En aspekt av nedläggning av Göteborg som varvsstad, som inte lyfts fram i media är att den slutliga nedläggningen av Götaverken får omfattande försvars- och säkerhetspolitiska konsekvenser. Därmed finns det i princip bara kvar torrdockor för fartygsreparationer i Karlskrona och Muskö.
Tillsammans med nedläggningen av de svenska varven så försvinner successivt möjligheten att underhålla och reparera fartyg i Sverige, och då inte bara örlogsfartyg. Kockums i Malmö är redan nedlagt och området med den gamla stora torrdockan har förvandlats till småbåtshamn och bostäder. Kvar finns då Karlskronavarvet, dit Kockums har flyttat.
Varvet i Karlskrona har en stor torrdocka, i princip exakt samma storlek som flytdockan i Göteborg, dvs ca 250m lång, samt inte mindre än fem små torrdockor, som passar svenska ubåtar eller kustkorvetter av Visbyklassen. Den större dockan kan ta hand om flottans större fartyg HMS Carlskrona, HMS Trossö eller ubåtsräddningsfartyget HMS Belos.
Samtidigt ligger Karlskrona inom porté för Iskanderrobotar från Kaliningrad, och Kockums i Karlskrona lär inte vara långlivat i händelse av krig.
Återstår då den i princip nedlagda Musköbasen, numera Muskövarvet. Den innehåller tre dockor i bergrummet, varav den största är på 178 meter i en jagartunnel på 250 meter, och har en höjd på 40 meter. Den klarar därmed av alla Sveriges örlogsfartyg i storlek, och är fortifikatoriskt skyddad mot 60-talets vapenteknologi.
Någon direktträff med kärnvapen klarar inte Muskö, men på 60-talet var precisionen som bäst några hundra meter för robotar och annars handlade det om traditionella fallbomber med tillhörande dålig precision. Ett modernt kärnvapen, som detonerar utanför en tunnelöppning slår ut tillhörande tunnel och fartyg, men personal längre in i basen (som inte är i dockan och tunneln) ska klara sig (om man inte råkar ha stötsvågsportar mot övriga basen öppna vid detonationen).
Jagaren HMS Uppland i jagartunnel i Muskö.
Licens: Foto innan 1:a januari 1969 och därmed fritt för spridning enligt svensk lag. |
Men Muskö är med dagens vapen känsligt för precisionsvapen, som kryssningsrobotar. Eftersom man bara har väderportar innan dockan räcker det att en kryssningsrobot träffar den säg 20 x 35m stora öppningen i en sned vinkel och exploderar mot bergväggen 5 – 10 m in. Splitterverkan kommer slå ut dockan och eventuellt fartyg däri. Därtill finns det anflygningsstråk rakt in mot tunnlarna (bl a söder via gattet vid Musköbron, eller för övriga tunnlar från exempelvis nordväst Landfjärden – Ådfjäden, gattet Herrön/Frinsholmen – Mälbyfjärden, eller norrifrån Hårsfjärden – Mälbyfjärden) där en kryssningsrobot, med hög precision, kan flyga an på låg höjd under flera kilometer. Eftersom luftvärnet är nedlagt så är risken att en kryssningsrobot kan flyga betydligt längre in i tunneln än 5 – 10 m icke försumbar. Även om vi skulle återupprätta svenskt eldrörsluftvärn, som automatiskt och kopplat till radar fyller luften med 40mm skrot, så nedkämpar man det innan vapeninsatsen mot Musköbasen med SEAD – supression enemy air defence – t ex klusterbomber mot hela området. Vi må ha skrivit på konventionen mot klusterbomber, men det har inte Ryssland. Men något luftvärn finns alltså inte idag.
Ändå är Muskö förstås det bästa alternativet för reparationer av svenska örlogsfartyg i händelse av krig. Man ska komma ihåg att under bombningarna av Serbien stod Serbiens berghangarer emot NATO:s bombningar, så bergrum ska inte underskattas ens med precisionsvapen.
Man kan förstås också upprätta någon form av förbyggnad runt tunnelingångarna på Muskö, likt för anläggningen Albert i Midsommargryning, vilket kan hålla kryssningsrobotar utanför själva tunneln. Åtminstone till förbyggnaden är bortsprängd.
