Svensk inflationstakt, som felaktigt definierad som KPI, är just nu 0.2% och prisdeflation sägs inte längre råda, vilket dock lär ändra sig när boendekostnaderna listas som sjunkande på grund av Riksbankens chocksänkning av reporäntan. Men samtidigt har i princip alla butikskedjor infört personnummerbaserade kortfria kundklubbar det senaste året, som i praktiken sänker priserna ytterligare. Är dessa medräknade i KPI? Knappast.
Tidigare har det varit omständigt att gå med i sjuttioelva butikskedjors kundklubbar, då man har behövt ha med sig en plånbok fylld med just sjuttioelva kundkort, men numera räcker det att ange sitt personnummer när man registrerar sig och sedan visa körkortet eller rent av säga personnumret för att få sina rabatter, och speciellt återbäring i form av ökat konsumtionsutrymme.
I en del fal kopplar man rent av kundklubben till sitt Mastercard eller VISA istället, vilket t ex Preem erbjuder.
Frågan blir vad dessa kundklubbar borde ge för påverkan på KPI? Den faktiska prisnivån är i själva verket lägre än listat på hyllan som SCB:s KPI-spioner använder.
Generellt verkar man kunna få allt mellan 0.5% och 5% i återbäring, beroende på kedja. Inte som reda pengar, men som möjlighet att konsumera mer.
Därtill får man högvis med rabattkuponger om man är medlem i dessa kundklubbar och om man nöjer sig med att handla en gång i månaden behöver man i princip aldrig betala fullpris.
Sedan kan man ju cyniskt konstater att kedjor som har erbjuder prissänkande kundklubbar har för höga priser till att börja med...
8 kommentarer
Jag rapporterar prisstatistik till SCB varje månad. Där frågar de efter genomsnittligt försäljningspris och inte "hyllkantspris". Nu rapporterar jag dock B2B-varor men analogt tillämpat borde samma princip gälla KPI.
Vad som sen rapporteras är en annan sak, själv har jag rationaliserat så att jag endast justerar priserna vid årsskiftet.
"Sedan kan man ju cyniskt konstater att kedjor som har erbjuder prissänkande kundklubbar har för höga priser till att börja med…"
Förr så gick det ju ofta att pruta på priset så där har alltid funnits utrymme för att ge rabatter. Sen är det kanske inte alltid så enkelt med "för höga priser" – butikerna är som bekant vinstdrivande företag och det innebär att det är inräknat viss vinst i priset (frågan man istället bör ställa sig är ifall de avstår från en del av sin vinst eller om det i slutändan blir större total vinst på det här sättet, jag gissar på det sistnämnda eller åtminstonde så räknar butikskedjorna med det).
Det känns lika bra varje gång man tackar nej till något "erbjudande" om att bli medlem och få något billigare.
Man känner sig rik ("because I can") och fri. Frihet kostar som bekant.
Höjer fria människor KPI? Höjer vi BNP?
Om jag förstått det rätt så räknas t.ex räntekostnaderna på bostäder in i KPI. (Vet inte hur många här som läst reglerteknik) Det betyder isf att KPI har en positiv återkoppling som leder till ett instabilt system. I reglersammanhang så är positiv återkoppling inte "bra återkoppling".
Med positiv återkoppling menas att en ändring på ett system ger upphov till en ännu större ändring, osv. osv..
http://en.wikipedia.org/wiki/Positive_feedback
I fallet med KPI:
1. KPI är för lågt ->
2. Sänk räntan ->
3. Räntekostnaderna går ner, KPI sjunker ännu mer ->
4. Återgå till punkt 1.
Antar att räntan på bostaden måste ha ganska stor inverkan på KPI eftersom det ofta är en stor andel av levnadskostnaderna. Detta går antagligen bara till en viss gräns. Men jag ser det som oroande när många tar lån upp emot 800% av disponibel inkomst.
Det som är mest skrämmande, är att om man vänder på myntet så gör det att KPI kan sticka upp i taket på kort tid.
T.ex:
1. KPI är för högt ->
2. Höj räntan ->
3. Räntekostnaderna går upp, KPI ökar ännu mer ->
4. Återgå till punkt 1.
Själv ser jag inte hur man ska kunna få en stabil ekonomi genom att stirra sig blind på KPI. Men det verkar som att många tycker att det är den bästa siffran i världen att titta på.
Fast detta har Riksbanken tänkt på, och man tittar på ett kompletterande mått, KPI-F — KPI med fast ränta, som utesluter denna effekt.
@Joakim Persson
Men det är ju fortfarande KPI-inflationen de har ett mål på 2% på – det låter ju inte så värst begåvat/pedagogiskt när man har den här effekten på deras verktyg. Förhoppningsvis har de koll på denna effekten när de beslutar – annars kan det ju gå riktigt illa.
I KPI ingår medlemsrabatter.
Jag tror att när FED drar ner på stödköpen vänder penningströmmen tillbaka till USA vilket kommer ge stigande marknadsräntor och fallande kronkurs i Sverige. Både stigande marknadsräntor och fallande kronkurs kommer trycka KPI uppåt vilket Riksbanken kommer svara på genom att höja reporäntan.