Ah, äntligen fick jag till en riktig Aftonbladetrubrik. Man kan förstås vända på rubriken och skriva de satsar mest och minst på skolmaten – hela listan. Är glaset halvtomt eller halvfullt?
Skolmat är ett kärt ämne och mellan den kommun som har billigast skolmat och den som har dyrast, alternativt de som satsar minst respektive mest på skolmaten, skiljer det hela 268%.
Åtvidabergs kommun lägger enligt SCB endast 3561:- SEK per läsår och elev på skolmaten, medan Dorotea lägger 13 120:- SEK. Med vissa undantag, som Kirunas 3 862:- SEK, verkar kommuner i Norrland lägga avsevärt mer på skolmaten, medan man i Skåne lägger mindre.
Orsakerna kan diskuteras. I Norrland kan det bli långa transportsträckor, medan man i Skåne har all förädlingsindustri och jordbruk lokalt och rimligtvis kan få bättre priser. Dessutom har man mycket nära till Danmark och kan enkelt importera GMO-sojautfodrat kött, som aldrig fått se blå himmel, från Danmark.
Men om Kiruna, i nordligaste och innersta Norrland kan lyckas utfodra sina skolbarn på så lite som 3 862:- SEK, hur kan skolmaten vara så dyr i resten av Norrland? Rimligtvis handlar det inte om kostnader, utan om satsningar. Annars äter de väl torrt knäckebröd och vatten i Kiruna?
Skolor som ger sina barn ekologiskt odlad och uppfödd mat blir förstås också avsevärt dyrare.
Nedan hittar ni iaf topp-20 och botten-20. Hela listan var alltså på äkta Aftonbladetvis falsk marknadsföring. Rubriksättningen är alltså fulländad.
Nej, vad säger ni? Räcker det med skolbloggande nu? Börjar det bli tröttsamt? Har jag fastnat i skolträsket? Att skriva om skolan är som en drog, det är väldigt enkelt och finns precis hur mycket som helst att välja på. Men det är antagligen inte hälsosamt heller. Nästa inlägg får väl bli teknisk analys eller något liknande som en ren protest.
34 kommentarer
Kanske skulle kunna tilläggas att det tydligen skall vara 178 skoldagar så det blir mellan 20:- och 73:70 per dag på skolmat…
Tillägg: och själv lägger jag 70:- per dag på lunch ("billigt" i förhållande till doroteas skolmat), men så bor man i skåne också kanske ser annorlunda ut i resten av landet…
Om det bara är 178 skoldagar om året verkar det lite slött. Det är mindre än hälften av årets dagar. Jag undrar hur många skoldagar de har om året i Polen?
Sommarlov, sportlov, påsklov och jullov fanns när jag gick i skolan, nu finns tydligen något höstlov också. Med de lov jag minns så får man ihop 14 veckor och bakåträknat så blir det nu 16 veckor så blir det kvar 36 veckor dvs 180 dagar minus annandag påsk och kristi himmelsfärd så hamnar man på 178.
Frågan är om det bara är att titta i antalet dagar man går i skolan. Jag tror inte det är där problemet står att finna.
Potatislov är väl inget nytt!
@KA
Nej, men som jag skrev när jag gick i skolan. Förr hade man potatislov, sen inget och nu höstlov – hösten var som jag minns det en lång oavbruten termin utan några lov.
178 dagar om året går barnen i skolan. Nästan lika mycket jobbar lärarna. Låter rätt slappt och skönt.
Borde på något sätt kunna jobba med mindre klasser och spridas ut under mer tid.
Tre terminers system som i många andra länder.
Känns som ett totalt bortkastande av hyrespengar när lokalerna står övergivna mer än halva året.
Har aldrig förstått mig på många lärares klagande.
Har själv drivit eget företag i 23 år. Aldrig mer än 3 v semester/år och aldrig längre än 14 dagar i följd någonsin. Klagar inte över det heller!
Samtliga lärare man tar upp detta med menar dock att lärare minsann jobbar ihop till ett normalarbetsår under den tid de arbetar – dvs att de jobbar 50-timmarsveckor när de väl arbetar, eller vad det nu kan bli. Därmed menar de ju att det inte alls är ett "slappt" jobb.
