Stormen Simone kom och gick och lämnade en del skador och många strömlösa efter sig. Däremot kan man konstatera att klass 3-varningarna från SMHI var överdrivna, och så även klass 2-varningarna på sina håll, även om man hade någorlunda rätt i att det skulle bli storm. Detta väcker frågan om det är rätt eller fel att ropa vargen kommer och vem man ska skylla felaktiga åtgärder på? Prognos- och varningsläggaren SMHI, eller de som tar felaktiga beslut baserat på SMHI?
Som mest ska 66 000 abonnenter varit utan ström, varav endast 1 000 utan fd Sydkrafts nät, numera E.Off. Fortum, Vattenfall och mindre nätleverantörer ska i stort sett varit skadefria.
 |
| Kollapsad carport i Kalmar-
området, med 5000 solcellspaneler. Kalmar hade en klass 1-varning. Läsarbild. |
Men de största skadorna var antagligen ekonomiska i form av att man framför allt i Göteborgsområdet vidtog alldeles för kraftiga åtgärder mot något som bara visade sig vara en kuling. Bland annat ringde Göteborgs kommun runt till alla föräldrar, som prompt fick hämta barn från skolor, fritids och dagis i förtid. Många affärer och arbetsplatser stängde ner, tåg ställdes in mm.
Folk hörsammade alltså ropet på att vargen kommer och tog åtgärder. Här hittar man alltså den stora kostnaden.
66 000 strömlösa är inte “mycket extremt väder väntas som kan innebära stor fara för allmänheten och mycket stora störningar i viktiga samhällsfunktioner”.
Därmed är inte sagt att enskilda individer och organisationer kan ha drabbats hårt, men detta innebär inte mycket stora störningar i viktiga samhällsfunktioner.
På den positiva sidan är att många individer och organisationer skarpt har fått öva krisberedskapsåtgärder, vilket kanske är värt kostnaden? Rutiner har på sina håll visat sig fungera och viktiga erfarenheter kan ha dragits där de inte fungerat perfekt.
Stormvarningen var korrekt för Halland och Skåne, men för kraftig. Klass 3 var överdrivet kan man konstatera i efterhand. I Bohuslän, Västergötland och Göteborg var varningarna helt åt skogen.
Så vad tycker ni själva? Rätt eller fel att ropa på vargen?
Jag tycker sammantaget att det är rätt. Om inte annat ropar jag vargen kommer hela tiden. Det är endast genom att ropa om vargen som vi faktiskt kan åtgärda problem, men ingen tackar den proaktive som gör så att problemen inte uppstår. Hellre peka ut ett problem, som därmed motverkas och blir ett mindre eller inget problem, än att tiga och tro att saker ordnar sig självt. Om inte annat får man öva krisrutiner, som gör att man klarar den riktiga krisen bättre när den väl kommer.
Om folk slutar lyssna på varningarna för att SMHI ropat för ofta, så är det deras eget fel, inte SMHI:s.
Däremot är slutsatsen att man ska lyssna på SMHI:s varningar, men komplettera med att titta på YR:s prognoser. Visserligen använder man samma indata och samma simuleringsmodeller, men de olika resultaten beror, som en läsare påtalade, antagligen på att man väger indata olika. SMHI:s modeller är helt enkelt inte lika bra som YR, vilket vi som använder t ex Vacker väders webtjänst upptäckt sedan länge, i smått och stort.
Jämför med den akuta finanskrisen. Ett fåtal ropade att vargen kommer, ett fåtal lyssnade på varningarna och kunde åtminstone rädda en del kapital. Efteråt var förstås alla väldigt självgoda oavsett hur de hade agerat och få tackade de som tog åtgärder i förväg eller pekade ut vargen.
Ska vi fortsätta ropa vargen kommer? Eller ska vi tiga? Kommer du bry dig nästa gång SMHI varnar?
37 kommentarer
Problemet är inte att SMHI ropar varg när deras prognoser visar att vargen kommer. Problemet är att deras prognoser är för dåliga till att börja med. Det känns som om de i stort sett alltid är sämre än sina norska och danska kollegor. Dessutom har de en tendens att radikalt ändra sig mycket oftare – om man t ex följer prognosen för helgvädret på någon viss ort under veckans gång så skiftar den ofta fullständigt, mellan hagel och drivis ena dagen och sol och småfåglar nästa. Såna vilda skiften ser man sällan hos YR eller DMI.
