Det är inte bara totalt orealistiska avskrivningar (som innebär för små amorteringar och för små avsättningar till underhållsfonder) och orealistisk tro på evigt låga räntor, som är felaktigt i nya föreningars skönmålande ekonomiska planer. Att även hävda att prisökningarna för drift och underhåll bara ska följa KPI-inflationen är också grovt fel och stämmer inte historiskt med verkligheten.
KPI är ett konsumentprisindex, en fiktiv sammanställning av KPI-Svenssons levnadskostnader. Den inkluderar allt från tobak, blöjor eller platt-TV till mat och sjukvårdskostnader. Rakt av kan man utgå från att det i princip endast är energikostnaderna som över huvudtaget både ingår i KPI och i ett bostadsrättsförenings drift- och underhållskostnader.
Istället kostar drift- och underhåll löner i form av antingen inhyrd personal, eller i större föreningar fast anställd personal.
Ekonomiska planer utgår dock från KPI, och exempelvis inte från byggkostnadsindex, BPI, eller löneläget för byggnadsarbetare och hantverkare.
 |
| KPI, BPI och byggarbetarnas löner. |
Medan KPI ökat 1.4% i snitt åren 2004 – 2012, så ökade byggarbetarlönerna i snitt 2.7% och BPI ökade 5.0% i snitt per år. Ekonomiska planer räknar generellt med den av Riksbanken och politikerna önskade inflationstakten om 2%, men både löner och BPI överstiger alltså detta.
På åtta år har alltså KPI stigit med 12.5% medan BPI stigit med 47%, vilket tydligt visar att ekonomiska planer under perioden varit helt orealistiska.
Antagandena om 2% kostnadsökningar för drift och speciellt underhåll är kraftigt underdrivna, nu senast i helgen där NCC hävdade att en uppräkning av i princip inga avsättningar alls, med “inflationens 2% om året” duger fint för att täcka framtida underhåll.
Nu är förvisso 5% uppräkning av ingenting fortfarande ingenting, men är åtminstone ärligare än 2%.
Det går inte att via SCB plocka fram om brädor, spik, målarfärg och bygghantverkartjänster ens ingår i KPI, och i den mån det ingår. Kanske finns det delvis inbakat i 5.6 varor och tjänster för hushållsunderhåll eller 4.4 egnahem. Vatten och bostadsanknutna tjänster, men detta relateras nog mer till just vatten, sotning etc. Frågan är om hantverkstjänster, byggvaror eller byggnadsunderhåll alls ingår i KPI? Trädgårdsredskap finns åtminstone som separat post. Tidsintervallet 2004 – 2012 ovan är valt pga tillgången på data för byggnadsarbetares löner hos SCB.
24 kommentarer
En härdsmälta.
Menar du att byggarna inte blir effektivare?????? Menar du att det är ett linjärt samband faktura/lön? (obs, ironi).
Framför allt åtnjuter byggnader väldigt lite av globaliseringens såväl som automatiseringens välsignelser.
Vad hade en jacka på H&M kostat om den sytts av en svensk sömmerska i en svensk fabrik, med svenska armetsmiljö- och miljöbestämmelser?
Vad hade en Ipad kostat om den lötts ihop för hand i en fabrik i typ Säffle?
Vårt välstånd och konsumtion förbilligas oerhört av:
1. Automatiserade tillverkningsprocesser
2. Outsourcing till låglöneländer.
Äntligen igen Cornucopia!
KPI är inte BPI
I dagens DI så hade de skuldkarterat oss. Medianen, vem nu det är, var inte speciellt skuldsatt.
Drygt två årslöner!
Var detta baserat på samtliga svenskar vilket skulle betyda 8 årslöner för ett hushåll på 4 personer eller på samtliga skuldsatta, samtliga myndiga eller något liknande?
Finns inget oppti någonsin skriver värt att bry sig om. Det handlar om bruttolöner, vilket är använt för att få skulderna att verka lägre. Dessutom är det 240% av bruttolönen, inte "drygt två årslöner". Efter skatt handlar det om 400%+, vilket är i linje med siffror från Finansinspektionen, t ex här
http://cornucopia.cornubot.se/2012/11/58-har-mer-300-skuldsattningsgrad-pa.html
Inte konstigt att priserna stiger på bostäder. Väldigt många fick en rejäl slant över pga jobbskatteavdraget att lägga på räntekostnaderna. Var det inte 900 tkr som var snittet på de som hade bostadslån eller minns jag fel? Ca 19 000 kr i jobbskatteavdrag och ränteavdraget är ett fint bidrag till räntekostnaderna för flertalet! Vill man spräcka bubblan så ska man ta bort dessa.