Cynikern kan dock krasst konstatera att med enveckasförsvaret så är det inte relevant med reparationer av örlogsfartyg ändå. Det är knappt relevant med tankning och omladdning, i den mån fartyg överlever tillbaka till hamn alls. Något raljant så är Visbyklassens kustkorvetter byggda i plast, så om de ens klarar en direktträff, räcker det inte att svetsa på några plåtar.
Så vad är då relevansen av att de två dockorna i Göteborg läggs ner, och området sannolikt blir kontor och lyxiga bostäder, där den enda fisk som simmar är bolånetorsken?
Svaret ligger i att politiker och försvarsnaivister hävdar att vi kommer få hjälp. Men efter en kryssningsrobot i Öresundsbron, så måste sådan hjälp komma via havet. Göteborgs hamn, som inte ligger mitt i skiten, likt Karlskrona eller Muskö, blir den naturliga inskeppningspunkten. Och då måste man kunna erbjuda reparationer av lite större örlogsfartyg eller transportfartyg. Vilket man kan med dockorna i Göteborg.
Konsekvensen av nedläggningen blir att möjligheten att ta emot hjälp och viljan att ge hjälp minskar, när skadade fartyg kan tvingas överges och inte kan repareras och återvända.
I händelse av längre ofred och ett skymningsläge med t ex minering av svenska transportleder, så skulle det samma gälla – frånvaron av dockor för reparationer minskar viljan att undsätta Sverige.
Det hela landar alltså i säkerhetspolitik – när endast Karlskrona kan ta in medelstora fartyg i docka, minskar Sveriges möjlighet till stöd, undsättning och hjälp kraftigt. Därmed behöver Sverige ett kraftigare försvar och argumentationen att vi får hjälp faller.
Fast som Ukrainakrisen visar, så är dock hela pratet om hjälp bara en chimär. Det finns bara ett sätt att få hjälp, och det är att vara med i NATO. Står vi utanför måste vi kunna råda oss själva – det inkluderar att vi kan freda våra civila handelsrutter och erbjuda civila större fartyg reparationer. Och det kan vi inte. Som Karlis Neretnieks förtjänstfullt visar på kartor hos Stratfor, kan svenska flottan bara skydda en enda sak åt gången – Karlskrona eller Stockholm eller Göteborg. Utan marinbaser på Gotland kan man inte ens skydda Gotland.
I övrigt finns det förstås en del gamla fartygstunnlar, som är fortifikatoriskt skyddade, även på andra platser än Muskö. Om dessa underhålls och kan brukas är en annan fråga, men det är inte dockor och platserna kan alltså inte agera varv.
19 kommentarer
OresundDryDocks, resterna av Öresundsvarvet i Landskrona har en docka med mått 195×35 meter.
http://www.oddab.eu/torrdocka/
Avståndet till Öresundsbron är ca 45(?) km.
För övrigt behövs ingen kryssningsrobot för att slå ut Öresundsbron, det räcker med ett ordentligt strömavbrott.
Visst. Men Öresund är nog lite väl nära den "heta zonen".
Avser du att tunneln vattenfylls vid strömavbrott? Annars kan man ju strunta i ljussignaler, bommar och övervakning i ett krigstillstånd.
Därtill är det Göteborgs hamn som har volymerna vi behöver för vår import.
Off Topic men läs gärna den här:"Warren Mosler on Martin's Wolf's "Strip private banks of their power to create money"
http://www.correntewire.com/warren_mosler_on_martins_wolfs_strip_private_banks_of_their_power_to_create_money
Apropå reparera örlogsfartyg i Landskrona så finns ju den gamla historien om hur Royal Navy efter att ha varit på Åland under Krimkriget gick in till Landskrona och la en beställning hos en smed för något som blivit skadat. När smeden sedan lämnade en räkning för utfört arbete, uttryckt i Riksdaler förstås, fick han en chock när The Admiralty i London betalade i Pound Sterling(!) som väl stod ca 20 ggr riksdalern på den tiden. Dålig kostnadskontroll hos militära myndigheter är inget nytt fenomen.
