I en intervju hos Schibsted/SvD säger nu FI:s generaldirektör Martin Andersson att man kommer höja riskvikterna för bolånen till 25%, vilket om det förs vidare fullt ut till bolånetorskarna innebär 0.30 procentenheter högre ränta. Samtidigt vill FI att ränteavdraget sänks, men har inte någon makt att påverka detta.
Med veckans siffror om KPI-deflation i Sverige hoppas nu många bolånetorskar att Riksbanken ska ge upp sin politik och sänka räntan för att få igång KPI-inflationen. Men tvärt om visar det ju sig att en måttlig deflation är rätt behaglig. Arbetslösheten löper inte amok, svensk ekonomi fortsätter sin återhämtning och folk får höja reallöner.
Tvärt om kan ju Riksbanken höja räntan, så kommer KPI-öka, eftersom räntekostnaderna ingår i KPI. Sänkt ränta leder ju bara till ännu mer deflation enligt hur KPI räknas ut. KPIF, som inte tar med räntekomponenten ligger dock på 0.60%, vilket dock är ner mot tidigare.
Sveriges reala ekonomi håller på att återhämta sig, trots ytterst marginell KPI-deflation. Det finns ingen anledning att i det här läget sänka räntan, annat än för att överhetta marknaden för bostadsrätter ännu mer och få svensken att skuldsätta sig ännu mer.
Svenskarnas finansiella förmögenhet ökade det senaste kvartalet pga börsuppgången och stigande priser på bostadsrätter. Men nettosparandet var negativt, folk tog ut mer pengar än de sparade och går alltså back, trots rekordlåga räntor på skulderna. I det läget är knappast ännu större skulder något att eftersträva.
10 kommentarer
Diagram: http://elato.se/imgdump/se_cpi_nov13.png
Det känns som att det pågår en medial demagogik där det skriks efter lägre räntor för att få upp KPI. Tror de inblandande mycket väl inser att KPIF är positiv, att det egentligen är högre räntor som initialt skulle få upp KPI samt att sänkt ränta skulle initialt sänka KPI ändå mer.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Fri tolkning av Riksbankens track record: http://elato.se/imgdump/sek_rate_2010.png
Sedan 2008 har väl Ingves uttalanden varit en rätt säker kontraindikator.
Riksbanken styr inte särskilt mycket, egentligen.
Högre ränta än omvärlden innebär mer inflöde av kapital -> högre värderad krona och lägre priser på importvaror.
Lägre ränta än omvärlden innebär utflöde av kapital -> lägre värderad krona och högre importpriser.
Det är en sida av ekvationen.
Sen har vi den inhemska ekonomin, som också påverkas av räntan.
Problemet som de flesta inte riktigt förstår, är att riksbanken inte har den kontroll alla tror, och att de tycker att riksbanken ska sätta räntan helt efter vår inhemska ekonomi… Det funkar helt enkelt inte så i en öppen och exportberoende ekonomi som den svenska.
@Greenious
Så när ECB sänker räntan efter att RB har behållt räntan intakt så borde ju det leda till en högre värderad krona i förhållande till euron? Då får man kanske hitta en annan förklaring till att kronan fallit på sistone.
Fler saker inverkar.
@Björn
Jo jag insåg liksom lite det. Om en förklaringsmodell ger rakt motsatt resultat än det observerade så finns ju bara alternativen att modellen antingen är i grunden fel eller att den inte är komplett.
Det rimliga svaret vore ju att ge en förklaring till avvikelsen – kan man inte det så bör man nog ifrågasätta förklaringsmodellen i sin helhet.
Sådär ja, då kom Swedbank med första räntehöjningen på 25 punkter rakt av som följd av höjda riskvikter. Ger följande rubrik i Aftonblaskan: "Chockhöjning av boräntorna", säger en del om hur nervöst folket (åtminstone på redaktionen) är för stigande räntor.