Idag uppdaterade SEB sin boprisindikator, med hushållens förväntningar på bostadspriserna. Bonnier/DI har fått UC att ta fram statistik över hushållens skuldsättning, i syfte att tona ner skulderna, men presenterar ändå inget nytt.
SEB:s boprisindikator ligger nu på en ny rekordnivå för tiden efter den akuta finanskrisen. Index ligger på 55 efter att 65% tror på stigande bostadspriser och endast 10% tror att bostadspriserna kommer falla. Graf nedan.
 |
| SEB Boprisindikator per april 2014. |
Överhettningen av bostadsmarknaden ligger alltså kvar, vilket inte är konstigt med tanke på återhämtning i konjunkturen och löjligt låga räntor. Fartblinda kör vidare rättt in i kaklet.
Eftersom bostadsbubblan, som alla bubblor, är rent psykologisk, och helt saknar fundamenta, så är boprisindikatorn en mycket bra indikator. Bostadspriserna kommer inte falla den närmaste tiden, det gör de bara när indikatorn är under noll, eller på väg ner mot noll, dvs fler tror på fallande än stigande priser1..
Indikatorn är dock inte ledande, utan bara en indikator på en faktisk verklighet. Som långsiktigt prognosverktyg saknar den värde, men när trenden ändras är det en bekräftelse på en förändring i bostadsmarknaden. För tillfället är speciellt andelen negativa på bottennivåer, med 10%. Någon omedelbar krasch i bostadspriserna föreligger alltså inte. Men eftersom indikatorn inte är ledande så säger den inget om hur stor förändringen blir under ett visst tidsintervall framåt. Det är iaf ingen panik i att kliva av bostadsmarknaden just idag, utan som säljare kan man generellt bida sin tid, då det är säljarens marknad.
Bonnier/DI har en artikel där de uppfunnit ett nytt mått på skuldsättning, en bruttoskuldkvot där man jämför bruttolön med hushållens skulder. Åtminstone har man släppt socialistiska medelvärden och tittar istället på mer korrekta medianer. Men siffrorna är helt ointressanta eftersom de pratar om bruttolön, vilket alltså är socialistiskt, då det därmed förväntas att skattepengar ska lösa skuldkrisen.
 |
| Fördelning skuldkvoter 2011 – 2012.
Källa: Finansinspektionen |
Dessutom är inte siffrorna nya. Drar man bort skattetrycket från 240% DI:s bruttoskuldkvot, t ex 30% skatt, så blir skuldkvoten, dvs skulder genom disponibel inkomst, 240/0.7=342%, vilket är helt i linje med Finansinspektionens tidigare presenterade siffror. Dock ligger de skuldsattas löner i median ofta höger enligt DI:s siffror, och betalar ofta statlig skatt. Därmed är skattetrycket högre och skuldkvoten ska upp ännu mer.
 |
| Medelskuldkvoter i olika regioner.
Källa: Finansinspektionen. |
Enligt FI låg medianskuldkvoten 2012 i intervallet 301 – 450%. Se graf ute till höger. Helt i linje med UC:s siffror, om man justerar för disponibel inkomst.
I Stockholm, som Bonnier/DI:s artikel förstås nästan uteslutande handlar om, är skuldkvoterna naturligtvis högre. Lånta fjädrar gäller, och ju högre lön, desto större skuld och ännu större skuldkvot. Högst skuldkvot har individer med en disponibel inkomst på 61 – 85 000:- SEK i månaden, dvs bruttolöner på runt 150 000:- SEK i månaden (ger 73 000:- per månad efter skatt).
Dock presenterade FI socialistiskt genomsnitt och inte median för landets olika regioner.
450% skuldkvot gällde i Stockholm 2012 enligt Finansinspektionen. På torsdag släpper Finansinspektionen en uppdatering för 2013, och det är ur det perspektivet man ska se Bonnier/DI:s och UC:s trams. Man ville från DI:s förekomma det hela genom tillrättalagda siffror och bruttoskuldkvot. Trots allt är de flesta journalister hos DI själva BLT och parter i målet.
1. T ex sommaren 2011 när jag blottade strupen i Rapport och sade att bopriserna skulle falla. Vilket de gjorde fram till årsskiftet 2011 – 2012.
24 kommentarer
Vårt huslån uppgår är 3.87 ggr större än vårt hushålls bruttoinkomst. Vi skulle alltså ligga ännu sämre till.
Men…
Vår ekonomi klarar 3x dagens ränta (7-8%) och borttagna ränteavdrag med god marginal och vi amorterar dessutom av i en takt som motsvarar 30 år.
Känner mig rätt så trygg faktiskt.