Om problemet är att SMHI har mindre pengar än sina motsvarigheter på andra håll, eller om det "bara" är fråga om inkompetens och dåligt utformade modeller, det får vara osagt. Men det är i prognosernas kvalitet som problemet ligger, inte i hur de väljer att varna på grundval av dem. (Även om varning klass 1 för all del känns ganska onödig.)
@Börjesson
Dock har DN undersökt saken och kommit fram till att SMHI alls inte är sämre än sina danska, norska eller finska kollegor. Det verkar som att det kanske "känns" på ett annat sätt än hur det verkligen förhåller sig.
Sen så är en prognos en prognos och en observation en observation. Om det haglar ute och det står i gårdagen tidning att det skall vara soligt – sticker du ner och solar på stranden då eller stannar du hemma. Jag stannar nog hemma, men det verkar som det finns gott om folk som litar på kartan när inte kartan och verkligheten stämmer överens.
För det första är DN:s undersökning mindre intressant, tycker jag, då den bara handlar om endygnsprognoser. Åtminstone jag är mer intresserad av att få något så när anständig info om vädret ett par dygn i förväg. (För att t ex planera in en vandring eller annan utomhusaktivitet på annan ort, kunna boka tågbiljetter och så där. Somliga av oss, bäste Anonym, har ibland behov av en gnutta mer framförhållning än bara "ska jag gå till stranden nu, eller ska jag låta bli?".) I min personliga erfarenhet (vilket naturligtvis inte är tillräckligt underlag för en riktig bedömning) är YR och DMI överlägsna SMHI på längre prognoser.
För det andra visar artikeln att vad gäller endygnsprognoser är SMHI bäst i Stockholmsområdet, vilket sällan intresserar mig, medan däremot YR är bäst på att spå väder här i Göteborg.
@Börjesson
Varningen gick väl ut i förrgår och då är just endagsprognoser det relevanta. Naturligtvis så är pricksäkerheten sämre ju längre fram i tiden prognosen är så om man är missnöjd med pricksäkerheten i varningar som utfärdas ett dygn i förväg så är nog inte åtgärden att försöka att varna tidigare än så.
Men som sagt folk hävdar att DMI är bättre än SMHI här nere, men det verkar vara ganska tunnt med faktiska undersökningar om hur pricksäkra prognoserna är och då isht när det gäller såna här saker som det är lönt att varna om.
Liknelsen med att gå till stranden är för att vissa tyckte att det var läge att vidta åtgärder baserat på gårdagens prognos istället för dagens observation. Sen kan det iofs vara kul att ha en prognos ifall man planerar något till helgen, men det förefaller vara lite av ett lyxproblem i jämförelse.
Varningarna höjdes till klass 3 bara timmar innan stormen skulle slå till, inklusive missarna i den norra delen, som bara blev en kuling. Där var SMHI rejält fel ute bara timmar innan. Ju närmare tidpunkten, desto mer felaktig blev prognosen för Bohuslän, Göteborg, Sjuhärad och västra Jönköpings län.
Så där mellan tummen och pekfingret skulle jag tro att norrmännen har bra mycket större resurser än SMHI. Jag tror jag skrev samma sak igår i en kommentar redan innan stormen svepte förbi.
Att det är så har delvis historiska orsaker, norrmännen lever mycket närmare havet och har så gjort sen fiske var huvudsysslan nr1 för kustborna, men det är också en illustration till det långsamma, gradvisa förfall vi ser i det här landet. Ett förfall som döljs bakom kilometerlång politisk retorik och floskler, alternativt nya jobbskatteavdrag.
Ni som skriker högst över SMHIs kassa prognoser skriker antagligen högst angående skattetrycket också… eller? Tokliberalerna raserar landet, och de flesta står apatiska bredvid och tittar på eller fattar helt enkelt inte kopplingen mellan utebliven samhällsviktig service och den där extra hundringen i plånboken varje löning.
Tragiskt.
Förklaringen som en meteorolog gjorde var att de såg lågtrycket komma men kunde inte förutse dess bana.
Nu kom den i en något mer sydlig bana. Vi får lära oss av USA där hurricantrackers uppdaterar stormarna timme för timme för att få mer exakta banor.
Men maken till mediauppmärksamhet har jag aldrig upplevt. Lärorikt!
