Bonnier/Dagens Industri uppmärksammar en amerikansk studie som visar att stigande andel eget bostadsägande och stigande arbetslöshet går hand i hand. Som vanligt innebär dock inte korrelation kausalitet, vilket brukar vara standardfloskeln. I det här fallet verkar floskeln vara riktig, då fenomenet inte kan förklaras.
Effekten släpar också efter ca fem år. Men kan inte förklaras.
Istället ser man att som man frågar får man svar.
Bland hypoteser om kausalitet, orsakssamband, läggs t ex NIMBYism fram, att företag och jobb hindras av att folk som äger sin bostad motverkar skapande av arbetsplatser, medan man skiter i om det slängs upp en fabrik eller ett vindkraftverk om man hyr bostaden.
En annan hypotes är att folk som äger sin bostad inte vill flytta, utan hellre är arbetslösa (ett tag får man förmoda) i väntan på nytt jobb.
Roligast är dock VD:n på Sveriges byggindustrier som rakt av förnekar slutsatsernas existens och menar att ju fler som äger sin bostad, desto mindre arbetslöshet. Fast han missar att det finns fler näringsgrenar än Sveriges byggindustrier…
Nej, man får nog söka förklaringsmodeller någon annanstans.
Exempelvis sammanfaller ökat ägande av egna bostäder med stigande priser och stigande skuldsättning. Stigande priser gör att folk inte har råd att flytta till regioner där det finns jobb och alltså förblir arbetslösa. Stigande privat skuldsättning gör att allt mer privat ekonomisk aktivitet går åt till att betala räntor, vilket inte ger så många jobb. Speciellt inte om upplåningen och bankägandet är utländsk och pengarna alltså lämnar landet. Vän av ordning menar att ombildning av t ex hyresrätter minskar företagens skulder och ökar hushållens, men ökar alltså inte skuldsättningen totalt. Vilket dock är fel, åtminstone i Sverige. För det är allmännyttan som står för mycket av privatiseringarna, och de privatiseringarna går inte till att minska skulder, utan till att minska kommunernas löpande inkomster från hyresintäkter, samtidigt som pengarna åker ner i prestigeprojekt som ännu ett Arenabygge eller studieresor till Rivieran.
Privata hyresvärdar som ombildar ser naturligtvis till att vinsterna hamnar i något skatteparadis och en person som har 100 MSEK ger mindre konsumtion och ekonomisk aktivitet än 1000 personer som har 100 000 SEK var. Det är alltså bättre att en minoritet rika lägger hela sitt kapital eller kreditutrymme på att äga hyresrätter, än att en majoritet fattiga skuldsätter sig, medan minoriteten samlar pengar på hög via utförsäljningar.
Rimligtvis får man söka förklaringen i högre skuldsättning och i att ökat eget ägande leder till bostadsbubbla, vilket leder till bostadskrasch, vilket leder till arbetslöshet.
Annars kan man förstås mena att det inte finns någon kausalitet alls, utan det hela beror på att det är i mogna ekonomier man ökar ägandet av sina egna bostäder och mogna ekonomier är stagnerande ekonomier och därmed stiger arbetslösheten.
I slutändan är boende alltid konsumtion och inte en investering. Hade kapitalutrymmet använts till investeringar hade man varaktigt skapat jobb, men nu bränner man upp kapital- och kreditutrymmet på att bjuda över varandra i en kamp om vem som kan skuldsätta sig mest för att äga en viss bostad. Det skapar inga jobb och inget välstånd, utan ökar riskerna, skulderna och räntebetalningarna i ekonomin utan att ha skapat något som ger avkastning och välstånd, dvs en investering.
12 kommentarer
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Det är väl självklart att en bostad är en tillgång, det framgår ju rätt klart eftersom det är bättre att ha någonstans att bo än att vara hemlös. På samma sätt är en bil en tillgång, den har ett värde och den erbjuder dig ökad flexibilitet men den kostar pengar, den är alltså ingen ekonomisk investering, däremot kan den vara den sista biten som får livspusslet att gå ihop varvid den blir en form av investering i livskvalitet om än inte i rena ekonomiska termer. Det är nog lite i samma ljus man måste betrakta ett boende.
