte något du får från din motpart banken. Att avskaffa det tycker jag inte det finns något hinder för. Tvärtom tycker jag det är väldigt illa motiverat och slår ganska orättvist mellan olika upplåtelseformer.
mama, förutsättningarna som rådde när de flesta bokrediter beviljades för det avtal du har med banken är att du får dra av en betydande del av räntekostnaden. Det är en förutsättning som många tagit för givet att den kommer bestå. Vad är det i resonemanget som stinker, att det kommer bli impopulärt att avskaffa ränteavdraget?
@Mats
Alla avtal som ingås gör det under vissa förutsättningar. Det vore ju väldigt praktiskt ifall man kunde neka skattehöjningar med motiveringen att jag inte hade så hög skatt när vi avtalade om min lön osv.
Att ett förslag skulle bli impopulärt är inte ett hållbart argument mot förslaget. Det är väl inte många skatter som är speciellt populära – isht bland de som blir tvingade att betala dem?
@Mats
Förutsättningarna som rådde när ens lån beviljades var att skatteregler kan komma att ändras. Sånt måste man ha i åtanke när man tar lån. Detsamma gäller att man bör vara medveten att man kan bli långtidssjuk eller arbetslös eller skilja sig eller annat som kan påverka ens betalningsförmåga.
@slaskposten
Det står till och med i avtalet att banken friskriver sig från skador som uppkommer pga lagbud – dvs att riksdagen ändrar spelreglerna. Eftersom man tar höjd för det i avtalet så kan man knappast åberopa förutsättningarna (ie lagbuden) som gällde när krediten beviljades.
Mats,
Om du är ute efter att man inte vinner något val på att slopa ränteavdraget kan du ha en poäng. Men om folk röstar bort förslaget med din argumentation som grund kan man nog med säkerhet säga att dessa är synnerligen intelligensbefriade. Så ja i och för sig kan du ju ha rätt, men resonemanget blir inte rätt för den sakens skull.
"You know how dumb the average person is? Well, by definition, half of 'em are even dumber than THAT." /J.R.Dobbs
Det lär alltså inte vara så omöjligt att få stöd för något sådant ifall det enda som krävs är synnerligen intelligensbefriade röstande…
Tillägg: kanske blir av samma anledning ännu enklare att hitta majoritet i riksdagen?
Just så XXX, ingen politiker kommer att vilja/våga röra ränteavdragen. Jag känner inte till någon av dem som tagit upp det nu i valdebatten. Finns det något parti som har föreslagit det?
Mats, nej det är väldigt tyst på den fronten. Direktdemokraterna är nog det enda alternativet om man tycker att ränteavdraget ska slopas.
Mats: Ränteavdragen har redan ändrats en gång REJÄLT! Avdragen var betydligt högre innan skatteomläggningen i början på 90-talet. Givetvis kan ränteavdraget avskaffas! Men inte på ett år, utan uppdelat på ett par, så att löneökningar täcker upp för ökade räntekostnader.
@Anders
Det är nog den framkomligaste vägen. En (långsam) lösning vore att sätta ett övre tak också (för det reducerade taket) – sen eftersom ju lånen skall amorteras så kan man bara skriva ner gränserna på en tidsperiod. När sedan taket för ränteavdrag blivit löjligt lågt pga nedskrivningar och inflation så kan man bara slopa avdraget (först det fulla avdraget och sen så småningom det reducerade).
Ett annat alternativ vore att skatteväxla så att folk kompenseras för avskaffandet till viss mån. Skatteväxla på ett sätt som gör att inte avdraget gynnar folk som lånar på de sparandes bekostnad, som inte gynnar äganderätt på hyresrätters bekostnad.
Bankerna har inte en aning. Mina föräldrar kunde enligt banken inte leva på det de fick över när lånen skulle betalas när de tog sitt lån 1977. Då hade de bara ett barn, mig. Nästan 40 år och ytterligare tre barn senare har de aldrig haft några problem att betala sina lån. Banken hade fel, det tror jag att den har ofta.
Inget illa om banktjänstemän men man skall ta dem för vad de är. Gymnasieutbildade människor som bara följer sina tabeller/regelverk.
De har långt ifrån någon unik kunskap om ekonomi.
Strävsamma människor med ekonomisk kunskap klarar sig alltid bättre än bankens tabeller.
@Cornu
Nu är jag ute på hal is, men det är jag inte ensam om.
Som ni vet kan avtal riktade mot privatpersoner ogiltigförklaras om de anses oskäliga. Tex kan man avtala om orimliga konkurrensbegränsningsklausuler i sin anställning som inte har någon som helst effekt, oavsett vem som undertecknat eller vad som står i avtalet. När det gäller så länga tidsperioder som vi nu diskuterar kan vi bara vara säkra på att det kommer gälla andra lagar än nu i framtiden.
@iblandekonomi
Det gäller iofs alla avtal.
Skillnaden med avtal med privatpersoner är att det finns lagar som explicit sätter en lägstanivå på avtalet. Eller så kan de bli ogiltiga i enbart de aspekter där de går över gränsen (har du orimliga konkurrensbegränsningar i ditt anställningsavtal så betyder inte det att din anställning som helhet blir ogiltig).
Det lite tveksamma många näringsidkare gör när de föreslår avtal med konsument är att de tar med för mycket redundanta paragrafer som bara kan vara till nytta för konsumenten – ofta med klipp-och-klistra-formulering från lagboken. Detta kan slå tillbaks på två sätt, det första är ifall lagen som skyddar konsumenten urholkas så sitter man kvar med konsumentskydd utöver lagen i avtalet, för det andra och kanske inte lika uppenbart är att lagtexten skall tolkas med förarbetet i åtanke, men ett avtal kan tolkas fristående och rättsläget behöver inte bli identiskt mellan avtalet och rättsläget.
Som exempel har man klausulen i bostadslån där man kopierat texten från lagtexten för vilka grunder banken kan säga upp krediten. Banken får likväl inte säga upp krediten om det strider mot konsumentkreditlagen och dess förarbete, men kan likväl bli hindrad ifall man bara tolkar lagtexten som den står (förarbetena oaktat). Utöver detta har det tillkommit ändringar i den paragrafen så man har härmed två olika inskränkningar i sin rätt att säga upp krediten.
Man hade fått enklare och mindre finstilt med att helt enkelt hänvisa till konsumentkreditlagen i övrigt, men då kanske det inte blev så mycket finstilt och kunden kanske skulle bemöda sig att läsa igenom avtalet?
Ot Idag kom julisiffror på låneutvecklingen -upp 5% som vanligt.
Räntan minskade på ett år från 2,99 till 2,44.
Lånekostnaden minskade med 14%!
Enligt Parkinsons lag tenderar utgifterna att stiga i takt med disponibel inkomst. Något extra utrymmme för ökade utgifer saknas därför i många fall.
För övrigt har ju banken kollat kunden, så låt banken ta eventuella smällar.
Tillägg:
Vad jag menar är att om banken slarvat vid kollen av kunden eller lånat ut för mycker, så skall inte banken kunna säga upp lånet.
Orsak: banken borde ha förstått att kunden inte skulle klara av höjd ränta eller amortering.