I Stockholms kommun råder socialis(m) i styret och skolpengen fördelas socioekonomiskt, vilket innebär att barn till högutbildade eller högavlönade föräldrar får mindre skolpeng. Detta ska nu bli en rikstäckande lag, eftersom stockholmarna är Sveriges världens mest intelligenta människor och gör allt rätt. Från nästa år kommer alltså skolor i sk socioekono(m)iskt rika områden att få kraftigt sänkta anslag land och rike runt, och riskera avsevärda nedskärningar i personal, lokaler, skolböcker och bland annat få ännu större klasser. (Public Service/SR, Lärarförbundet, Regeringen vill dig väl)
Eftersom bloggens läsare i majoritet är just högutbildade och högavlönade (män) i föräldraåldern, så torde detta intressera er enormt.
Det finns tre faktorer som man idag använder för att ge mindre skolpeng till vissa skolor i Stockholm. Parameterarna är föräldrarnas utbildningsnivå, föräldrarnas lönenivå och om föräldrarna är födda i Sverige. Förenklat kan man säga att skolor i Bromma eller på Södermalm får mindre skolpeng, medan skolor på det sk Järvafältet får större skolpeng per elev. Grovt avrundat kan man säga att en lågstadieelev på Södermalm får 50 000:- SEK om året i skolpeng och en lågstadieelev på Järvafältet får 100 000:- SEK om året i skolpeng.
Denna fördelning kallas “rättvis” och “bättre”.
Fördelningen sker dock inom kommunerna, så kommuner där man fortfarande har kvar det gamla folkhemmet och har en blandning från samhällets alla skick – högutbildade och outbildade, arbetslösa och egna företagare etc, inte kommer behöva utjämna speciellt mycket socioekono(m)iskt. Dessa kommuner är alltså kommuner med låga bostadspriser, samt de sk gräddhyllekommunerna runt våra storstäder. I det senare fallet har ingen med lågt socioekonomiskt status råd att bosätta sig i kommunen och någon socioekono(m)isk utjämning behövs alltså inte.
I Stockholms län kan man tänka sig kommuner som Täby, Danderyd, Lidingö, Vaxholm mfl. I Göteborgsområdet är det väl främst Kungsbacka som inte kommer behöva utjämna socioekonomiskt, även om de värsta områdena i Kungsbacka, t ex Särö, antagligen får kraftigt sänkt skolpeng. Fast i exempelvis Härryda kommer skolpengen behöva minskas rejält på gräddhyllan Mölnlycke och istället höjas borta i white trash-områden som Härryda eller Rävlanda (jag har bott nio år i Härryda, Härryda, och får uttala mig i frågan om WT, tittandes i spegeln). Gräddhyllan Lomma kanske klarar sig rätt väl norr om Malmö, medan Vellinge kommun söder om Malmö kan få se kraftigt sänkta resurser till skolor i Falsterbo.
I Göteborg kommer de sk västra stadsdelarna, som Långedrag, Fiskebäck, Askim, Torslanda, Hagen mfl, och även centrum, få kraftigt minskad skolpeng, medan de nordöstra statsdelarna och stora delar av Hisingen kommer få höjd skolpeng.
Hur det kommer se ut i många medelstora eller mindre kommuner kan jag inte uttala mig om, men i den mån det existerar segregerade områden inom samma kommun så kommer resurserna kraftigt omfördelas med start 2014.
Detta blir alltså lag från våren och kommuner som ännu inte utjämnat socioekonomiskt kommer få dra ner kraftigt på skolorna i socioekonomiskt rika områden.
Parentesen med en skola som skulle möjliggöra för alla att nå sin fulla potential blev alltså kortvarig. De elever som har möjlighet att prestera bäst i skolan, pga studiepositiva hemförhållanden och även medfödd intelligens (intelligens är ärftligt och man kan förmoda att högutbildade generellt är intelligentare än outbildade) ska alltså få mindre resurser i skolan.
Dessutom kommer omfattande resurser gå åt till att kommunerna måste kartlägga alla föräldrars socioekonomiska status, vilket inkluderar utbildning, inkomster och etnicitet. Kommunerna kommer alltså behöva upprätta etniska register över alla föräldrar, liknande sk romregister.