Hallandsväderös 42 m/s (SV) lär ha satt sina spår på den ön-naturskyddad som den är! Tur att växtligheten där är tuktad av vinden sen länge.
Rapporter från stugan visar att en hel del stora björkar fallit-vi som har fyllt vedförrådet.
Vem vill köpa björkved på (fallen) rot?
En del av problemet kan vara att definitionen av klass 3 är lika över hela landet. På västkusten är man sannolikt van vid mera vind och SMHI varnar väl om jag förstått det rätt klass 3 om de förväntar sig orkanstyrka i byarna. Detta är troligen en klockren varning för östkusen då det sällan ens är storm i byarna in över land. Skulle det ex blåsa 35m/s i byarna i Stockholm skulle det nog vara en klockren varning. Problemet är kanske att det är samma definition över hela landet.
Men jag ser inte hur SMHI i detta fall skulle låtit bli att varna i Göteborg när deras prognoser säger så då det är just en PROGNOS. Alternativet är att man varnar i realtid så blir det alltid rätt men gör det någon nytta? Hela poängen med VARNINGEN är väl att den ska komma i förväg.
Det är även lätt att säga att yr är bäst men statistiska undersökningar som är gjorda i efterhand visar att SMHI är bäst på vädret i Sverige.
Lite källor:
http://www.dn.se/nyheter/sverige/smhi-bast-pa-ratt-vader/
http://www.dn.se/nyheter/sverige/vadersajter-lyckas-bara-spa-ratt-varannan-gang/
Har sett fler men i alla undersökningar jag har sätt har faktiskt SMHI vunnit, men även här kan det vara så att det varierar i landet. Det skulle ju kunna vara så att yr är bättre på ex västkusten.
Även här på västkusten går träd av när det blåser för mycket osv. Det är nog inte så mycket skillnad mellan olika landsdelar och på flesta områdena är nog husen byggda så att man skall klara lite orkanbyar – dock kanske förberedelserna skiljer sig eftersom man kanske redan har vidtagit åtgärder i områden där det blåser oftare. Beskrivningen på varningsnivåerna när det gäller vind verkar följa beaufort-skalans beskrivningar och ger en ganska bra fingervisning om vilka problem man kan vänta sig.
De kan ju knappast detaljinstruera vilka förberedelser herr Jönsson skall vidta och vilka herr Svenskon skall vidta. Hur vädret utvecklar sig är förknippat med viss osäkerhet så det gäller som sagt att följa utvecklingen av vädret, kolla ifall det blir orkan eller bara hård vind (realtidsobservationer av vädret skulle vara bra ibland – ibland är det dock svårt att bedöma ifall det är en gammal prognos av nuvarande väder eller faktiskt en observation).
+1.
Varken herr Jansson eller SMHI kan rimligen veta om luftledningarna till hans hus trillar ner vid 21 eller 36 m/s.
Det viktiga är att det kommer ut en varning i god tid, skulle den sen råka bli fel en klass upp eller ner så må det väl vara hänt.
@Ben Dover
Men Jansson vet ifall han har värmeljus hemma ifall det skulle behövas. Har han inte det så kan det vara läge att köpa sådana när varningen kommer – sitter ledningarna kvar så har han iaf kanske värmeljus hemma nästa gång det varnas.
Mycket hård vind beskriv som: "bryter mindre träd, taktegel blåser ned" och är väl inget som bör ställa till det för luftledningarna i någon större omfattning, men shit happens. Jag skulle tro att det kan åtgärdas ganska snabbt i det läget eftersom det bör vara enstaka problem, men man vet ju inte hur väl elbolaget har förberett sig – man får alltid vara beredd att ta smällen ifall ens leverantörer fuckar upp ändå.
Tillägg:
Och som prognos så är det ju mer risk att en prognos på 36m/s resulterar i orkanstyrka än vid en prognos på 21m/s. Man kan alltså gissa att risken för problem är större ju högre klass det är.
Ja, prognosen gäller en risk, dessutom beskriven för ett större geografiskt område än just Janssons hem. Just hemma hos Jansson (eller hemma hos hans elledning) kan det alltså bli bättre eller sämre väder.
Poängen är att han inte kan veta exakt hur hårt det kommer att blåsa hemma hos honom, eller exakt vilka effekter det kommer att få. Det går förmodligen inte heller att säga att risken är t ex 10 eller 30% för att han blir av med strömmen, eller hur länge.