Mer oroad för de som köper hus för runt 4 miljoner, lånar 85% och har en bruttoinkomst på runt 500.000 till 600.000:- vilket verkar vara rätt normalt. Då är det 5-6 ggr årsinkomst.
Kan ett par som tillsammans tjänar 500 000 kr om året verkligen låna 3,4 miljoner SEK?
Tydligen kan dom det. Beror ju på hur deras situation ser ut i övrigt (antal barn mm).
Är dock väldigt tveksamt till att detta skulle vara en normal/vanlig situation. Jag skulle tro att möjligheterna för ett par, där en tjänar 21 600 kr och den andra 20 100 kr per månad före skatt, att få ett lån på 3,4 MSEK är i princip obefintliga. De rörliga boräntorna var i slutet av 2008 uppe på strax över 6 % och då skulle de få en räkning från banken på ca 17 000 varje månad (exkl. ränteavdrag och eventuell amortering).
På samma sätt skulle ni med era lån och amorteringstakt behöva betala nästan 44 % av era bruttoinkomster till banken om räntan steg till 8 % (+ 3,33 % i amortering) och ränteavdraget försvann. Om ni lägger 30 % i skatt så innebär det att nästan 63 % av er inkomst efter skatt går till banken.
Om det skulle bli det scenario som du beskriver så skulle vi ändå ha ca 35.000:- kvar efter skatt, 8% ränta och 3.33% amortering.
Jag tror vi hackar oss fram på det! 🙂
Om man utgår från ett par med 600.000:- brutto per år, fördelat 50/50 mellan de två.
Det blir netto 38.000:- efter skatt.
Idag räknar väl bankerna med att man skall klara 6% ränta.
Det blir 240.000 per år.
Ränteavdragen klipper bort 30% av 100.000 och 20% av 140.000, alltså totalt 58.000:-
Nettoräntan blir då 240.000 – 58.000 = 182.000 per år / 15.167 per månad.
Antag driftkostnad på säg 3000:- per månad och du har totalt drygt 18.000:-
Återstår alltså 20.000:- per månad till mat, kläder, sparande etc etc.
Ingen supersituation men jag tror många har det tuffare än så.
Mats,
Visst många "klarar sig" vid höjda räntor, men vad tror du händer med efterfrågan i ekonomin om allt mer pengar måste läggas på räntor stället för konsumtion? Vad händer med skattetrycket när ytterligare 30 miljarder krävs för ränteavdraget? Höjda skatter och minskad efterfrågan kommer att leda till ökande arbetslöshet, vad händer då med efterfrågan på bostäder? Vad händer med dem som blir arbetslösa? Hur ser din kalkyl ut då?
Låga räntor leder mycket ofta till felinvesteringar.
Man kan naturligtvis välja att ta höjd i sin ekonomi för en mängd negativa saker, arbetslöshet, höjda skatter etc. Det må vara upp till var och en att bestämma sig för vilken nivå av risk man är beredd att ta.
och du har givetvis full styrning och kontroll över din framtida inkomst, Ingenting oförutsett kan hända med den eller
Nej, det har jag inte. Jag går inte och oroar mig över sådant som jag inte har någon kontroll över. Jag försöker ha så pass mycket "buffert" och "plan B" att jag jag och min familj kan klara sig även om jag blir arbetslös en tid. Lyckligtvis är jag inte någon lätt utbytbar person tack vare vissa specialkunskaper och erfarenheter så jag sitter nog lite tryggare än genomsnittet. Men visst, shit happens.
Vad hände med progressiv avskrivning, kom man inte fram, till slut, att det var olagligt?
Med skuldkvot brukar jag mena skuld i förhållande till tillgångar.
http://www.investopedia.se/lexikon/s/skuldkvot/
Men kvoter kan se ut lite hur som helst.
Varför inte jämföra flöden:
Skuldkostnad jfrs med flödet in dvs lönerna.
Nordeas ekonom vill inte att vi skall äga husen helt när vi lämnar jordelivet. En ny moralisk uppfattning?
"Nordeas ekonom vill inte att vi skall äga husen helt när vi lämnar jordelivet. En ny moralisk uppfattning?"
Vad har detta med moral att göra?
När min far hastigt och oväntat gick bort för snart 10 år sedan (han var 73) så ojjade sig min morbror över att huset inte var slutbetalt. Men mina föräldrar hade gjort ett medvetet val att amortera ned till ca 40% av marknadsvärdet och sedan använda lön och pension för att leva.
Vissa kanske sätter en ära i att betalt av lånen vid sista andetaget men det finns inget egenvärde i det.
@Mats
Det är väl inget problem med det. Är väl så det har fungerat i alla tider. att kunna sälja huset, betala av lån och ha en mindre eller större vinst kvar.
