Med anledning av den sk svenska “gruvboomen”, som vi fått tack vare att vi har världens mest generösa lagar när det gäller obefintlig beskattning av gruvor och samhället tar hela miljösmällen när gruvan väl gått i konkurs, och aktuella Nordic Mines och Northland – finns det några lönsamma svenska börsnoterade gruvjuniorer?
Verkligheten verkar snarare vara att de enda lönsamma gruvbolagen, som inte bara har som affärsidé att göra nyemissioner för att göda ledningen med feta löner, under förespegling att aktieägarna ska kunna bli rika, är de stora etablerade bolagen, som Boliden och Lundin.
Man kan ställa sig frågan om det egentligen existerar någon svensk gruvboom. Antagligen gör det det, men varför börsnotera en lönsam gruva?
Kan man inte visa lönsamhet i ett land utan gruvskatt att tala om, och som bjuder på infrastruktur, ger bort inmutningar etc, samtidigt som råvarupriserna ligger på eller nära rekordnivåer, så kanske man bör undvika hela den svenska gruvjuniorsektorn på börsen? Men girighet och okunskap är ju helt normalt, situationen påminner på många sätt om Dala Djupgas, där enda landet med så usel kompetens inom olja att man kunnat lura på folk att investera efter den abiotiska olje- och gashypotesen är Sverige. Man kan gissa att svensk kompetens inom gruvor borde vara bättre, men tydligen inte hos de som har kapital att invester.
Så finns det några lönsamma svenska gruvjuniorer?
Följdfrågan blir också om det existerar några samhällsekonomiskt lönsamma nya svenska gruvor, där stat, länsstyrelser och kommuner inte får betala mer för uppröjningen än vad som någonsin betalats in i skatt från projektet?
31 kommentarer
Det går väl kanske inte under renodlat under kategorin "gruvjuniorer", men Lovisagruvan i Bergslagen måste väl anses lönsam. Fyndigheten gjordes om jag förstått rätt i mitten av 80-talet och brytning kom igång i mitten av 90-talet. Mycket beror säkert på det ursprungliga företaget gick i konkurs under 90-talets kris och kunde köpas av dagens aktiebolag.
Kurs idag ca 33 kr. P/E 12 och direktavkastning på nästan 9 %, vilket ju är betydligt bättre än gruvjättarna.
lovisagruvan i stråssa hör väl till dom som råkat ut för thore hallberg och hans archelon som via kopparbergs mineral, försökte muta in och börja bryta malm innanför lovisagruvans skyddszon
Gruvboomen är en bubbla, som blåsts upp av två saker:
1) Kinas ohållbara ekonomiska modell där man i huvudsak byggt onödig (men resurskrävande) infrastruktur mm.
2) Allt tjat om "hållbarhet", dvs tron att naturens resurser är ändliga, något som naturligtvis är falskt (vissa resurser är ändliga, men när något tar slut så ersätts det av något annat).
Därför finns det inga nya råvaruproducenter med hallelujastatus i Sverige. Bäst är att satsa på gamla kort.
Jämför med IT-bubblan. De som lyckades bäst var traditionella postorderföretag som startade onlineförsäljning. Samt traditionella datakonsulter som gick online. De mest hypade företagen gick i konkurs.
Du skriver först att "tron" om ändliga resurser är falsk, sen skriver du att det finns ändliga resurser… Jo, jag förstår mycket väl vad du egentligen menar.
Men att resurser som tar slut ersätts av annat är ju helt klart sant.
Två exempel som jag kommer till att tänka på nu direkt: När oljan "tar slut" så kan vi ersätta den med trä och när järnet "tar slut" så kan vi ersätta det med trä. Back to basic helt enkelt (nja, inte helt enkelt om man tänker på konsekvenserna för den mänskliga populationen såklart).
Har aldrig förstått varför man ska äga just svenska gruvjuniorer, det är som att köpa svenska viner eller whiskey.
Ska man äga juniorer ska man göra det i Kanada, där de flesta juniorer är noterade oavsett geografisk placering. Där kan man hitta kvalitetsbolag som gör vinst och som ej behöver räddas av LKAB.
Man kan naturligtvis diskutera varför svenska gruvbolag går dåligt, men det gör hundratals bolag på TSXV också. Många kommer att gå under kommande år, kassan är tom och ingen vill längre investera i dessa skräpbolag. Sektorn genomgår ett stålbad, så även i Sverige.
