En frågeställning kring (m)oderaternas trevare kring att slopa reavinstskatten på bostäder, för att pressa upp bostadsbubblan än mer, är om förslaget kommer från bankhåll och är till för att rädda bankerna?
Som bekant har alltid staten företräde när det gäller indrivande av skulder, medan övriga fordringsägare får ställa sig på kö efter storlek. Detta innebär att bankerna kan drabbas av att bostadskarriärister inte kan betala tillbaka sina lån vid slutlig försäljning av bostaden, t ex vid dödsfall. Först ska nämligen staten ha sina 22%, medan banken kan låtit säljaren använda bostaden som bankomat och ökat upp lånen i takt med värdeökningen.
Den uppskjutna reavinstskatten kan alltså göra att banken inte får tillbaka sina pengar.
Speciellt kan det handla om de som kunde låna upp till 95%, rent av 100% eller 105% av köpeskillingen innan bolånetaket infördes. Sedan dess har bostadspriserna inte längre tokrusat och om vi ovanpå detta tänker oss en nedgång på 10-20% i bostadspriserna så får banken problem.
Säg att belåningen på villan idag är 90% av 5 MSEK, på grund av lån tagna före bolånetaket. Vi pratar här om en 30- eller 40-talist, som gick in på bostadsmarknaden på 300 000:- SEK. Bostadspriserna faller nu 10%. Huset säljs för 4.5 MSEK, skulden till banken är 4.5 MSEK, mäklararvodet blir 0.1 MSEK (och tas omedelbart från köparens handpenning innan banken hinner gå före). Reavinsten är, undantaget standardhöjningar – renoveringar räknas inte bort från reavinsten, 4.2 MSEK och 22% i skatt blir 0.924 MSEK. Kvar till banken är 4.5-0.924-0.1=3.476 och banken gör alltså en kreditförlust på 4.5-3.476=1.024 MSEK.
Återigen kan man alltså se ett avskaffande av reavinstskatten som en subvention till bankerna, som på så sätt kan få tillbaka alla sina pengar. Ränteavdraget vet vi sedan tidigare är en ren subvention av bankernas vinster.
Man ska inte bortse från att ett slopande av reavinstskatten gynnar bankerna. Nu är det förstås inte den vanligaste situationen som finns med 30- och 40-talister som använt huset som bankomat, men i takt med allt fler sk seniorlån så ska inte volymerna underskattas. Ett annat möjligt fel på resonemanget är att lånet löses vid försäljningen, medan staten först kräver skatten efter deklarationen och då finns alltså inga pengar kvar om lånet har lösts.
27 kommentarer
Tänkvärt Cornu….men överskatta inte politiker även om bubblans existens fått flera av dem att börja tänka i andra banor efter kritiken från utländska organisationer och media etc. Tyvärr sker för mycket under täcket i dagens politik.
M´s inlägg faller annars på sin egen rimlighet. Hur många ggr har inte politikerna i just Stockholm sagt att varje "reform" de varit med om att besluta skulle skapa bättre rörlighet. Konstigt att de aldrig lyckas! De är antingen för dumma eller så har de andra avsikter. Både och funkar förstås också. Eller ständigt dessa oanade konsekvenser? Tror inte det! Men de slipper oftast undan en ordentlig genomlysning. Inte minst för att den "tysta" partimajoriteten gynnas
.
Ett kommande prisfall drabbar omsättningen av fastigheter hårt. Men det visst vi sedan urminnes tider eftersom vi olikt USA saknar en hyresmarknad. Vems fel är det?
Om banken tvångsförsäljer och om ev. restskuld även ökas med reavinstskatt(inte uppskjuten skatt) kommer bankens fordran att ses som prioriterad om jag inte förstått fel. Alltså hamnar staten efter i turordning om andra tillgångar också skall tvångsförsäljas alternativt s.k handräckning från lön. Men det kan även vara så att staten och banken får dela på avbetalningsförmågan om inga andra tillgångar utöver lön återstår! Efterskänks reavinstfordran så gynnas isf banken som du säger!
