Som ett alternativ till de svenska storbankerna, kan man som kund välja en lokal sparbank. Jag kommer här titta lite närmare på mitt eget lokala alternativ, Swedbank Sjuhärad.
Det är just bland sparbankerna som man i mycket hittar något som liknar just de gamla sparbankerna, där inlåningen användes till att stimulera lokalt näringsliv och möjliggöra livet för lokalbefolkningen, istället för att profitera på internationella finansmarknader i allt underligare och mer riskfyllda derivatkonstruktioner. Istället ägnar man sig åt själva grundtanken med bankverksamhet.
Dessutom är många av de lokala sparbankerna bara återförsäljare åt Swedbank när det gäller bostadslån och är alltså i princip inte ett dugg exponerade mot den svenska bostadsbubblan. Det samma gäller en del andra banker, som agerar återförsäljare åt SBAB och alltså också i någon mån undviker riskerna med den kommande kraschen på den svenska bostadsmarknaden. Istället får man ett provisionsnetto, som 2012 gav intäkter på 193 MSEK, utan att behöva ta någon finansiell risk (som jag uppfattar det).
Tittar man på Swedbank Sjuhärad, så har man nästan ingen obligationsupplåning, utan nästan all finansiering sker via inlåning på bankkonton. Det är rent av så att man har större inlåning än utlåning, vilket tyvärr gör att man därmed stoppat en del av balansen i obligationer i Swedbank.
Av ca 13.5 miljarder i tillgångar var drygt 79% utlåning till allmänheten (inklusive företag), utan att för den delen vara exponerade mot bostäder, annat än möjligen som blancolån. 19% var utlåning till kreditinstitut (Swedbank) eller andra räntebärande värdepapper. Nästan 92% av skulderna är inlåning och man är alltså knappt beroende av obligationsmarknaderna.
Hårdrar man dock detta så påminner alltså Swedbank Sjuhärad om en cypriotisk bank, där man saknar obligationsfinansiärer. Istället för att lagt pengarna i grekiska obligationer har man lagt 19% hos Swedbank och svenska staten. Skulle Swedbank eller svenska staten krascha, så skulle man väl få ta till en cypriotisk lösning och ta procent av spararnas pengar.
Samtidigt har man en kapitaltäckningsgrad på 18.3%, mot kravet på 8%. Kreditförlusterna låg 2012 på drygt 20 MSEK, eller 1.4 promille av tillgångarna.
Som jag ser det är en sådan här lokal sparbank betydligt mindre riskfylld att vara kund hos än hos en svensk storbank. Större delen av insättningarna stimulerar lokalt företagande och lokala hushåll och åker alltså inte in i de globala finansmarknaderna. Överskottet landar i en stiftelse, som i sin tur delar ut pengar till diverse lokala projekt, istället för till aktieägare. Banken fyller alltså de funktioner som vi önskar av en bank i samhället och betalar ut de vinster som inte behöver periodiseras tillbaka till lokalsamhället.
45 kommentarer
Är det någon skillnad på Swedbank Sjuhärad och t ex Högsby Sparbank eller är det bara namnet?
Hur skulle en "ren" sparbank fungera, räntor osv?
Med "ren" Sparbank menar jag att banken inte får låna ut mer än den har i inlåning.
Du får titta på årsredovisningen för respektive sparbank, jag vet inte hur mycket de skiljer sig.
Swedbank Sjuhärad är i princip en "ren" sparbank, man lånar rent av in mer än man lånar ut.
I egen regi, bör tilläggas. Man måste ju låna ut överinlåningen till någon, i det här fallet obligationer från Swedbank och svenska staten.
Beteckningen sparbank betyder att det är en stiftelse som driver banken (precis som föreningsbank betyder ekonomisk förening). Swedbank sjuhärad är alltså i denna meningen ingen sparbank utan en sk affärsbank (dvs att den drivs av ett aktiebolag). Högsby sparbank är däremot en sparbank.
Tillägg: för den som inte vet vad en stiftelse är så är det en bolagsform där ägare (som skall ha vinst) saknas.
Majoriteten av Swedbank Sjuhärad AB ägs av en stiftelse, men Swedbank äger resten. Så ja, en del vinst går tillbaka till Swedbank, som å andra sidan tillhandahåller IT-tjänster mm.