Borde inte LKAB betraktas som lönsam verksamhet också? Det kanske inte är lika sexigt att inte vara börsnoterat…
Jag vet så mycket som att en av dom absolut största "entreprenörerna" i branchen är Tore hallberg som via hans bolag archelon påstår sig ska starta upp en massa nedlagda bergslagsgruvor, främst blötberget och håksberg dom säger sig även ha upptäckt en enorm malmkropp under sjön väsman, En malmkropp som ställbergsbolaget via omfattande undersökingar både ovan och under jord på 50-60 talet fann vara icke brytvärd trotts att suget på järnmaln var större då än nu.
håksbergsgruvan mutades för övrigt in av lundin mining som efter något år konstaterade att den inte var brytvärd och helt enkelt släppte den fri något som presenterades som en enorm nyhet av hallbergs egen handplockade reporter Bo joffer på ludvika tidning.
Archelon/kopparergsmineral bränner i dagsläget ca 25% av aktiekapitalet på ledningsgruppens ersättningar när pengarna tar slut tar han upp lån som han betalar igen med tex nordic iron ore aktier eller kopparbergsmineral aktier.
senast nu i halvårsskiftet förföll ett lån på 6 miljoner som skulle betalas igen med nordic iron aktier, Något som förklarar vårens enorma "nyhetskampanj" i nya ludvika tidning där man via köpta rapporter från tex Redeye/smallcap presenterar enorma riskfria vinster redan om några senaste budet är att man ska vara i produktion andra halvåret 2014, Det vill säga om ett år?
northland i pajala tex har hållit på i 6 år och bränt lika många miljarder för att starta upp ett dagbrott och är väl knappt uppe i full produktion i dag. nordic iron ore påstår sig klara av att bygga en 500 meter djup som sträcker sig från blötberget till gräsberg en sträcka på 10-15 kilometer underjordsgruva på en bråkdel av denna tid
samma thore hallberg och archelon ligger även bakom bolaget kopparberg mineral och det i lokalpressen enormt upphausade nordic iron ore en lokalpress vars tidigare ägare bengtssons tidningar köpt in sig
sedan har han anlitad en "dörröppnare" i form av den gamle oduglige sj chefen och moderatledaren ulf adelsson,
Ulf är styrelseordförande i nordic iron vd är christer lindkvist samme christer är styrrelseordförande i kopparbergmineral,
Och har precis som northlands ökände Vd kapland på sin meritlista att dom fått sparken från sina tidigare arbetsgivare, som var lundin mining i kaplands fall och dannemora mineral i christers fall.
jag rekomenderar verkligen att ni laddar ner nordic iron ores 60 sidiga årsredovisning och studerar den ingående, större samling munbo jumbo och corporate bullshit får man leta efter, det används mycket fina ord som koncern, moderbolag satelitgruvor för att lura fler småsparare att satsa sina pengar
gå även in på nya ludvika tidning och sök i deras arkiv på nordic iron ore "skrivna" av skjutjärnjournalisten Bo joffer.
Ett liknande upplägg hittar du några mil söderut där några tidigare totalt oerfarna personer ska starta upp gruvan i grängesberg, där har man dock stött på patrull från ett av sveriges största bryggerier, spendrups som efter att ha miljardsatsat i utbyggnaden i grängesberg även anlitat egna advokater och sakkunnig personal som har som enda arbetsuppgift att bevaka "gruvbolaget"
man har även i förebyggande syfte till gruvbolagets stora irritation bekostat egna undersökningar av berggrunden och stabiliteten runt gruvan utförda av SGU och uppsala universitet nu i sommar.
grängesbergs iron har länge fört ett långvarit och lågintensivt krig mot spendrupps bryggeri
där man överklagat alla bryggeriets byggplaner i full vetskap om att man kommer att få betala dyrt för varenda litet sandkorn som flyttar sig på grund av en framtida gruvdrift något som man naturligtvis inte räknat med.
till saken hör att en av anledningarna till att grängesbergsgruvan lades ner 1989 var att en fortsatt gruvdrift hotade att rasera hela samället likt det som nu händer i gällivare och kiruna på grund av att malmkroppen lutar in under samhället vilket skulle ha dragit med sig enorma kostnader för gruvbolaget kostnader som dom nya entreprenörerna kallt räknar med att slippa betala
Underbart! Varför kommer jag att tänka på Dala Djupgas när jag läser detta?
Annie Lööf gick ju iallafall ut i en debattartikel häromdagen och svingade vilt mot dem som förslagit en skärpning av lagarna när det kommer till beskattning av gruvdriften.