Hela idén kring förslaget(M) är ett hån mot sund ekonomisk politik. T.ex så har en av de bättre nationalekonomerna(som i god tid såg bubblan) Steve Keen ett förslag om s.k Debt Jubilée som bygger på att även de icke-skuldsatta givetvis skall få samma förmåner som de skuldsatta får när de erbjuds kapital(nytryckta pengar) för amortering av sina skulder. Moderaternas usla förslag är deras sätt att bara gynna de som redan gynnats(av prisuppgången). Alltså skulle Keen´s förslag gynna inte bara M´s grupper(även de lågt belånade 30-40-talsfödda) utan även alla som tillhör gruppen hyresboende med eller utan skulder och sist men inte minst de utan latenta skatteskulder.
Men var det inte en ändring som gjorde att banken med sin panträtt fick bättre prioritet på sina fordringar? Det ligger ju i så fall i linje med att man subventionerar bankerna (genom att snällt ställa sig bakom banken i kön med fordringsägare).
@Anonym; Möjligt att det är så men vilken ändring syftar du på?
@rttck
Var det inte så innan att skatteverket stod före banken i kön av fordringsägare även om det fanns en panträtt?
I fallet seniorlån finns flera modeller; det enklaste är tidsbestämt och då tvångsförsäljs huset efter lånetiden om belåningen är för hög. En annan modell innebär att man får bo kvar till man dör och sedan säljs huset. Då vet jag inte riktigt vad som händer om lånet överstiger husvärdet. Om dödsboet får en skuld till banken så blir ju reavinstskatten högintressant; banken kanske måste vänta på att en sommarstuga säljs, och då hinner ju dödsboet sannolikt få en skuld till skatteverket också, där skatteverket får första prio.
Även om en slopad reavinstskatt inte är så trolig så får den intressanta effekter. Innan skatten slopas kommer många att vänta med att sälja vilket driver upp priserna (minskat utbud). När skatten slopats väller det ut objekt på marknaden och prisraset är ett faktum.
Reavinstskatten på bostäder är antagligen den mest skadliga skatten av alla. Ett verkligt grus i maskineriet.
Avskaffa den och avdragsrätten för räntor samtidigt. Kanske också minska kapitalbeskattningen.
Vilket prisras! Köparna uteblir helt men säljarna ökar på marginalen av flera skäl. Vilka latenta förluster för alla 1:a gångsköpare. Vad säger banken då? Amortera…amortera….kommer de ens att ha råd att amortera då?
Lätt och påstå att reavinstskatten är skadlig. Vad kommer först? Subventioner eller skatten?
Ja det är lätt att påstå..
Försökte (förhoppnings förgäves) att tänka som en politiskt korrupt politiker och ta något samtidigt som jag ger något. I detta fall skulle två mycket skadliga saker försvinna i en smäll. Vill inte yttra mig i detalj om vilka effekter det de skulle få på ditten och datten, men bättre skulle det nog bli på sikt.
Hela resonemanget faller eftersom det inte stämmer att staten går före panthavare. Oavsett hur en fastighet eller bostadsrätt säljs så ska långivare som har pant ha betalt ur försäljningen (med undantag av kronofogdens kostnader om försäljning sker exekutivt). Den skatteskuld som uppstår om tas fram i deklarationen nästkommande år och kan säljaren (oavsett vem som säljer) får skatteverket försöka driva in skulden när beskattningsårets skattedeklaration fastställs. Ditt resonemang stämmer helt enkelt inte ch därför kan du inte dra de slutsatser du drar. Eller,det kan du naturligtvis men de är inte korrekta.
Tappade lite ord ; kan säljaren inte betala(oavsett vem som säljer) ska där stå.
Men panträtten avser främst objektet, dvs bostaden. Förslår inte värdet vid en försäljning att täcka hela skulden så återstår frågan om bankens restfordran prioriteras i sig eller om det då handlar om tidpunkten, dvs när fordran uppstår. Om vi säger att det rör sig om uppskjuten skatt är skatteskulden latent för personen som säljer sin bostad med restlån och flyttar till en hyresrätt. Är bankens restfordran då prioriterad före skatteskulden(den uppskjutna)? Jag är osäker!