Det enda vettiga är därför att förbereda sig för ett rimligt worst case.
Och då spelar det kanske inte skitstor roll om varningen är klass 2 eller 3.
Ja, och siffrorna i sig hittade jag bara på. 21 och 36 m/s kan således vara 37 och 43,56 istället. Poängen är att man inte kan veta exakt hur ens egen relevanta infrastruktur står sig mot ett uppskattat hot., knappt ens genom erfarenhet.
Dock bör man skilja på individen och samhället här. Göteborgs kommun stängde ner verksamheten pga klass 3-varningen. Enorm skillnad mot om enskilda drabbas.
@Ben Dover
En intressant tanke är att en välgjord prognos bör vara centrerad kring troliga utfallet. Det bör isf vara 50-50 ifall det blir bättre eller värre. Sen är det ju väderleken som varnas för och inte konsekvenserna därav.
Som en erfarenhet som är relevant är att bedöma ifall man kan köra bil på ett rimligt säkert sätt. Då kan det göra skillnad på 21m/s och 36m/s – varningen gör att man är beredd, men man bör också observera vädrets utveckling och kanske inte ge sig ut och köra när det blåser som mest.
Mot strömavbrott är observationen enkel dock – när lamporna slocknar så har man nog ingen ström längre och då kan det vara läge att gå och lägga sig eller tända lite levande ljus;)
@Cornu:
Ja, därför bör individen och samhället få sina respektive rekommendationer, varningar och beslutsunderlag.
@Ann O Nym:
Ja, en välgjord prognos kan centreras däromkring. Vilket innebär ett delikat problem om man bara har 3 klasser att dela in varningarna i.
Man varnar för både väderleken och konsekvenserna därav:
http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/Varningar/varning_definition.html#Klass3
"> 30 m/s. Farligt att vistas ute. Omfattande skador på skog och byggnader med mycket stora störningar i trafik och elförsörjning."
T ex "skador på skog och byggnader" får nog ses som en konsekvens, n'est pas?
Och där har vi väl problemet. Herr Jansson har, som jag sa tidigare, inte kompetensen att avgöra hur en vindstyrka på x eller y m/s i hans geografiska område påverkar just hans lilla landsväg, luftledning, hus, garage etc. Inte ens per erfarenhet, för ledningsgatan kan ha vuxit igen eller stolparna ruttnat sen förra stormen för några år sedan.
Han kan heller inte skatta om "x m/s i området kring Säffle" verkligen innebär x m/s i hans lilla avkrok med sina specifika topografi, terräng, känsliga/robusta infrastruktur etc.
Det enda rimliga – för en individ åtminstone – torde därför vara att skatta ett troligt worst case och agera därefter. Och med tanke på alla lokala osäkerheter ovan så kanske det då inte spelar jätteroll om varningen är klass 2 eller 3 för herr Jansson?
Är man en av de 1000 som blir av med strömmen så är man det och blir inte lyckligare över att 1000 andra hade kvar strömmen – även om det innebär att prognosen utföll 50/50 kring ett väntevärde? Det har betydelse för samhället som Cornu nämnde – mindre så för individen.
@Cornu
Det visar ju bara att samhället duckar ansvarsprincipen. Den som är ansvarig för någonting i normalt läge är ansvarig för det även ifall det blir storm. En ansvarstagande ledare för sådan verksamhet bör ju dessutom ha beredskap för vissa krissituationer och bör kunna driva verksamheten vidare med beredskap för att kunna sätta in åtgärder.
Jag läste att storbrittaniens varningsnivåer heter "be aware" respektive "be prepared" vilket ganska väl återspeglar situationen. Jag antar nästan att sveriges heter "spring omkring och vifta på armarna"…
""> 30 m/s. Farligt att vistas ute. Omfattande skador på skog och byggnader med mycket stora störningar i trafik och elförsörjning."
T ex "skador på skog och byggnader" får nog ses som en konsekvens, n'est pas?"
Jo, men jag uppfattade det som ett exempel på vad som kan tänkas bli konsekvensen av vädret. De glömde att nämna att det kan bli svårt att köra bil och annat som kan tänkas bli konsekvensen.