Det var rentav ett hot mot vår glesbyggd om man inte fick prospektera fritt som idag. Det var visserligen partiet som leds av en Jimmie Åkesson som förspråkar en skärpning av lagarna som Annies debattartikel vände sig mot.
Här var den också http://www.aftonbladet.se/debatt/article17087360.ab
Inte bara Annie utan Eskil också. Stjärnorna samlas!
@Unknown
Men är det inte så politiker funkar – kommer ett förslag från "andra sidan" så måste det ju vara dåligt och oansvarigt och skulle det komma från SD så går de i spinn.
Jag tror att det är exakt så det fungerar Anonym. Det spelar ingen som helst roll VAD förslaget innebär, utan bara VEM som föreslår det.
Den snabba ökningen av råvarupriserna lockade till sig många opportunister och lurendrejare in i branschen. Många av bolagen drivs inte av folk med branscherfarenhet , utan av ekonomer och administratörer som inte kan någonting om branschen. Bristen på branscherfarenhet kompenseras dock av att man är duktig på att övertala investerare och långivare att lägga sina pengar i projektet. Man målar oftast upp en ljus framtid med oändliga fyndigheter och evigt stigande råvarupriser, riskerna försöker man tona ner.
Men frågar du mig så får investerare och långivare som förlorat pengar i såna projekt skylla sig själva. Om alla dessa juniorer satt på så fantastiska fynd, varför har då inget stort statligt/börsnoterat gruvbolag köpt licensen tidigare? Kanske för att många av projekten aldrig kunnat bli lönsamma, även med dagens höga råvarupriser…
Lovisagruvan utanför Lindesberg håller ännu näsan över vattenlinjen.
(Vi har endast 18 aktiva gruvor i Sverige).
Per ton malm 22 % zink, 14 % bly, 30 gram silver. Malmkroppen består av en endast 80 cm tjock skiva till minst 300 meters djup.
Bly och zink har inte drabbats av starkt fallande metallpriser senaste fem åren.
Beräknad brytning 20 år. 17 anställda i tvåskift.
Företaget försöker utvidga verksamheten genom att skaka liv i nedlagda Stekenjokkgruvan vid gränsen mellan Västerbotten och Jämtland.
Branschen sliter med fallande metallpriser, stigande kostnader och svårigheter att ordna finansiering.
30 % gruvskatt som somliga förespråkar skulle nog förpassa en del gruvarbetare i arbetslöshet.
http://www.lovisagruvan.se/
Klarar inte gruvnäringen att gå runt utan statliga subentioner (dvs lägre skatter och avgifter än andra länder) så är väl frågan om inte malmen ligger bäst där den ligger ner i berggrunden.
Den springer ingenstans och kan vara väl så mycket mera värd för kommande generationer.
Tycker inte att våra gemensamma naturtillgångar borde slarvas bort i någon typ av tillfällig arbetsmarknadåtgärd.
Endomines går väl plus? Verksamheten bedrivs väl i Finland med de är noterade i SE.
Företag börsnoteras för at underlätta handeln med deras aktier. Är man lågt korrelerad med andra branscher, vilket gruvbolag kan vara p.g.a. den höga osäkerheten i ett mindre bolags specifika prospektiering, så är det värdefullt för andra investerare att köpa aktier för att minska risken i sin totala avkastning.
Att staten kastar bort miljarder på ditt och datt är inte gruvbolagens fel. politikerna bossar över 200 000 000 kronor i timmen dygnet runt året om. De har så extremt mycket pengar att de inte vet vad de ska slösa bort dem på härnäst.
Loviagruvan. Vilka för övrigt i sin årsredovisning på ett bra sätt för fram argument som visar att desinformationen om att den svenska gruvbranschen inte betalar skatt, just är desinformation. Staten är den överlägset största vinnaren på svensk gruvdrift.