Vi får väl se vad som händer efter valet, när (v)änster(s)ocialisterna tar över och ska höja skatterna massivt för att dumpa ner i de svarta hål våra dysfunktionella samhällstjänster utgör.
Är bara en tidsfråga innan politiker, oavsett färg går in o petar för mycket i systemet. Politiker ser jag som ett större "hot" än marknadskrafterna.
Marcus, ränteavdraget är väl i så fall vettigare att avskaffa än jobbskatteavdraget. Bara så du vet så finns det folk som använder det till annat än räntor.
Jag läste någonstans att 190 000 svenskar har bostadslån på minst 1,8 miljoner. Alla dessa har nog inte dålig privatekonomi.
Från en mikroekonomisk synvinkel är det fel att göra avskrivningar och amortera eftersom det får välståndet att minska. Kollapsen och i varje fall dess inledning med fler finanskriser är inte så långt bort och det gör det bättre att låna på. Ett nytt hus kommer aldrig att renoveras väsentligt för det blir inte pengar till detta. Annat måste prioriteras. Huset kommer kommer att stå hundratals år bara taket är tätt. Hus i större städer typ Stockholm blir värdelösa oavsett skick och det säger sig själv att dessa konsekvenser bör man inte skriva av. Man kan inte amortera bort en kollaps. Makroekonomiskt har det ingen betydelse om det skrivs av och amorteras. Bara fysiken styr hur det blir i stort.
Kan du ta och låna 100 tkr på banken och ge till mig då så att både ditt och mitt välstånd ökar? Antar också att huset på Baggensgatan 27 är helt värdelöst eftersom det stått några hundra år…
Även om huset inte skulle vara så mycket värt i sig så är iaf markplätten som den står på otroligt värdefull. Är ju inte ovanligt på de riktigt fina adresserna att man jämnar huset med marken o bygger upp en ny kåk.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Du har missat kollapsen i sammanhanget. Underhåll av fastigheter kommer att prioriteras ner på liknande sätt som realt börsvärde på capita efter räntepåverkan faller med 4-5 procent om året. Men kanske senare. Det är dumt att amortera på lån därför att samhället kollapsar. Istället måste det lånas mer och det är precis vad som sker. De som underhåller huset mer än tidarena kräver och sätter av pengar till detta blir bara förlorare. Speciellt i ett området där inte går att bo som i Stockholm.
Jaha, domedagen kommer och fixar allt? Vad bra då.
Snarare en ny parameter i ekonomin.
Det är väl inte så förvånande om byggkostnader (riktade mot konsumentdelen då) har stigit rejält – mede tanke på ROT. Av rent matematiska skäl så begränsas såklart prisstegringarna i framtiden – det är hyfsat osannolikt att byggkostnader till slut ska svälja all konsumtionskraft i slutändan…
@Anders, Arbetskraften för byggarbetare blir antagligen inre dyrare, men material blir säkert dyrare då man i framtiden får räkna med att metaller och råvaror m.m hela tiden blir dyrare eftersom det nog kan uppstå brist i dessa
@Marcus
Mycket tyder på att man tar mer betalt av den enkla anledningen att man kan. Sen kan man dividera om huruvida det är ökade lönekostnader, större vinster eller underleverantörer som skall ha mer betalt – resultatet är tydligt: slutkonsument får betala precis så mycket som slutkonsument har råd att betala.
@Marcus: Många av råvarorna blir säkert dyrare, men i så fall slår det på fler produkter än byggvaror. Därmed borde åtminstone gapet KPI/BPI inte att växa på samma sätt som det gjort de senaste tio åren.
Jag är precis som Anders och anonym övertygad om att stegringen de senaste åren har mycket med ROT att göra. Ekonomin anpassar sig alltid runt sådana typer av subventioner. Inte ens intåget av billigare utländska byggare verkar ju ha bromsat BPI-ökningen.
Jo, visst, håller helt med om de år som har varit, men nu pratar jag om framtiden. Jag håller definitivt med att ROT har pressat upp priserna. Men jag är skeptisk till att det fortsätter i samma anda. Jag är inte alls säker på att morgondagens slutkonsumenter kommer att ha råd att betala mer, speciellt inte privatpersoner.
@Marcus
"Jag är inte alls säker på att morgondagens slutkonsumenter kommer att ha råd att betala mer, speciellt inte privatpersoner. "
Då säger min teori att de inte kommer behöva betala mer heller. Det är lite av den järnhårda lönelagen som spelar, men den här gången får man betala lön minus mat för boendet.