Det sägs, om historien nu är sann, att smeden använde övervinsten som startkapital för att grunda AB Landsverk, som sen själv under kriget tillverkade pansarbilar, men mest blev känt för lingrävmaskiner.
På Falkvarv kan man nog serva de flesta båtar i Sveriges försvar. Deras största flytdocka mäter 155 x 24m. Sedan har vi Gotenius varv i GBG vars största flytdocka mäter 115 x 15m och kan då reparera typ 95% av svenska militärens båtar. Sedan finns det ett antal slipar som kan hantera båtar upp till 50m runt om på västkusten. Med lite vilja går det att skaka fram resurser för att hantera ganska stora båtar i Göteborgs hamn på en relativt kort tid.
… men ingen 250m docka för utländska transportfartyg.
Vill man vara positiv kanske ingen vill invadera av risken att deras transportfartyg blir liggande och inte kan repareras?!
/Ankan i ankdammen
Dessutom tror jag inte bolånetorskar simmar, de kippar efter andan, fast i nätet.
Haha så e kan det nog vara. Som tur är spelar det ingen större roll för sjöfarten om de repareras i Danmark, Norge, Tyskaland eller GBG. Handlar om timmar eller någon dag extra i reparationstid.
Det sorgliga med nedläggningen är ju att varvet är vackert och klassiskt för oss GBGare.
Ja det är kul med kranar som rör sig och fartyg som åker upp och ner. Mäktigt att åka färjan alldeles intill. Samma med tågfärgan, den har ett fantastiskt dunk dunk. Har heller aldrig fattat varför GP vill ha boet STENA från Majorna. Skall ingen hamnverksamhet finnas kvar, alla spår av sjöfart och handelsverksamhet bort. Kanske för att den socialistiska sanningen om arbetarstaden Göteborg skall bli sann?
Vill man äta eller fika rekommenderas STENAS restaurang i terminalen, alldeles utmärkt lunch. (Åtminstone för några år sedan)
(Hörde en gång två inbitna socialister samtala med Veiron i ottadialekt och alldeles för mycket inflytande i det kommunala, för det allmännas bästa. "- Herrgården på Lindholmen ska bli dagis. – Jasså ska den det? Herrgården ska bli dagis, det är bra det!"
Intressant och uttömmande men vad spelar det för roll? Det finns ju ändå inget Sverige kvar att försvara…
Jo, de ensamkommande
Och diverse tiggare.
Om jag fattat rätt.
Det sista är långt ifrån säkert.
Men något bra svar på vad som är värt att försvara det fick jag ju inte senast jag anhöll om detta.
Har du inga barn, släktingar eller förhoppningar om framtiden?
Vad blir det av förlorarna i ett krig, traditionellt?
Jo soldathoror respektive slavar eller avrättade män.
Ett alldeles för nära exempel, hur många Ostpreussare känner du?
Förlorarna i krig?
Katakres??
Du menar svenska kvinnor i dagsläget i Sverige?
Enligt tillgänglig statistik ( från Chalmers?) är ju Sverige i "topp".
Ostpreussare?
Finns inte en f.d. sosseminister med en mamma därifrån som berikades runt 1945.
F-n vad man minns…
Kom ganska nyligen ett förslag om att göra Halmstads hamn till logistisk bas för internationell militär hjälp.
Att helt och fullt förlita sig på någon annan är naivt. I slutändan blir det fråga om vad dessa utomstående har att tjäna på det. Det enda säkra i krig och ofärdstider är att det inte blir som det var tänkt och planerat.
SAAB har ju övertalat holländarna att lägga ner Göta, eftersom de vill ta över och bygga sina U-båtar där. Attraktivare läge än Karlskrona, nära till Chalmers…
Varför vurma för långsamma militära fartyg i det svenska försvaret 2014 ?
Det räcker väl med ubåtar?
Som jag ser det måste det till modern teknik, it , helikoptrar, robotar etc. för att modernisera försvarsförmågan. tanks och fartyg tillhör det förgångna.
Om det ät sant som står i artikeln jag bifogar, så finns det all anledning att titta på upprinnelsen till dagens situation i försvaret:
http://mikaelnyberg.nu/artiklar/140428cl.html