Frågan om lärarnas arbetstid eller slappheten i yrket skulle kunna lösas genom att man ser till vad de levererar. Om någon levererar på kortare tid så är det inte något problem med att denne får ett "slappt arbete".
Man blir ju lite nyfiken på vad det är för mat ungarna får i Dorotea. Det blir väl 65 kr per skoldag ungefär.
De kanske äter på restaurang 🙂
För en liten stad så kanske det kan vara ett sätt att hålla krögarna under armarna, skapande arbetstillfällen, samtidigt som maten kan bli en budgetregulator eftersom en del av pengarna borde gå tillbaka till kommunen i form av skatt.
PS. Dorotea kommun hade 2010, 2878 invånare varav 1543 bodde i centralorten.. Ska de ha något krogliv alls så krävs nästan en sådan lösning…
Här här kanske förklaringen: http://www.folkbladet.nu/289342/dyrast-skolmat-i-dorotea-2
De utredde då hur skolmaten kunnat bli så dyr. Om Cornus siffror stämmer så har maten stigit ytterligare 34% sedan 2008.
De verkar för övrigt laga sin mat själva på (de två) skolorna…
I botten blev de väl mätta så det räckte när de Åt vida berg?
De kanske skulle käka berg också i Dorotea? Och kanske dricka lite mindre doro tea? Jag gissar att man ibland skämtar om Dårotea, om man exempelvis tycker att skolmaten kostar vanvettigt mycket.
Jag är intresserad av nya inlägg om skola om du hittar något intressant bland all data.
Jag med, överhuvudtaget av allt skumrask eller intressant du så väl lyckas hitta!
/Ganska trogen läsare
Samma här! Jag råkar ha uppfatningen att skolan och klimatet är det två största utmaningarna vi står inför. Läser bloggen för energifrågornas skull. Skolartiklar skulle således öka mitt utbyte av bloggen dramatiskt.
P.S försvars inläggen bevisar tesen att något mindre angeläget också kan ha stort underhållningsvärde 🙂
Så stora skillnader mellan kommunerna kan rimligtvis bara förklaras av att man har olika sätt att beräkna lokal- och personalkostnader.
Troligen ja. Tänkte först på rationaliserings – och transportkostnader eftersom många geografiskt små och tätbefolkade kommuner ligger i botten men när Kiruna (Sveriges största kommun?) har så låga kostnader måste det vara ngt annat.
Det kanske är samma sak som med internhyrorna fast satsningar på att förbättra skolmaten kanske är lite lättare att motivera?
De säger sig lägga mycket pengar (satsa) på skolmaten men pengarna går vidare till andra svarta hål.
Det där handlar om mycket annat än själva maten dock. Inte ovanligt med överbefolkade skolor där matsalen är för liten och man stressar ungarna att äta i skift, en halvtimme per grupp, mellan 10.30-13.30. Då kvittar det om du serverar oxfilé varje dag, en del kommer inte äta ordentligt ändå.
Något jag grubblar på är vad de får för maten i näringsvärde. För när jag gick i skolan var jag alltid hungrig och alltid trött, förvisso tränade jag som en besatt men ändå. Jag betvivlar att näringsvärdet är likvärdigt med energiförbrukningen då de små tenderar att vara aktiva om inte annat går det åt mycket energi att plugga 6-8 tim per dag.
De vi älskar mest och är vår största investering bör rimligen få föda därefter med.
Det handlar om prioriteringar.
Tydligen är våra barns hälsa inte mycket värd, de kan tydligen äta vad som helst, bara det är billigt.
Våra gamla sitter i samma båt, där kan man spara också hur mycket som helst, endast Attendos fantasi sätter gränserna.
Att överlämna skola och äldrevård i händerna på vinstjagande företag känns som en riktigt dålig ide för alla utom för de som äger de företagen.
Kan det vara så att de som bestämmer över de sakerna själva sitter i styrelsen för de företagen?