Lovisagruvans årsredovisning, sidan 14-15:
"OM LOVISAGRUVAN I SAMHÄLLSEKONOMIN
Det är lätt att underskatta gruvors ekonomiska betydelse. Till skillnad från andra industrier förädlar man något från noll till det värde malmen har när den brutits, krossats och anrikats till metallkoncentrat eller som det även kallas, slig. Verksamheten är kapitalkrävande. Av den totala omsättningen tillfaller en stor del samhället genom skatter på löner samt moms och slutligen bolagsskatt och skatt på aktieutdelning. Den ofta diskuterade gruvskatten, i form av mineralersättning enligt minerallagen, är obetydlig jämfört med de nämnda skatterna. Bra gruvor har ofta höga vinstnivåer. Gruvor tar mycket lite plats om man jämför med de andra basnäringarna skogsbruk och jordbruk. Det ligger i sakens natur att metallerna måste förekomma koncentrerat för att de skall kunna utvinnas ekonomiskt. Ofta finns de också långt nere under jord. Där verksamhet är föga störande för omgivningen. De höga vinstnivåer som genereras av producerande gruvor är dels en följd av att riskerna varit stora innan man kommit så långt som att få igång produktionen och fortfarande är stora när man är igång bl.a. på grund av varierande metallpriser dels att höga vinster skall förränta ett relativt stort investerat riskkapital. När det gäller livslängden är malmreserven ofta säkrad för endast 10-15 år. I praktiken hittar man dock ofta mer malm så småningom. Kirunagruvorna har varitigång i över hundra år, Garpenberg sedan 1400-talet, Zinkgruvan i Askersund sedan mitten av 1800-talet och Aitikgruvan sedan slutet på 1960-talet. Hur många andra affärsverksamheter har sådana livslängder?
Lovisagruvan som förvisso är en mycket liten gruva har dock mycket gemensamt med större gruvor när det gäller de rent ekonomiska relationerna – en hög förädlingsgrad dvs relativt lite resurser krävs för att skapa ett stort värde och det sker med relativt hög vinstmarginal. Livslängden kan även bli lång. Värdet på det vi i Lovisagruvan producerade 2012 var 49 MSEK (i form av metallkoncentrat med ca 2 100 ton utvinnbar zink, 2 200 ton utvinnbart bly samt drygt 600 kg silver) plus investering i bergarbete som 2012 kostade 3 MSEK. På grund av att förädlingsvärdet är så högt ledde detta att till 7 MSEK går till staten som nettomoms (mervärdesskatt). Lönekostnaderna var 11 MSEK varav ungefär hälften går till skatt och sociala avgifter. Vi köpte varor och tjänster för 18 MSEK som ger många andra arbete. Resultatet var ca 19 MSEK. En del reserverades men resten beskattades med bolagsskatt uppgående till ca 4 MSEK. Kvar blev 10 MSEK för utdelning till aktieägarna. De får betala 3 MSEK i kapitalvinstskatt.
Av den totala intäkten på 49 MSEK går alltså sammanlagt 18 MSEK till staten och 1 MSEK till kommunen. En mindre del, de sociala avgifterna på knappt 3 MSEK skall användas för våra anställdas pensioner och liknande men resten stärker statens budget för andra ändamål.
[…]
Jämfört med många andra industrier är gruvjobben stabila eftersom gruvan ju inte kan flyttas och livslängden som sagt ofta blir längre än vad de första malmberäkningarna kan leda en att tro. Det är inte några låglönejobb heller trots att arbetet inte är så tungt och farligt som det en gång var. Ytterligare ett antal människor får jobb som underleverantörer."
För att återupprepa sista stycket från blogginlägget:
"Följdfrågan blir också om det existerar några samhällsekonomiskt lönsamma nya svenska gruvor, där stat, länsstyrelser och kommuner inte får betala mer för uppröjningen än vad som någonsin betalats in i skatt från projektet?"
Sociala avgifter, pension etc räknas inte med där.
Sen kan man diskutera formuleringen:
"Till skillnad från andra industrier förädlar man något från noll till det värde malmen har när den brutits, krossats och anrikats till metallkoncentrat eller som det även kallas, slig."
Är värdet verkligen noll när malmen ligger obruten? Man skulle ju kunna se det som att orörd natur eller vad som nu fanns där har ett värde i sig men det gör väl sällan företag profit på.
Så värdet är säkert noll för företaget ifråga. Är det noll för Sveriges befolkning?
Statlighet ödelägger det mesta av det välstånd som alla människors arbete skapar. De använder många tusentals olika förljugna förefvändningar för varför våldsam plundring och aktiv förstörelse vore bra. En av dessa förljugna förevändningar lyder:
"Vi staten plundrar och ödelägger för dig undersåte som sysslar med någonting komplett orelaterat, därför att det existerar människor som skapar välstånd åt sina medmänniskor genom att utvinna nya resurser ur gruvor!"
Jag förstår inte alls hur denna statens nödvändigtvis våldsamma och fattigdomsskapande natur skulle vara ett argument mot att gruvbolag? Hur kommer man ens på att göra den kopplingen?
Och de outvunna mineralernas värde är värdet av marken som du finns i. Åtminstone i USA sär markägaren äger mineralerna som finns under dennes fastighet, så är det i mycket få andra länder. Det är därför USA nu har världens billigaste naturgas, för att vilken markägare som helst får utvinna dessa oändliga resurser under våra fötter. Bristen orsakas uteslutande av statliga regleringar som kategoriskt förbjuder och våldsamt bestraffar och förstör allt mänskligt välståndsskapande.
