Barnbidrag för effektivt utnyttjande av resurser

Jag har tidigare föreslagit att barnbidraget avvecklas helt, alternativt förändras, t ex genom ett bidragstak på ett eller två barn, då det inte finns något som helst självändamål i att vi blir fler vare sig i Sverige eller på jordklotet. Regelverket ska naturligtvis bara gälla barn som inte är på väg än, dvs tidigast barn som föds tio månader framåt i tiden. Men ska vi nu ha kvar barnbidraget, och låta det dö sotdöden när det inte räknas upp med inflationen, så kan vi lika gärna använda det för att samhällets befintliga resurser ska användas effektivt.

I den heliga socialistiska treenigheten vård-skola-omsorg, så står barn i princip helt för omkostnaden skola, och inte så lite för omsorg. 

I Sverige idag har vi hundratals, kanske tusentals, nedlagda skolor på landsbygden avfolkningsorter. Säkert hundratalet skolor hotas idag av nedläggning, främst på landsbygden och avfolkningsorter. Samtidigt måste det uppföras nya skolor i våra större städer, dit folk flyttar.

Att lägga ner skolor för att bygga nya skolor på andra platser är ett rent resursslöseri, både med naturtillgångar, kapital och skattepengar. Ett diffrentierat barnbidraget kan istället användas till att uppmuntra barnfamiljer att bosätta sig på avfolkningsorter.

Exakt hur utformningen ska vara kan man diskutera. Kanske ska barnbidrag utgå per befolkning på en viss ort. 

Procentandel barn 0 – 19 år länsvis

Vilken upplösning man använder här kan diskuteras. Antagligen är kommun en för stor enhet, då det bara skulle uppmuntra kommunen att ändå lägga ner på landsbygden. Antagligen får man gå ner på församlingsnivå när det gäller fördelningen av barnbidragen. På länsnivå är fördelningsskillnaden av andelen barn i befolkningen rätt liten och skulle knappast uppmuntra till ett bättre resursanvändande.

Stockholm ligger förstås i topp med 23.98% “barn” i åldern 0 – 19 år. 19 år används här, eftersom man åtminstone i teorin oftast fortfarande får studiebidrag sista året på gymnasiet. Hallands län följer Stockholms län med 23.66% barn. I botten hittar vi istället Gotland med 20.79% och Norrbottens län med 20.91%. Skulle man fördela barnbidraget per invånare skulle alltså Gotlands barn få 15% högre barnbidrag än Stockholm, vilket kanske skulle uppmuntra fler att söka sig dit.

Andel barn per kommun, tio barntätaste och barnglesaste kommunerna

Tittar man per kommun så ligger Överkalix i botten med 16.90% barn och Knivsta i toppen med 30.72%. Samtidigt är det inte så enkelt som att barn finns i högre utsträckning i våra storstäder. Solna kommun är Sveriges tredje barnglesaste kommun med 18.02% barn. Även inom Stockholms län skulle alltså resurser användas effektivare om Solna, i den mån det finns nedläggningshotade skolor i kommunen, hade fler barn. Barnbidragen skulle dock bli nästan dubbelt så höga i Överkalix som i Knivsta enligt modellen.

Samtidigt skulle en omfördelning jämna ut barnbidragen och incitamentet att flytta skulle försvinna. Å andra sidan skulle en omfördelning av befolkningen stimulera ekonomin i hela landet, istället för att som bäst i klassen ha Europas snabbaste urbanisering, med medföljande massiva resursslöseri där samhällsservice och rent av bostäder står tomma i delar av landet.

I slutändan är det en mänsklig rättighet att skaffa barn. Det är dock inte någon mänsklig rättighet att skattebetalarna ska betala för det hela dubbelt (eller alls) – både via barnbidrag och via uppförande av samhällsservice, som läggs ner i delar av landet för att byggas upp i andra.

Återkommer med en graf över andelen barn i landets samtliga kommuner, tyvärr drar Google/Blogger/Picasa ner den grafen till oläsbar storlek pga alldeles för stor bild, så den måste läggas på annan plats.

Tillägg: Grafen med alla landets kommuners andel barn 0 – 19 år finns nu för nedladdning. Glöm inte att zooma in till full storlek.