Är det inte så Lars att när bostadsutlåningen på 80-talet avreglerades så började bankerna ta bolån i egen bok tills kraschen. När spillorna plockades upp på 90-talet flyttades boutlåningen till särskilda av bankerna ägda bo-institut vilka finansierade sig vi egen upplåning. För sparbankerna som själva förlorade pengar efter 80-talet omorganiserades flera ggr och numera är det väl Swedbank som via ett motsvarande bolåne-bolag ordnar bolån till sparbankernas kunder. Några sparbanker gick omkull efter 80-talet. Men bolån och fastigheter är lokala affärer och kräver lokal kunskap. Är det inte så att när den lokala sparbanken har en kund som behöver bolån så agerar lokala sparbanken(om den är knuten till ex. Swedbank) som ombud innebärande provision som ni pekat på. Men har man inte också ett system för avräkning av risk, dvs kreditförlustkostnader. Alltså inga egna balanser men är man bara provis-ansluten riskerar affärsmodellen bli subprime-betonad. Jag har svårt att tro att inte kreditriskkoppling finns på bolånesidan. En gömd risk kanske när det gäller sparbanken. Tänk om just din lokala sparbank har en galen bolånesäljare som kontorschef. De var vanliga på 80-talet. Lärde man sig något tro?
Tål att funderas på. Rimligt att risken för kreditförluster även hamnar på den som administrerat lånet, men å andra sidan så struntade man i det i USA…
Sparbankernas hypoteksbolag bildades 1955 och har använts av sparbankerna för just utlåning till boende och till viss del kommuner. Såvitt jag vet gick inga sparbanker omkull i 90-tals krisen. Bildandet av Sparbanken Sverige förhindrade just den utvecklingen ( plus en garanti från svenska staten)
Sparbankerna äger c:a 8 % av Swedbank, utöver samarbete med system, bolån och fonder så finns också ett inte obetydligt ägande alltså.
@Vemsomhelst; Med att gå omkull menar jag inte konkurser som sådana utan att de räddades undan konkurser genom tillskott eller avlyft. Jag minns t.ex flera kontorsrörelser som var på tapeten i media som blev insolventa bara genom lån till en kund(enhandsengagementsrisk). I ett eller två fall handlade det om en hel sparbanksföreningen som fick hjälp på annat håll för att överleva. Men tyvärr jag har inga direkta minnen av deras namn.
Men det påverkar bolånemarginalerna, Swedbank ska ju ha procent från den lokala sparbanken och möjligheten till ränterabatt minskar.
Eller skulle jag inte köpt den förklaringen med tanke på att banken "äger" hela utlåningen och inte behöver financiera den externt?
Mycket bra poäng, min gamla bank Swedbank Skaraborg, funkar på samma sätt. Tyvärr funkar det inte att använda den när en bor i Stockholm numera..
På Västergötlands landsbygd är man lite mer gammaldags, man sparar pengar och köper sen, man slänger inte ut pengar i onödan på en massa skräp, finns gott om solida företag i dessa bygder.
Jag har faktiskt samma kontonummer som jag fick 1969 på Föreningsbanken i Björketorp på mitt första lönekonto..
Föreningsbanken var på vissa ställen, såsom i Torestorp, helt enkelt, fruktansvärt likvida…(Marks kommun)
Men så greps FB av samma girighet som alla andra banker…
En pensionerad bankman engagerade sig i JAK för han hade sett för mycket…
Och han berättade hur han träffade en kickad kollega som tappat jobbet för att han varit för misstänksam…
Någon hade velat ha ett lån på en hyresekåk, men instinkten sade att det va något fel.
Så sökanden gick en våning högre, vilket innebar att man kom ner och undrade vad han sysslade med och därmed fick byta jobb..
Så då när han var arbetslös så åkte han ut till kåken och tittade och fann att den var tom..
Inga hyresgäster utan alltihop var feikat.
Vad det innebär begriper inte jag men någon annan kanske kan förklara…
Din motståndskraft ökar om du skaffar ett nytt konto med ett "äkta" kontonummer.
Föreningsbanken finns inte mer, följdaktligen inte heller ditt kontonummer. Översättning sker i bakgrunden och långt i från problemfri.
"Savings banks" pratas det ju om i Bill Stills, Secret of Oz.
Han förklarar "Church Steeple principle" och intervjuar Niklas Högberg från http://www.godbanketik.se/styrelsen/
http://www.youtube.com/watch?v=htTkuV-nuSI&feature=share&list=PL48C7CF845631B115
Kanske skulle Thomas Östros jobba för en liknande förening istället för bankföreningen. Men det är klart, det finns väl inga pengar att tjäna.
Kollade på min egen lokala sparbank, Fryksdalens sparbank. De redovisar en kapitaltäckningskvot på 2,06 dvs 2,06 ggr mer än lagstadgade 8%.
Inlåning från allmänheten är 1 562 466 000
Skulder till kreditinstitut 16 134 000
Övriga skulder och avsättningar 17 785 000
Utlåning till allmänheten 1 341 996 000
Verkar vara en likartad tendens bland lokala sparbanker det du redovisar så långt.
Har någon koll på hur hårt bundna de lokala bankerna har blivit till Swedbank genom avtal vad gäller delaktighet i finansiella risker osv?
Känns på sin plats att jämföra med Swedbank här:
Saxat från reslutatet 2012.