Särskilt de som tror på peakoil borde ju förespråka att åtminstone alla former av politiska hinder för utvinning av fossila bränslen avskaffas, det skulle ju lätta på de eventuella geologiska begränsningarna, eller hur?
Alldeles riktigt Kapitalist:
Varför lämna nått kvar till barnbarnen.
@Nils,
Metaller far ju inte direkt ut i rymden, förutom satelliter, men det är ju försumbart. När barnbarnen kommer är metallen redan bruten — praktiskt!
Med olja är det förstås lite annorlunda. I det fallet vill man kanske lämna lite till barnbarnen så dom också kan få andas in avgaser istället för att glida runt i kärnkraftselsportbilar från Tesla.
@john-magic
En hake med resonemanget med olja är ju att om vi skall avstå från att använda oljan för att nästa generation skall ha så måste det ju även gälla nästa generation, och ifall framtida generationer skall avstå från att använda oljan så behöver ju inte vi avstå.
@john-magic
Karnkraft ar ju en andlig resurs ocksa. Kommer ju bara kunna anvanda det sa lange det finns uran kvar.
@Rickard
Nej, till kärnkraft kan man även använda torium och troligen även väte/litium. Man skall ha i åtanke att man idag endast nyttjar en väldigt liten andel av det tillgängliga bränslet till fission.
Räknar man in fusion så är ändligheten av bränslet nog av ganska teoretiskt intresse (ungefär som allt annats ändlighet).
Nils Lindholm 2013-07-09 21:09
Vill du inte SKAPA något åt barnen?
Döda mineraler i marken är värdelösa om de inte utvinns och förädlas.
Kapitalist:
Som ditt namn så funkar du kortsiktig.
Njaee döda mineraler i marken!!
Det är ju ett överuttag av det mesta, planteringen gör att vi håller skogsbeståndet.
Ex.v. Helium, hur länge kan vi leka med den?
Pekskärmarna förbrukar metall, där priset ökat 15ggr på några år pga. små mängder o uddametallerna är ofta restprodukter.
Elbil o solceller !!
En dröm att hela världsbefolkningen ska få uppleva sånt, mängden finns inte, jo till dej o mej o våra barn, där funkar det.
Det du använder för att ge dina barn kan dom förmodligen inte använda för att ge sina barn.
Längre än så sträcker sig inte din tanke om dina efterlevande.
Kanske barnbarnen, för dom måste man se i ögonen.
men Heliumballongen du gav dom, gör att heliumet verkar nu finnas för bara typ 50-år.
Det försvinner ju då ballongen blir tom.
Du stillar ditt samvete med att hitintills så hittar barnbarnen nya grundvaror, det kommer säkert att funka.
Du är inte villig att att öka livslängden på mobiltelefonen till 3-år för att minska förbrukningen av ex.v. Indium.
Är man kapitalist löser man givetvis problemet genom att sälja barnbarnen.
@Nils
Som sagt så ÄR ju resurserna värdelösa om de inte används. Resonemanget att inte använda resurserna med resonemanget att de skall finnas till kommande generationen blir ju lite av en motsägelse då det i konsekvensens namn även innebär att kommande generationer inte skall använda resurserna och då försvinner ju motivet till att inte använda resurserna.
Sen är det en vanlig missuppfattning att man förbrukar metall. Metallen finns kvar och till skillnad från tidigare är den redan bruten – så just för resurser som metall så är det ju resonemanget att man skall låta metallen ligga kvar i marken för framtida generationer. Om man nu kommer på att det var dumt att bygga bilar av järnet så är det ju bara att i framtiden smälta ner bilarna och göra något annat av järnet.
Helium är som bekant inte reaktivt utan finns kvar i atmosfären oavsett vad vi hittar på med det (gör pipiga röster, stänger in det i en balong en stund eller använder som kylmedel för supraledare).
har du hört talas om rost?
@xtra-allt
Ja, kallas för järnmalm (ungefär) ifall den ligger under marken. Det är ju inte (alltid) så att det är rent metalliskt ämne som gruvorna plockar upp ur marken.
Att det skulle vara mycket svårare att framställa järn ur skrot än att plocka upp den ur marken ställer jag mig tämligen tveksam till. Och var det värt att framställa järn genom att plocka upp den ur marken kan det mycket väl vara värt att framställa järn ur skrot.