Jag tog bort min kommentar eftersom jag insåg att troligtvis alla inser att en köpt fastighet är en tillgång (hoppas jag)
Vad jag ville få fram är väl mer precis som du skriver att man inte kan definiera ett bostadsköp som en ren ekonomisk investering.
Mvh
Ekonomisk Trygghet
Bostadsägandet ökar arbetslösheten eller?
Kan det vara tvärt om arbetsvilligheten ökar med bostadsägandet så bostäderna där arbetena finns blir dyrare. Då kan de som är utan jobb även bli kvar i utflyttningskommuner utan chans flytta till jobben-om de äger sitt boende och varken kan sälja eller köpa där jobben finns.
Denna mening är emellertid mer intressant:
"I Sverige har andelen svenskar som äger sin bostad ökat med 4 procent i snitt mellan 2004 och 2011, visar siffror från SCB. I Storstockholm är ökningen hela 11 procent, pådrivet av bland annat omfattande bostadsrättsombildningar"
Det ökar förståelsen för skuldtillväxten eller? En parameter utöver generationsväxlingen alltså!
"om man gör om alla bostäder till ägar-bostäder i storstäderna och flyttar alla jobb dit så kommer förstås priserna att öka. Särskilt tydligt blir det om man får belåna till 100% eftersom banken också kan räkna på pristrenden. När toppen nåtts kräver banken hjälp av staten för att klara sin upplåning eftersom räntorna ohjälpligt bör stiga pga hotande kreditförluster!"
Ovanstående ett förenklat tankeexperiment om hur det kan gå till
De första hypoteserna som läggs fram skulle ju mer eller mindre innebära att ökade andelen arbetslösa skulle påträffas bland de som äger sina boenden. Undersökningen visade väl bara att arbetslösheten bland hela befolkningen är korrelerad med ägandet av sitt boende.
Sen det där med totala skuldsättningen vid ombildning till bostadsrätter stämmer till viss del. När hyresvärden säljer fastigheten så kommer hyresvärden rimligen minska sin skuldsättning motsvarande andelen av sina skulder som fastigheten kan anses bära. Ändringen beror på att hyresvärden har skulder på kanske 60% av fastighetens bokförda värde och BRFen kanske på 60% av köpeskillingen (och eftersom hyresvärden bedriver en vinstdrivande verksamhet måste han sälja den till över bokförda värdet) sen att medlemmarna i BRFen tar lån på 85% av insatsen (vilket är resten av köpeskillingen) gör att skuldsättningen ökar ytterligare (vilket gör att ungefär 95% av köpeskillingen finansieras med lånade pengar).
Min tanke om detta var att många lägger sina pengar på att förbruka en massa naturresurser när fastigheter skall byggas, byggas om och byggas till och att det bara ger en begränsad och kortvarig stimulans till ekonomin. Det blir dock betydligt mindre pengar kvar för att ta en middag på stan eller en spabehandling eller vad som helst när man hårdsatsat på en dyr bostad. Det blir inte bara mindre investeringar, utan också mindre arbetsintensiv konsumtion.
Eget ägande är förstås inte precis samma sak som byggande, men torde ändå innebära mer byggande. Byggsektorn ger dock inte särskilt mycket jobb, eftersom man trots allt är ganska effektiva. Om husen är dyra så beror det inte på att byggföretagen är ineffektiva utan på att man tar övervinster och/eller betalar bra för materialet man köper in. Pengarna man tjänar går nog inte i någon högre grad till arbetsintensiv konsumtion i Sverige. Har man inte mycket gott om pengar kan man dessvärre te sig mindre smart om man lägger en massa pengar på arbetsintensiv, vit konsumtion i Sverige. Bättre att köpa hus i ett låglöneland och investera och konsumera där istället. Mycket av de kommersiella fastighetsägarnas och byggföretagens vinster försvinner nog utomlands. Där de inte sällan används för att skapa bostadsbubblor i andra länder, typ Spanien. Så pajar man också dessa ekonomier, samt en väldig massa naturresurser.
Det är nog också så att folk i bubbelekonomier ställer in sig på att bli rika genom spekulation snarare än genom intelligent arbete. Det skapas inga jobb när de flesta bara spelar poker, typ.
Det är därför RUT är bättre/mindre dåligt än ROT och Ränteavdrag.