Eftersom SMHI's huvuduppgift är att göra prognoser över vädret snarare än att göra prognoser för elförsörjningen så bör man ju förvänta sig att SMHI's prognoser är anpassade efter att låta väntevärdet för vädret ligga i linje med prognosvärdet.
Det skillnaden kan ha betydelse för herr Jansson bör vara saker som herr Janson kan tänkas behöva vidta för åtgärder för att minska effekterna av vädret. Som t.ex. undvika att köra bil, säkra trampolinen och lite annat – elförsörjningen kan han inte göra så mycket mer åt än att vara beredd på att den kan upphöra.
Tillägg: dock är det kanske rätt vanligt att herr Jansson inte har kompetens att bedömma vilka grejer i trädgården som är i riskzonen vid storm – vilket grannarna tar höjd för genom att stanna inne så de slipper få herr Janssons solstol i huvet.
"dock är det kanske rätt vanligt att herr Jansson inte har kompetens att bedömma vilka grejer i trädgården som är i riskzonen vid storm – vilket grannarna tar höjd för genom att stanna inne så de slipper få herr Janssons solstol i huvet."
Ja, och på grund av osäkerhet och okunskap bör de göra det oavsett om det blåser 21m/s eller 36 m/s.
Ergo, det jag skrev från början:
"Det viktiga är att det kommer ut en varning i god tid, skulle den sen råka bli fel en klass upp eller ner så må det väl vara hänt."
SJ kunde tack vare klass 3-varningen ställa in samtliga tåg och inte behöva erbjuda annan trafik. Vet inte om de betalade tillbaka de pengar som kommit in på förköpta biljetter…
@Ben Dover
Det hade räckt att man går ut med varning (när det är prognostiserat rimligt allvarligt väder) och sedan komplettera det med vilken typ av väder det rör sig om. Detaljer bör framgå av väderleksrapporten – kanske skulle det vara lämpligt med en skala likt beaufortskalan för andra väderlekstyper (ifall det redan inte finns).
@Axel Svensson
SJ bör ju ha någon slags gräns på väder när de kan köra tågen och när de kan köra buss. Varning har gått ut så en resenär bör vara beredd på att det kan uppstå problem, dock är det knappast rimligt att SJ tar beslutet såpass tidigt som de verkar ha gjort – det räcker ju att fatta beslutett något innan tåget avgår (men med tanke på att tågtrafiken inte tycks vara de bästa att få fram relevant information i tid till resenärerna så kanske de tyckte det var lika bra?).
Frekvensen är viktig. Om det kommer ett överdrivet larm en gång per år, kommer allmänheten fortfarande att lyssna och respektera varningen, om det kommer 5 st samma höst, och ingen riktigt infaller, kommer skyddsåtgärderna bli mindre och mindre varje gång.
I vår firma har vi testat brandlarmet så många gånger att personalen masar sig ut på tre minuter när larmet går på riktigt, och alla vet om att det inte är övning. Reflexerna är helt borta. Beklagligt men mänskligt.
Det verkar som de flesta som kritiserar varningarna inte kan svenska och därmed tappar bort betydelsen av "som kan.." för varningarna 2 och 3. Det betyder ju att det kan inträffa men inte nödvändigtvis behöver göra det.
Alltså måste man komplettera med sunt förnuft, vilket det ofta råder brist på…
Det råder ALDRIG brist på sunt förnuft. Alla tycker att de själva fått tillräckligt.
Man kan ha bra och noggranna modeller men ändå få ett felaktigt utslag eftersom en liten ändring i indata kan leda till en stor förändring av utdata, s.k. butterfly effect. Jag är ingen meteorolog, men antar att det finns någon slags sanning i uttrycket vilket gör det mer eller mindre omöjligt att "spå" väder.
Är det inte så det ser ut idag? Vargen "Peak Oil" kommer! Vargen "Finansiell krasch" kommer – med det mesta rullar på som tidigare år. Så, vem tror oss som framfört dessa varningar under åratal?!
SMHI har tyvärr politiserats de senaste åren med inriktning mot att lyfta fram alla tänkbara fenomen som stärker hypotesen om "klimathotet" som har varit i ropet det senaste decenniet.
Förekomsten av fler och värre stormar och orkaner anses därmed styrka denna hypotes.
Mot detta talar det faktum att Sverige har varit stormfritt i 594 dagar vilket är lugnare väder än "vanligt" (vad nu det är sett ur ett historiskt perspektiv)
Vi kanske därmed istället kan hoppas på färre och kanske också svagare stormar i framtiden – om nu klimatförbättringen fortsätter.