Även friskolor ska omfattas, om jag uppfattat lagen korrekt, och friskolor inom en kommun som har elever till föräldrar socioekonomiskt status ska få kraftigt sänkt skolpeng. Det hjälper alltså inte att välja en fiiin friskola. Tvärt om kan fina friskolor riskera gå i konkurs när skolpengen minskas drastiskt.
Nu tror jag detta får konsekvenser för ett av mina favoritämnen, nämligen bostadsbubblan. Som riskerar att krascha i segregerade kommuner, till fördel för gräddhyllekommuner eller kommuner med låga bostadspriser.
Många har ägnat sig åt sk white flight och belånat sig upp till smärtgränsen för att bosätta sig i fina områden, t ex västra Göteborg eller Bromma och Södermalm. Nu kommer de få kraftigt försämrade skolor (inte i Stockholm, där justerar man redan socioekono(m)iskt).
Om det går upp för föräldrarna att det inte fungerar att bosätta sig i finare stadsdelar i segregerade kommuner bör de börja fly dessa kommuner.
Redan idag är den sk inrikes nettoinflyttning till Göteborg obefintlig. Endast 174 personer flyttade inrikes netto till Göteborgs kommun 2011. Denna siffra bör vända och bli negativ framöver.
Bostadspriserna i Göteborg och Stockholm bör alltså påverkas negativt, vi kan rent av få en krasch (i Malmö har priserna redan börjat falla, så kraschen pågår redan där), eller det som utlöser bostadsbubblans krasch här. Än så länge svävar de flesta dock i ovisshet, även i Stockholm. Högutbildade och högavlönade föräldrar bör istället fly till rena gräddhyllekommuner, i den mån dessa är expansiva (t ex Kungsbacka eller Täby), där man inte behöver utjämna socioekono(m)iskt, alternativt till landsortens kommuner där man redan blandar alla samhällsklasser i samma bostadsområden – det yttre hästgårdsbältet runt Göteborg och Stockholm, eller inre Skåne med sina mycket behagliga bostadspriser.
De yttre kranskommunerna har här stora möjligheter för expansion och kan rulla ut villamattor. Mark finns och det finns gott om markägare som inte tackar nej till miljonerna. Genom att rulla ut billiga villamattor säkerställer man också att inte bara högutbildade och högavlönade har råd att flytta till den yttre kranskommunen och man kan bibehålla en socioekonomisk blandning.
Så jag vill avslutningsvis passa på att framföra ett grattis till alla föräldrar i finare områden i våra städer. Se fram emot nedskärningar på er skola. Det kan, baserat på Stockholm, handla om reduceringar på runt 30%, inklusive lärartäthet, större klasser mm. Hälsa banken när ni betalar räntan på era bostadslån.
Tillägg: Askim och Torslanda har redan viljat bryta sig fria från Göteborgs kommun och med lagkrav om socioekonomisk utjämning och kraftigt försämrade skolor i dessa områden, så lär viljan att bli egna kommuner stärkas. Dock kan man förstås fullkomligt skita i vad folk tycker i frågan.
Tillägg 2: Lagen om socioekono(m)isk utjämning kommer öka segregationen, när högutbildade och högavlönade föräldrar söker sig till gräddhyllekommunerna, vilket riskerar höja bostadspriserna på de orterna ännu mer och i ännu högre grad stänga ute socioekono(m)iskt fattigare familjer. Som bekant kan aldrig de (politiker) som ligger bakom ett problem lösa problemet de orsakat.
Tillägg 3: Läs gärna Maceij Zarembas krönika om Sveriges utarmade lärarkår och det totala felslutet inom svensk skolpolitik och den svenska skolan.
40 kommentarer
Hua! Det är mycket att tänka på i dessa intressanta tider.
Metropolen Kungälv har inte längre råd att servera (nästan) smör i skolorna och skall nu istället bjuda på margarin och lättmjölk. Tydligen är det också förbjudet att ta med egen mat till skolan, alla skall äta samma dos föda från billigast möjliga odling.
Kan vi inte även demokratiskt förbjuda folk att ha bättre bilar än andra? Det är orättvist. Mercedes-Benz till alla är förlegat, Trabant till alla är mer i tidsandan.