RUT-arbetet är cykliskt och ständigt återkommande med låg resursförbrukning. ROT och Ränteavdrag förbrukar resurser och är "uttömmande" som i sångraderna från 30-talet "Once I built a railroad. Now it's done. Brother can you spare a dime?"
Ränteavdrag skapar dessutom skuldslavar som inte bara blir mindre community-spirited och mera egoistiska, utan också mera narrow-minded, mindre intelligenta helt enkelt.
Alla vill plötsligt vara anställda hos stora och "säkra" arbetsgivare, färre vill ta risker i yrkeslivet.
He he, nu har Cornu gett sig in i stå-upp-komiker-branschen. (Fast hin vill nog inte medge det själv).
Cornu: "Stigande privat skuldsättning gör att allt mer privat ekonomisk aktivitet går åt till att betala räntor, vilket inte ger så många jobb."
Tja, men skulle de ge mindre jobb än om man inte betalade ränta? Varför det?
Här kan man misstänka den av någon outgrundlig anledning vanliga föreställningen att betalmedel som används för ränta på något mystiskt sätt försvinner ur ekonomin.
Det gör den inte. I den mån en ränta går till banken använder den den lilla delen kallad räntenetto för att betala hyror, investeringar och löner. Resten går till den som banken har motsvarande skuld till. (Mig t ex som kan köpa ditt och datt för ränteintäkten. Den del som inte staten konfiskerar vill säga).
Cornu: "Speciellt inte om upplåningen och bankägandet är utländsk och pengarna alltså lämnar landet."
Cornu ser nog Stina framför sig när hin packar resväskan med 20-kr sedlar och åker till Tyskland och lämnar över som ränta.
Men i verkligheten lämnar inga pengar landet. SEK används inte utanför Sverige. I stället växlas valutor och ränteutbetalningar till främmande valuta gör i stället att kronkursen faller. Är det bra för svenskt näringsliv? Leder fallande kronkurs till arbetslöshet?
Problemet är förstås snarare att makroekonomerna alltid sett den enes skuld som den andres tillgång. Om skulderna aldrig blev för stora så skulle världen inte råkat ut för det som hänt! Hallå! Avtagande avkastning på stora skulder innebär enorma risker som traditionell makroteori "glömt bort". Orsakerna till 30-talets(eller snarare 20-talet) kollaps har lämnats därhän efter att Keynes teorier om manipulering av affärs-cykeln anammades av politiker, ekonomer och centralbanker.
Inte heller tycks en del fatta att vi inte har marknadsränta. Otroligt!
Varför är det viktigt att äga sin bostad? Svara på den frågan?
Jag tycker det bara handlar om politiska poäng och välfärds-syndrom, dvs att man skulle kunna peka på ekonomiska framsteg(bra politik) om allt fler äger sin bostad(oavsett om banken är ägaren formellt sett).
Alla vet att bolånekrascher är nåt av det värsta som kan drabba en ekonomi. Just därför att så många oftast är inblandade och därför en katastrof för ekonomin om konsumenterna tvingas dra ner pga negativt eget kapital. Inte minst ökar risken med självägande/skuldsättning till att rörligheten minskar på både boende och jobb-sökande.
Varför måste man översubventionera ägandet till nackdel för hyresbostäder?
Varför kan inte ägandeboende bara vara en funktion av sparande istället för tillgångsinflation och överbelåning? Varför tror ni tyskarna har så lågt ägande? Tysken flyttar inom landet. Dit jobben finns. Behöver inte tänka på att köpa/sälja och latenta skatteskulder/förluster.
Nä jag tror mycket handlar om en politik som utgår från makten och maktens egna intressen. Ett slopande av fastighetskatten var det ultimata sättet att snabbt ge en maktelit möjlighet att skaffa vilka hus som helst utan att kalkylen påverkas av skatter. "Trickle-down"-effekterna har varit uppenbara.
En kommentar angående analysen av allmännyttans roll.
Kommunen kan inte använda försäljning av hyresrätter för att bekosta driften hur som helst. Kommunala fastigheter ägs vanligtvis av bostadsbolag och deras vinstöverföring till ägaren (kommunen) är begränsad i lag. Vinsterna av försäljning skall normalt återinvesteras i nytt byggande, men kan på sikt föras över till kommunen i nivå med en marknadsmässig avkastning.
Lästips:
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20100879.HTM