SCB släppte idag sin ironiskt benämnda Sparbarometer, där det framgår att hushållens skulder nu uppgår till 85.43% av BNP. Skulderna är nu uppe på 3 066 777 MSEK kronor eller om man så vill 3 066 miljarder SEK.
Aktuell ökningstakt på fyra kvartal är 4.23%, men justerat för BNP är ökningen 2.31 procentenheter under samma period. Det är fortfarande lägre än för samma period förra året, men också den näst största ökningen i procentenheter sedan bubblan tog fart igen 2011.
 |
| Detalj 2008 – 2013K2 |
Uträkningen är som vanligt de nominella skulderna dividerat med nominell BNP. Skuldkvoten blir därmed en form av real kvot, eftersom prisökningar ingår i nominell BNP. Man begår ett systematiskt fel om man jämför nominella skulder med real BNP, vilket är den BNP som man generellt pratar om.
På fyra kvartal ökade hushållens skuldsättning med drygt 124 miljarder, samtidigt som nominell BNP bara ökade md 50 miljarder. Vi får alltså bara ut vår så efterlängtade och hyllade ekonomisk tillväxt för hälften av den ökade skuldsättning som hushållen tar på sig för att få Anders Borgs Pippi Långstrumpekonomi att se så bra ut.
Till detta kommer förstås skulderna hos stat, landsting, kommun och företag.
19 kommentarer
Går det att ha oförändrade bostadspriser utan ökad skuldsättning? Om få amorterar måste väl skulderna öka för att priserna inte skall minska.
Högt belånade tillgångsslag, som bostäder, i fiatpoengasystem där staten har förfalskat räntan med planekonomisk regleringar, är aldrig oförändrade. Antingen rusar de, eller så störtar de. Skulderna kanaldxrig någonsin betalas. Frågan är bara vilka politikerna ska tvinga betyala för kraschen, och mitt svar är att de självklart kommer att tvinga spararna (alla som väntar framtida betalningar, alltså även löntagare ochföretagare) att betala för alltihop. Detta därfö ratt de är de enda som har något av värde att ta…
Politikernas förslag till lösning på depressionen efter kraschen kommer att bli att straffskatta bort industri och arbete och kraftigt sänka pensionsutbetalningarna (förmodligen genom att släppa lös en mycket hög prisinflation i hopp om att pensionärerna är för dumma i huvet för att fatta att de är grundlurade, för de får ju samma kronantal varje månad, vilket hade betytt nånting ifall inte kronan var en fiatvaluta). En fjärde komponent i politikernas "lösning" på depressionen efter kraschen komemr att vara att fortsätt aden kraftiga och obrutna ökningen av offentliga utgifter på kredit, detta som "stimulans". Tiotusentsls byråkrater i hundratls nya myndigheter kommer att anställas med skyhöga löner och som uppgift att förbjuda det företagande och arbetande som ännu förekommer i samhället.
Om vi har en nyutlåning på 5-10% per år (de senaste åren) samt en amorteringstakt (hela kollektivet, strunt i individen här) på 10-20 år eller motsvarande nyutlåningen, kan vi hålla priserna enligt de senaste åren.
Men tyvärr så klarar ju Svensson inte av att amortera från dessa nivåer av lån, det amorteras i princip ingenting, så skall vår skuldsättning inte öka så kan vi heller inte låna ut pengar till förstagångsköpare eller nya bostadsområden a la Norra Djurgården i Stockholm. Och då börjar man ju ana vad som väntar…
@Kapitalist: Jag tror att du har helt rätt där. 🙁 Och det gör mig faktiskt jättearg! Men varför ska vi inte bara låna massor av pengar? Efter oss, syndafloden!
@Kapitalist du har väl väsentligen beskrivit socialdemokratisk vansinnespolitik efter den totala hybrisen de fick på 70-talet.
Eftersom vi ha än mindre statliga tillgångar att sälja ut (vattenfall + snart värdelöst nordea), en inhomogen befolkning med ganska lite samhörighetskänsla, och har en konkurrenssituation där vi är mediokra istället för världsledande så skulle jag vilja slänga in djup social oro i beskrivningen.
De senaste 2 åren har hushållens skuldsättning alltså ökat med ca 200 miljarder kronor. Jämför det med alliansens föreslagna valfläskutrymme på 25 miljarder/år i statsbudgeten, det är bara 1/4 av hushållens skuldökningstakt/år nu. Och statens omfördelning av andras pengar har förstås mindre ekonomisk effekt per krona än en direkt injektion av 100 miljarder nya kreditkronor som betalningsmedel som driver upp priser på framförallt bostäder.