2012 kostade skolmaten 5 466:- SEK per elev i Kungälv. Med 200 måltider är det faktiskt 27 kronor per måltid (inklusive personal och lokaler förmodar jag). I Gnesta kostade skolmaten 11 660:- SEK per elev och i Dorotea över 13 120:-. Olika prioriteringar.
Jag frågade i vår skola den entreprenör vad maten kostade per portion och dom svarade att det varierade rätt mycket beroende på vad som ingår i "priset".
I de skolor som dom hade ansvaret för så var det många olika faktorer som inverkade
ingår lokalerna? Ingår el? Personal? och städning? Hur stor del av maten skall vara Krav märkt? mm mm
Källa? Det kan vara ett bra tillhygge i debatten.
Detta var något av det mest sanslösa jag läst. Ett område med sämre bostadspriser har sämre socioekonomisk status än områden med dyra villapriser. Så med andra ord är hela Sveriges landsbygd och glesbygd ett socioekonomiskt träsk…. Att sveriges skolor, elever kunskap utbildning går mot en intellektuell katastrof kan tillskrivas friskolereformen. När friskolorna fått sitt genom skolpengen, får de kommunala skolorna dela på resten av kakan. Kommuner som interndebiterar skyhöga hyror till sig själv och som säljer sina fastigheter till externa fastighetsbolag som hugger rejält för att det är kommunen.
Jaha, så detta är redan genomfört i Stockholm. Nån som såg några föräldrakravaller i Bromma ?
Tror inte föräldrarna känner till att deras barn kan få kraftigt höjd skolpeng och förbättrad skola om de flyttar till en annan kommun.
Annan kommun och flytta ? Brommaföräldrarna behöver ju bara svänga över till Tensta med suven o ungarna varje morgon så får de lyxskola
Skolpengen kan höjas genom flytt till annan kommun men det finns inget som säger att det leder till förbättrad skola. Eller kan någon leda i bevis att högre skolpeng leder till bättre skola?
Det är likt skatterna inte nödvändigtvis så att högre bidrag/avgifter/skatter leder till bättre skola/vård/omsorg.
Men om man tar hänsyn till etnicitet så att invandrare får högre skolpeng, vore det då inte rimlig utveckling att kommerciella skolor då inriktar sig på att erbjuda utbildning på t.ex. arabiska (ifall det nu alls är tillåtet)? Det skulle ju attrahera folk som har arabiska som hemspråk och dessutom borde man ju kunna tänka sig att utbildningen skulle kunna bedrivas billigare då folk som kan arabiska kanske kan antas vara villiga att ha lägre lön.
Andra åtgärder kanske kan göras för att dessutom inrikta sig mot andra grupper som ånjuter högre skolpeng utan att vara dyrare att ha i skolan. Man skulle ju kunna ha en nisch som attraherar fattiga föräldrar eller föräldrar med sämre utbildning.
Alternativt så kan man ju skrämma bort bättre bemedlade, välutbildade svenska föräldrar genom att t.ex. använda sär skrivningar i informations materialet inför skol valet…
"Alternativt så kan man ju skrämma bort bättre bemedlade, välutbildade svenska föräldrar genom att t.ex. använda sär skrivningar i informations materialet inför skol valet…"
Förklarar en hel del faktiskt.
Men hittils har ju skolpengen väl varit lika fördelat per elev. Det gäller ju för kommerciella skolor att attrahera elever med mest pengar per förväntade omkostnader – med lika skolpeng så bör man ju försöka attrahera de förväntade minst resurskrävande eleverna. Med differentierad kan det bli mer intressant att försöka attrahera de med mest pengar.
Anonym, om jag fattat minoritetslagstiftningen rätt (vilket är osannlikt) blir ett språk som talats i ca tre generationer automatiskt minoritetsspråk i Sverige.
När Arabiska kan påvisas uppfylla de kraven blir det automatiskt en rättighet att kunna få utbildning på Arabiska i Sverige. Lagstiftarna var för en gång skull framsynta.
Observera dock att svenska inte har den rättigheten. Även i Finland är skyldigheten att undervisa på Svenska borttagen, som jag förstår det. Ortnamnskyltar byter man i varje fall ut.