Det var ju inte den situationen C resonerade om, i hans exempel drogs skatten omedelbart. Vilket alltså inte stämmer. Ditt(rttck)exempel medför naturligtvis att så snart skatteskulden förfallit dvs när nästkommande års deklaration är fastställd så är alla blancoskulder lika prioriterade. Banken har ju ett försprång med utmätning osv rent tidsmässigt och skulderna prioriteras just efter datum och fastställelse av fordran efter ansökan om utmätning via kronofogden.
Fel av mig. Latent skatteskuld är förstås inte lika med uppskjuten(deklarerad) skatt. Latent skatt är potentiell skatt tills man säljer. Uppskjuten skatt är deklarerad skatt sedan tidigare.
@Vemsomhelst; Om båda fordringarna är utan prioritering(icke säkerställda, dvs panträtt saknas!)så gäller alltså tidpunkten när fordran görs gällande enligt din syn om vem som kommer först i kön?
Cornu skriver att statens fordringar alltid ställs före i kön. Jag tolkar det som han menar att det även gäller icke ännu deklarerade, dvs latenta skatteskulder, eller!?. Hans exempel ovan går dock att tyda som om det handlar om uppskjuten reavinstskatt(framgår lite ovanför ex.) men utan att det explicit står så i exempel-fallet. Eller rör det ett ex. där man bott i samma hus alla år och belånat kåken med 4,2 Mkr sedan köpet?
I så fall borde det ligga i statens intresse att noga bevaka sina intressen. Men det gör de alltså inte vilket antyder att staten automatiskt hamnar först i förmånsordningen vilket Cornu skrivit.
Men C har fel. En skatteskuld uppstår först när huset säljs och ska redovisas i deklarationen nästkommande kalenderår. Finn det därutöver en sedan tidigare uppskjuten skatt så ska den också deklareras nästkommande år. Vid en ordnad försäljning får mäklaren (om en sådan är inblandad) och banken betalt. Räcker inte pengarna kräver banken den tidigare ägaren, om nödvändigt via kronofogden. Året efter försäljningen, när deklarationen är fastställd och skatteskulden fastställd så kommer staten att försöka driva in sin fordran.
Oavsett vad du eller någon annan läser in så prioriteras inte skatteskulder före andra skulder. Att staten inte bevakar sin fordran beror bl a på att den inte är fastställd i försäljningsögonblicket, för det krävs en redovisning och den görs i deklarationen. Det kan ju finnas avdrag som gör att skatteskulden blir lägre än de 22% som det talas om här.
Den här gången är C ute och hittar på saker som helt saknar verklighetsanknytning.
Som sagt var det i tidigare förmånsrättslag så att skattenskulder var prioriterade före andra skulder (allmän förmånsrätt). Denna förmånsrätt har dock senare slopats.
Dock bör man ha i åtanke om att förmånsrätten inte spelar in så mycket förrän kronofogden/konkursförvaltare hanterar ärendet – och just kronofogden kan bara ta hänsyn till de fordringar som kommit fram till kronofogden. Det är bara de med särskild förmånsrätt som kan räkna med att komma före de fordringsägare som redan har exekutionstitel – det kan förklara varför allmän förmånsrätt inte gäller förän vid konkurs.
Tillägg. Att ta bort reavinsskatten skulle bl a påverka alla de som har en uppskjuten reavinstskatt (medflyttad till nästa bostad). Denna uppskjutna skatt betalar man idag 0,5% i ränta för och med en uppskjuten vinst på 1000000 blir det alltså en extraskatt på nästan 500 kr/månad. -det maximala belopp man kan få uppskov på är 1600000 kr, vilket då motsvarar knappt 700 i månaden i extraskatt. Hyfsat utrymme för konsumtion alltså.
Ja, rädda bankerna. Nu.
Fast de korkade moderaterna vill helst rädda Reinfeldt antar jag. Eller Borg.