Allm edia bara fokuserar på regeringens mikroskopiska småjusteringar. Styatsbudgeten växer ju hastigt och borgarna vill använda den andel av budgetökningen som motsvarar 3% av hela budgeten, till att öka somliga särintressens ökningstakt i anslag något, och minska somliga andra särintressens ökningstakt i anslag. All verklig ekonomisk action äger rum på de totalt söndersociasliserade bostads- och bank"marknaderna".
Det jag inte fattar är varför pengar skulle vara problemet?
Pengar är ju något som vi kan tillverka er av otroligt enkelt.
Tusan.. det finns väl ingenting som kan vara så billigt att göra nuförtiden som pengar, man behöver ju inte ens papper.
Men värdet av pengar…
Bankerna och politikerna kan bara göra pengar, inte köpkraft. Pengar är siffror. Köpkraft är mat på bordet och tak över huvudet…
http://www.youtube.com/watch?v=xxwsca4Y8-k
Hurra hurra hurra… hittills har allt gått bra…
Tyvärr så gör du ett vanligt förekommande fel bland kasinoekonomer, genom att betrakta BNP och BNP-tillväxt som oberoende av skuldsättningen och dess tillväxt.
Det intressanta måttet är egentligen real tillväxt i ekonomin. Real BNP = (Nominell BNP – skuldökning * multiplikatoreffekten). Real BNP-tillväxt är kvoten mellan två konsekutiva års real BNP-tillväxt justerat med pris-ökningar.
Om vi tex år ett har en nominell BNP på 3500 miljarder och en skuldtillväxt på 100 miljarder, och en multiplikatoreffekt på 2, så är real BNP 3300 miljarder. Om vi nästa år har 3600 miljarder i nominell BNP och 200 miljarder skuldtillväxt så blir real BNP 3200 miljarder (multiplikatorn ändras sannolikt inte mellan åren). Den reala tillväxten -100/3300 = -3%. Nominell tillväxt är 100/3500 = +2%.
Den nominella, skenbara, temporära tillväxten är dock vad vi alla upplever just nu. Den reala tillväxten är den vi får på lång sikt när bubblorna har spruckit och alla delar av ekonomin nått skuldmättnad.
Dit man är på väg i PIIGS-länderna i talande stund.
Måste det krävas mer än sunt förnuft att amortera på sina lån?
Frågan är vad som händer med dom nya pengarna. Det mesta är bostadsköp så då försvinner först en stor del till lösen av gamla lån.
Av det som blir över (124 miljarder på ett år) är omsättningshastigheten mycket låg. Normalt sett omsätts denna typ av pengar 2.0 gånger per år, vilket hade givit ett bidrag till BNP på 248 miljarder. Nu verkar det som nya pengar bara omsättas 0.4 gånger.
Kanske är förklaringen att det är äldre människor, som säljer sina hus med störst vinst, placerar pengarna i räntor.
Hur vi än ser, real eller nominell BNP, ser de där siffrorna rätt illa ut. Inte minst för att lönerna för unga skulle behöva växa både nominellt och realt mycket snabbt (för att inte säga skyhögt) för att kunna delta i en sådan marknad – om man nu har tänkt sig att unga skall köpa sin första lägenhet innan 30-35.
Det är inte bara stadgade familjer som får låna mer pengar, även ungdomar får låna mer pengar nu för tiden, 5 ggr årsinkomsten om de har fast jobb. Sen får föräldrarna bli medlåntagare, eller borga som det hette förr i tiden om banken kräver det. Å andra sidan brukar ju ungdomar inte börja sitt första egna boende med att köpa en villa. Sen är det väl fortfarande som det varit minst 30 år att det är mindre "dyrt" om man ser till månadsutgift att köpa än att hyra.
Kör bara, kör. Du lever bara en gång. =) Jaja, jag är trött på bubblan, in i kaklet med dig.
Hej!
Menar du att om inte hushållen ökat sina skulder så hade vi inte haft någon tillväxt alls?
"Vi får alltså bara ut vår så efterlängtade och hyllade ekonomisk tillväxt för hälften av den ökade skuldsättning som hushållen tar på sig…"
http://www.youtube.com/watch?v=4ECi6WJpbzE
Overdose: The Next Financial Crisis
Kolla filmen om ni inte redan gjort det