(Rättstavningen ville för övrigt rätta min variant på "utbildning" till "utblottning". Konspiration?)
@kgb35
Utan rätten att få utbildning på arabiska så kan ju faktiskt en friskola använda det som selling point (då faktiskt inte andra skolor är skyldiga att erbjuda utbildning på arabiska). Det är ganska troligt att det bara är folk där hemspråket är arabiska som skulle attraheras av en sån selling point.
Tillägg: en sådan skola skall dock akta sig för att erbjuda utbildning i arabiska (som andraspråk dvs) eftersom det mycket väl skulle kunna attrahera "fel" elever.
Precis som i USA, "We speak latin"
Haha =) jag vet inte om det alternativet alltid skulle gå hem.
Jag är vad man skulle kalla "välutbildad" (och kanske även bemedlat, allt är relativt )och har alltid dansat runt matematik och komplexa problem som om de vore vardagsmat. Men jag kan inte stava för fem öre och särskriver säkerligen HELA tiden. Jag ser och hör inte skillnad helt enkelt.
Panikåtgärd efter PISA-fiaskot. Istället för att angripa orsaken så angriper man symptomen. Självklart skall barn med problem få extra hjälp men att dra hela skolor över samma socioekonomiska kam är inget annat än en Svensk version av nazism.
(/Det här var iofs före PISA ser jag nu.)
Man kommer att upptäcka att det inte hjälper att hälla mer pengar över dåliga skolor. Nästa steg blir att utjämna betygen t ex räkna upp betygen i dåliga skolor med 25% schablonmässigt. Eller införa förbud mot att redovisa Pisa-mätningar i Sverige..
Utmärkt.
Sambandet mellan skolpeng och resultat är negativt.
Ju lägre peng desto bättre resultat!
Resonemanget:
"Dessa kommuner är alltså kommuner med låga bostadspriser, samt de sk gräddhyllekommunerna runt våra storstäder. I det senare fallet har ingen med lågt socioekonomiskt status råd att bosätta sig i kommunen och någon socioekono(m)isk utjämning behövs alltså inte."
känns märkligt. Det är möjligt att det kommer tillämpas på det sättet men här skulle jag vilja kasta in ett alternativ. En kommun med en jämn hög socioekonomisk nivå borde väl kunna föra resonemanget att här kan man halvera skolpengen rakt av och spara massor av pengar.
Jag förutsätter då att kommunpolitikerna fortsätter att tänka så långt som näsan räcker vad gäller längre konsekvenser av deras handlande. Men varför skulle dom i just det här fallet plötsligt inse att deras besparingar får långtgående konsekvenser för in/utflyttning.
Ingen tar hänsyn till barnens behov, sorgligt att två barn med samma behov ska få olika resurser, bara för att de har olika föräldrar.
Att ena får 100.000 SEK och andra får 50.000 SEK motsvarar nära 4100 SEK i månaden mindre till en familj som inte får stödet. Med huvudräkning så är det solklart att privatskola lönar sig.
Dessutom är oftast kommunskatten oftast väldigt hög i kommuner med många lågutbildade eller med många invandrade lågutbildade mot gräddhyllekommuner, vilket motiverar en flytt ytterligare.
Så det vi ser är ännu en led i segregering
@Unknown
"Dessutom är oftast kommunskatten oftast väldigt hög i kommuner med många lågutbildade eller med många invandrade lågutbildade mot gräddhyllekommuner, vilket motiverar en flytt ytterligare."
En anledning till att man borde avskaffa kommunal beskattning till förmån för statlig beskattning (endel tror tydligen på att kommunalskattesatserna har något att göra med vilka marionetter som sitter i kommunstyret).
Jag är övertygad om att man gör på det här viset, därför att regeringen inte tycker att svenska elever presterat dåligt nog i PISA-testerna.
Nu förväntar jag mig uttalanden om att regeringen ställer grupp mot grupp.
Regeringen ställer redan grupp mot grupp, det är väldigt enkelt att se och belägga. Frågan är bara varför? Jo, det är nu så att man bestämt sig för att inte ta mer av de rikare. Vilket man ju måste om man inte ska ställa (svag)grupp mot (svag)grupp.