Fast det står ju inget om kvalitén. Visst är skolmaten utskälld, men blir den automatiskt bättre av att den fördyras?
Bor i en av botten-20-kommunerna och har provätit skolmaten ett flertal ggr. Enligt min bedömning helt OK.
På min tid så kunde man smaka skillnaden!
Men sist jag provade (för 1 år sedan) så smakade det gott och min kommun är inte med i listan, men det är en rik kommun.
Maten kan ju _smaka_ gott men ändå vara av låg kvalité, jag tänkte mer på jämförelsen
mellan andra institutioner och skolan tex
http://www.vk.se/546565/skolmaten-halften-sa-dyr-som-fangarnas-maltider
Jag tycker att våra barn bara ska få ekologiskt odlat mat, inget annat.
Och den logiska följden blir ju då att de äldre klarar sig på konventionellt odlad mat och internerna kan få äta det som min generation fick till skolmat 🙂
För 30 år sedan var skolmaten fantastisk i Åtvidaberg även om man inte fick äta hur många som helst av de i skolköket stekta pannkakorna. Storköket var även krigsplacerat för att efter mobilisering laga mat till lokalförsvarsförband och luftstridsledning. En lärdom av detta är att skolan som man själv gick i inte är densamma som den som finns nu även om namn och lokaler finns kvar. Sedan dess har kök och matsal byggts ut men belastningen att laga många sorters allergikost har tillkommit och jag har ingen aning om hur maten smakar i dag.
Fler skolinlägg, tack! Något som är så dyrt och dåligt, måste granskas. Dessutom: Vill du har mer tid till att skriva din bok, så är mastodontinlägg som engagerar läsekretsen (exempelvis angående skolan, invandringen, vargen samt Bitcoin), att rekommendera. Diskussionen i kommentarerna sköter ju sig själv.
Det finns iallafall inget samband mellan skolluncher och resultat. Se http://elato.se/imgdump/se_mealcost_vs_target6.png. Även om barnen naturligtvis måste äta bra för att MÅ bra, men det finns det ingen statistik på.
Att jämföra med en faktor som verkligen betyder något, nämligen lärarnas kompetens, se http://elato.se/imgdump/se_edu_vs_target6.png
… eller hur stor skolan är: http://elato.se/imgdump/se_pupils_vs_target6.png
Vad ingår i priset?
Matsal o taxi för kantinerna?
Eller bara klyftpotatis o Oxfilen?
Oh nej! Gräv mer i kommunerna. Det är en guldgruva för journalistik. Jag har jobbat med offentlig sektor som kund (vilket är en viktig andledning till varför jag blivit kaptialist). Medan på överstatlig, riksstatlig och landstingsnivå byråkraterna i allmänhet framstår som välutbildade och systematiska (inom ramen för det pyttelilla område som de har i uppdrag att suboptimera enligt det vansinniga regelverket som de inte kan påverka), så råder i kommunerna rena vilda västern. Kompetensen är bottenlös. Organisationen är i kaos. Inte ens de värsta och mest uppenbara katastroferna föranledner någon som helst åtgärd. Styrning eller ansvar förekommer aldrig. Miljarderna flödar helt utan kontroll. Jag föreslår de 100 minsta kommunerna med miljardomsättning som prioriterat studieobjekt. Ingen nyhetsmedia bryr sig någonsin om någonting som äger rum i någon av de 280 minsta kommunerna. Framförallt har lokaljournalistiken avgivit strängt tystnadslöfte.
VAd ingår i kostnaden? Är det bara råvaror – eller ingår också personalkostnader etc?
Om personalkostnader ingår torde en stor del av förklaringen ligga där. Högre andel personal i köket per elevcapita – jämfört med kommuner med bättre möjlighet till stordrift fördelar…
Ju mindre kök/elevantal desto dyrare mat. Därför fängelsematen kostar så mycket mer (per person) fast maten är snarlik.
Idag fick jag köpa egen skolmat eftersom att skolan (friskolan asken i Strängnäs) fick slut! Det som stör mig är att det inte är första gången som de har snålat ur på en så viktig punkt.