Problemet är ju att idag finns inte någon amorterings moral. Strunta att betala ner skulderna för att man tror att huspriserna alltid kommer att stiga och oavsett alltid säljas dyrare än vad man köpt det för.
Vad händer då när marknaden viker och ägaren dör?
Påminner om en gammal sur småländsk historia:
En bonde, en enstöring utan arvingar, hade dött i bygden och prosten fick ha hand om bouppteckningen. Det ryktades att bonden hade haft gott om pengar, så till slut tog någon mod till sig och frågade prosten:
"-han lämnade väl en del efter sig, kan tänka…?"
Varpå prosten svarade:
"Ja, allt.".
Skämt åsido, är dödsboet utan tillgångar så blir det väl exekutiv auktion? Som tur är har vi ju begravningsskatt i det här landet så folk slipper ha askan i garaget och sånt som förekommer i USA, man kommer i jorden under hyfsat värdiga former ändå.
exekutiv auktion på vad, I ett dödsbo utan tillgångar? det här resonemanget får du gärna förtydliga
i ett sådant läge sätts dödsboet i konkurs helt enkelt och bankerna får ta smällen vilket dom inte kommer att göra i någon större omfattning särskilt som dom lagt märke till din och dina polares amorteringamoral och ganska enkelt kan räkna på antalet framtida dödsbon som kan tänkas sättas i konkurs.
Det kommer nog att bli en intressant mailkonversation mellan finansmarknadsministern och bankdirektörerna i den frågan så att tex arvingarna får ta över skulderna och fortsätta betala vad tror du dina barn säger om att få ta över dina miljonlån i en ljusnande framtid?
@kal-krister
Nja, exekutiva åtgärder blir det bara tal om ifall dödsboet inte gör det frivilligt.
Tar vi ett dödsbo som äger ett hus så finns det tillgångar – det är fortfarande dödsboet som äger det oavsett hur folk hävdar att banken "äger" det, det gäller även om dödsboet är konkursmässigt.
Så antingen tar dödsboets förvaltare och säljer tillgångarna och betalar banken så gott det går och/eller så går banken till domstolen och/eller kronofogden för att kräva betalt varpå kronofogden säljer vad som går att sälja exekutivt (nu behöver inte fogden ta hänsyn till beneficum och annat daltande som när det gäller en levande fysisk person).
Helt OT:
Nu är det party på sina håll i östra Ukraina, Donetsk bl a.
Magiskt nog så har RT, Vesti m fl kanaler redan korrespondenter på plats och sänder live.
Vi får se vad som händer.
För väst (och Ukraina!) gäller nu det gamla ordspråket: Fooled me once – shame on you. Fooled me twice, shame on me. Så att säga.
RT är en intressant kanal 😉
Nu vore det på sin plats att Putin gick ut och lugnade ryssarna i Ukraina!
Då hade han fått guldstjärna!
Snarare vore det på sin plats att han höll sig enligt de spelregler han och Kina propagerade för i säkerhetsrådet, t ex när det gäller Tjetjenien eller Xinjiang:
Nämligen att om man skjuter, kidnappar och mördar civila i tusental i s k "antiterroristoperationer" eller "zachistkas", så är det inget omvärlden ska bry sig om. Det är bara interna angelägenheter och inrikespolitik.
Så, om Ukrainas armé tar av sig handskarna nu så torde Putin sitta med armarna i kors. Allt annat vore hyckleri.
"Låt bli amortering – tjäna mer på bostadsrätten
Det går att tjäna stora pengar på sin bostadsrätt genom att sluta amortera. Det låter tveksamt, men nu finns kurvan som visar att även kortsiktighet kan löna sig. Och bankerna hjälper till."
http://www.svd.se/naringsliv/pengar/bostad/lat-bli-amortering-tjana-mer-pa-bostadsratten_3433042.svd
Jag tror att politikerna efter valet kräver att avskrivningsreglerna ska följas, politiskt möjlig lösning för att stoppa orimliga prisökningar.
@ekvationsteorin
Det är alltså de som skall sälja som tjänar på att föreningen agerar kortsiktigt – på bekostnad av föreningen och dess framtida medlemmar. Det har visats att för föreningen och dess framtida medlemmar är det på sikt mer lönsamt att amortera av föreningens skulder – en skuldfri förening behöver ju inte täcka räntekostnader med avgifterna.
Cornu, Det är bara du som tror att svenska bostadspriser kan falla eller att Ryssland har en militär förmåga att ta över det ekonomiskt och militärt övermäktiga riket Sverige 🙂
cornu begriper inte att stockholmarna har ekonomiska muskler och naturtillgångar enbart innanför tullarna till att ensama försörja och försvara hela hela världen