Trygghetsnarkomanerna vill ha allt gratis. Deras ungar blir bara dummare. I första hand borde alla över grundskolan betala hälften själv och staten den andra halvan. Sedan kan alla typer av skolor konkurrera hur de vill. De kan driva verksamheten med förlust, som andra företag, eller göra hur mycket pengar som helst.
Då finns ingen anledning att reglera verksamheten eftersom köparen betalar en betydande del och får skylla sig själv. Säljaren bestämmer då vilka som får gå i deras skola. Och till vilket pris naturligtvis. Eventuella betyg får mindre betydelse. Den centrala antagningen kan skrotas.
Än bättre är kanske att gå ett steg till och skattebefria allt som har med utbildning att göra. Om man fortsätter på andra områden så lägger man ner staten och även kommunerna innan kollapsen kommer med en egen omställning omkring 2050.
"I Göteborg kommer de sk västra stadsdelarna, som Långedrag, Fiskebäck, Askim, Torslanda, Hagen mfl, och även centrum, få kraftigt minskad skolpeng, medan de nordöstra statsdelarna och stora delar av Hisingen kommer få höjd skolpeng."
Göteborg fördelar redan efter socio-ekonomiska faktorer.
Korrekt. Kanske är friskolorna extra populära i dessa områden då de får snittpengen istälet för den socio-ekonomiskt 'rättvist' sänkta.
Med andra ord ser regeringen Göteborg som stilbildande för riket som helhet på grund av de fina skolresultaten i Göteborgs kommun.
Tala gärna om för mig varför jag som "högutbildad" skall flytta tillbaka till Sverige och Göteborg. Argumenten blir färre och färre.
I Malmö menar sig ju politikerna ha skottat in högvis med pengar i Rosengårdsskolan i diverse förbättringar, men det slutade ju ändå med att man stängde skolan till slut och spred ut eleverna i kommunen.
Är det här på riktigt? Och hur ska det genomföras i praktiken? Vem bestämmer vilka områden som är högutbildade?
Är det här på riktigt? Och hur ska det genomföras i praktiken? Vem bestämmer vilka områden som är högutbildade?
Gräver man djupare i statistiken på kommunnivå så är det faktiskt redan så här idag. Se http://elato.se/imgdump/se_educost_vs_target6.png.
Hur kan detta ens vara lagligt?
Förfördela resurser baserat på etnicitet?
Om detta inte är strukturell rasism så vet jag inte vad.
@happft
Om man fördelar resurser för att hjälpa en "svagare" etnicitet så är det tydligen tillåtet. Kallas väl positiv diskriminering, men det är en bra poäng att man bör vara ganska restriktiv även när det gäller positiv diskriminering också.
Vad är positivt med att bli stämplad som en svagare etnicitet? Ganska förmätet att tro att etniska svenskar är bättre än andra.
@Björn
Inget, det är PK-iska för tillåten diskriminering.
Helt okej tycker jag. Jag behövde själv i väldigt lite resurser från skolan eftersom jag var så intresserad av alla ämnen. Dock är frågan hur mycket det hjälper. Det är inte främst resurserna som är problemet utan det är andra faktorer som tex föräldrarnas beteenden. Jag tycker att man ska kombinera det med ett föräldrakörkort, en straffskala i Föräldrabalken och enbart barnbidrag för de två första barnen.
@Andreas
Det är väl inte det att huruvida anslaget hjälper eller inte utan att man tillskrivs en penningsumma som en friskola drar in på eleven. Skillnaden mellan skolpengen och de resurser som eleven behöver blir alltså till ren vinst för skolan och en friskola kommer ju vilja ha sådana elever som de får mycket pengar från, men som kommer kosta skolan mindre. Att differentiera skolpengen leder alltså inte till någon skillnad i sak.
Föräldrarkörkort tycker jag nog inte skall behövas – man skall som myndig förväntas kunna lagen och följa denna. Däremot är det lite märkligt att det inte finns några påföljder alls trots att man i föräldrabalken tillskriver barnet endel rättigheter (som föräldrarna väl förväntas tillgodose).