Med anledning av "Peak Oil" kan jag även rekommendera att läsa på lite om "Peak Wind"
se länk till följande intressanta inlägg i frågan :http://www.miljofara.se/?p=2552
Kärnkraft börjar faktiskt kännas som det mest förnuftiga energikällan!
Hörde igår en meteorolog säga att stormen var kaotisk och det bör betyda att den var svår i något avseende att beräkna. Möjligen kan man dra paralleller till senaste nr av New Scientist som har en intressant artikel om jetströmmarna i atmosfären som styr vädret. Polarjetströmmen kring nordpolen verkar påverkas en hel del av istäcket och har både saktat in markant i genomsnitt under höstarna sedan 90-talet och meandrar mer. Polarregionen värms upp 2-3 ggr snabbare än mesta övriga områden när vit snö och is som reflekterar solenergi ersätts med mörkt energiabsorberande hav och land. Artikeln slutar med att sannolikheten för mer kaotiskt väder än klimatmodellerna förutsett verkar troligt. Mer frekventa värmeböljor och isande perioder väntar och alltså mer kaotiska stormar. Inget om fler stormar fanns i artikeln men fler annorlunda stormar.
En Moores lag för allt bättre och billigare solenergi var mer uppmuntrande i tidskriften.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Sydpolen, Antarktis, har i år rekordsiffror för isutbredning och isvolym alltsedan mätningar med satelliter startade på 1970-talet.
Nordpolen, Arktis, har redan i höst, återhämtat sin isutbredning inom genomsnittsvärden för de senaste åren. Observera att vi faktiskt saknar säkra mätdata som är äldre än 30 år!
En del klimatforskare hävdar att när klimatet vid polerna blir kallare går ex jetströmmen vid Arktis längre söderut (och meandrar) och orsakar mer kaotiskt väder och kallare vintrar givetvis.
Kylan orsakar större elände för människan än värme, det räcker med att läsa historia!
Enligt fysiker och meterologer så är vi inne i solmaximum och då solstormarna påverkar vädret på jorden anser jag att klimathokuspokus från alarmister är rent nonsens.
Artikeln förklarar skillnaden mellan Arktis och Antarktis. Har precis kommit hem från ett kvällsmöte och måste hinna en del annat. Hinner inte ge dig så långt svar men hoppas du accepterar skillnaden mellan klimat och väder.
Klimatet är på längre sikt än något år. Tvivlar på att satelliter kunde mäta volymen på isen särskilt bra för 30 år sedan. Isutbredning däremot går givetvis utmärkt.
Vet att isvolymen i de delar av Antarktis som ligger i havet minskat så mycket senaste åren att det knappast återhämtat sig särskilt mycket i år. Inne på höglandet som mest är isöken har det tidigare sällan snöat men givetvis ökar där isvolymen när det nu snöar oftare.
Vi har en del volymvärden äldre än 30 år från ubåtar när det gäller Arktis. Volymen har minskat kraftigt sedan de första mätningarna. Från vilket år räknar du med när det gäller denna hösts isutbredning?
När det gäller historia bör du vidga ditt vetande om annat än Sverige. Ett exempel är Sahara som var betydligt mer vänligt för människor förr. Torka och brist på vatten har ställt till med större elände än kylan.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Jag tycker att liknelsen men pojken i folksagan haltar betänkligt. Ett försummat barn som behöver uppmärksamhet och roar sig med att hitta på bus är knappast jämförtbart med att på vetenskaplig grund göra väderprognoser. För mig liknar den här kritiken det vanliga "allt i Sverige är så dåligt så låt oss privatisera. Det slutar med att nationella mätpunkter läggs ned av lönsamhetsskäl och riskkapitalbolag säljer skitpronoser till lägstra pris på kontrakt som vinns i upphandlingar där mutor och korruption fäller avgörandet om vem som ska få skumma av lite skattepengar.
Jag tycker det är rätt bra att stormarna kommer med jämna mellanrum. Eon och de andra vågar inte annat än att göra sin läxa. Konkret är min slutsats att denna stormen varit den lindrigaste hittills – troligtvis beror detta på att många myndigheter och företag har de rätta rutinerna för att hantera en storm nuförtiden.