Vad händer med Borgs BNP-siffror om t ex ränteavdragen skulle plockas bort?
Har han nåt att yvas över ifall regeringen skulle gå med på EUs krav i den frågan?
Ligger Sverige bättre till än Grekland?
cornu skriver: " Ränteavdraget vet vi sedan tidigare är en ren subvention av bankernas vinster."
Nej. Hela det resonemanget är förfelat.
Det som bankerna lever på är räntenettot. Och det pressas ned till smärtgränsen genom bankernas konkurrens med varandra.
Det har ingenting att göra med på vilken nivå som staten beskattar inkomst av kapital (och medger avdrag för underskott).
Den vinst bankerna gör beror på hur dugliga och riskbenägna de är i relation till varandra. Skulle staten reducera beskattning av inkomst av kapital (och därmed reducera avdraget) så skull troligen lånevolymerna minska men de skulle inte påverka bankernas inkomster iom att de då skulle öka räntespreaden.
Om resonemanget är fel och allt bygger på konkurrens! Varför skulle samma konkurrens då kunna öka bankernas räntespread? Hur skall du ha det?
Bankernas räntespread ökar normalt med högre räntor och sjunker med lägre räntor. I % ökar dock spreaden vid (normala) lägre ränteläge. Men nominella tal minskar det. Därför måste bankerna låna ut mer pengar under lågränte-perioder för samma avkastning(c.p.). Bolånespreaden t.ex är dock väldigt låg idag pga av QE och centralbankernas manipulation. På bolånesidan f.n tack vare utländska swapräntor som förstås även de påverkas av QE etc.
Däremot lånar bankerna alltför billigt av oss inlånare. Liknar "Crime of the century". I USA däremot sjunker utlåningen och JPM Chase redovisar ett loan/deposit-rate på dryga 0,60(i Sverige 1,4-1,8)vilket för JP innebär att de idag har 500 Mdr dollar som de inte lånar ut, dvs pengar som de måste förränta på marknaden genom att ta risk. Låt oss säga att de köper aktier för pengarna eftersom räntorna är under uppgång. Tänkvärt om börsen skulle falla med 30% vilket "ohedgat" skulle ge omedelbar insolvens. Snacka om risker. Står de emot frestelsen att specka med dem? Eller rullar de det mesta med T-bills och dylika löptider inkl. repo?
#xycorr
"Skulle staten reducera beskattning av inkomst av kapital (och därmed reducera avdraget) så skull troligen lånevolymerna minska men de skulle inte påverka bankernas inkomster iom att de då skulle öka räntespreaden."
Skapa ett riksbanksgiro för inlåning från allmänheten och avskaffa samtidigt insättningsgarantin, så lär bankerna få lite svårare att sänka inlåningsräntorna. Även om räntan på Riksbanksgirot är 0, motiverar skillnaden i risk en betydligt högre inlåningsränta hos bankerna. Se vilken ränta du får nu där insättningsgaranti inte finns!
Frågan är om det inte berör femtiotalisterna mer…
Trettiotalisterna är helt utanför detta. De flesta. De har oftast redan sålt och flyttat till en mysig lägenhet vid kusten…
Fyrtiotalister som hamnat litet snett i systemet har kanske sin bostad som sista utväg.
Men de verkliga förlorarna är femtiotalisterna som inte har tillgång till ATP och därmed satsat allt på att spekulera i bostaden…
Ty de är nog fler än man tror.
På lite längre sikt innebär sänkta skatter och avgifter en sundare ekonomi, där man går in med mer eget kapital vid t.ex köp av hus. Höga skatter ger mindre pengar i handen och man måste låna mer.
Skrattar högt nu. "På lite längre sikt" förutsätter BAU i någon form förmodar jag.
Det kommer inte att hända. Eget hårt arbete vid den egna jordtorvan för att ha nåt att stoppa i magen är det som gäller för de närmaste 10-12 generationerna. Nån annan extravagans blir det inte frågan om.
Nergrävd i en grop med frystorkat kött och kastrull på huvudet förmodar jag? Den som lever får se.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.