Årets resultat, mkr 14 438
Räntabilitet på eget kapital, 14,4%
Kärnprimärkapitalrelation (Basel 3), 15,4%
Kärnprimärkapitalrelation (Basel 2), 17,4%
K/I-tal 0,46
Kreditförlustnivå, netto, % 0,05
Siffrorna talar för sig själv
Sen när det hettar till som det gör med jämna mellanrum här i Sverige är Swedbank/Sparbankerna återigen konkursmässiga och behöver likviditetstillskott från staten.
@geffle
Känner du till om de lokala sparbankerna har några förpliktelser vad gäller riskhantering gentemot Swedbank eftersom du skriver som du gör?
Det var väl så folksam blir ny storägare för att sparbankerna inte klarade av sina åtaganden.
Måste vara världens sämsta affär för sparbanksstiftelserna och världens bästa för folksam.
Flute har skrivit några inlägg kring den härvan om du vill grotta vidare.
Men kort och gott:
Sparbankstiftelserna köpte massor av swedbankaktier innan krisen. Sen kom krisen och de hade inte råd med NE.
Tvångsförsäljning osv…
Skulle inte säga att små sparbanker är tryggare än stora banker. Se bara på småbankerna i Danmark.
Varför är det inte fler som använder dessa lokala banker? För Fryksdalens Sparbank gäller detta.
"Alla beslut fattas i Fryksdalen. Alla vinster stannar här hemma.
Våra vinster får bara gå till två ändamål. Till att trygga våra kunders insatta pengar och till att stödja satsning- ar och verksamheter som utvecklar vårt verksamhetsområde, Sunne kommun."
bor i fjollträsk, samt lat så jag vet inte om det finns nån lokalbank för en trendkänslig söder(malmar)kis som mig!
Är det inte så att Swedbank (kålrotsbank) numera äger gamla sparbankseksloggan och att det var något lurt med hur sparbankerna blev av ned sitt ägande i Swedbank i samband med finanskrisen 2008 genom ett automatiskt tvångsförsälning i och med att någon aktiekurs gick under ett visst värde i några minuter? Vill minnas att jag läste detta i någon kritisk artikel om finansinspektionen i Contra.
Jag har inte sett gamla sparbankseken på länge, den som swedbank använder är en "ny" logga. Eftersom man inte använt den gamla loggan på länge så har man nog försuttit rätten till bildmärket.
Det är för övrigt lite missvisande att de skriver since 1820 när bolaget i själva verket inte alls är så gammalt.
Vad som hände under finanskrisen finns beskriven här längre ner på sidan, likaså nymodigheten att en del sparbanker drivs delvis som aktiebolag..
Sparbank
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sparbank
Sparbank är i Sverige en associationsform för att bedriva bankverksamhet. I likhet med en stiftelse saknar en sparbank egentliga ägare, och verksamheten står istället under överinsyn av ett antal huvudmän som utser bankens styrelse. En sparbank är inte en ideell verksamhet utan drivs med vinst, även om vinsten inte är målet i sig. Sparbankerna kan därmed hänföras till de idéburna organisationerna och den tredje sektorn. Eftersom det saknas ägare får vinstmedel endast delas ut i enlighet med de villkor som angivits av de ursprungliga stiftarna eller återinvesteras i den egna bankrörelsen. Villkoren är ofta att vinstmedel endast får delas ut till verksamheter som kommer bygden till fromma där sparbanken är verksam, vilket bland annat kan innebära stöd till lokalt föreningsliv, kulturliv, näringsfrämjande projekt, innovationsstöd, och liknande. Verksamheten för sparbanker regleras genom sparbankslagen.
Banker bör bedrivas som nytto-institut till skillnad från investmentbanker.
Tips – välj inte Leksands Sparbank i alla fall.
Hehehe 🙂
http://2.bp.blogspot.com/-b5iGD3bukW4/UVG4XE7aB6I/AAAAAAAAnyA/W9SI-4h03fk/s1600/laiki.jpg
Snygg va!! Men som sagt …om inte staten är solvent så är inte någon garanti gällande. Surt sa räven när man låter banksystemet växa sig över huvudet. Och med ett kapitalinflöde som den statliga banken m.fl inte klarade av att placera sunt. Lex Laiki på gång i Europa…äntligen ett paradigmskifte. Dags att rekapitalisera Europa. Se upp i backen! inga mer burkar kommer flygande.
Påminner lite om Ebberöds bank.
Inlåning till 7%
Utlåning till 3.5%
Om man skall tro Eurogruppen så tänker Europa till slut göra det de är tvungna till. De har insett att deras stora bankerna hade flera ggr större hävstång än sina amerikanska kolleger som klarade sig med bluffredovisning(FASB157) och en centralbank som gör allt för att skapa vinster i bankerna. Det startade med TARP som blev en bluff.
Martin Armstrong säger att om Cypern släpper på sin bankkontroll nu så smäller det bara till! Krasch-risken är mao hyfsat stor f.n. Känsligt läge alltså.
Det är väl alltid känsligt läge iaf i bankväsendet 🙂
Vi får hoppas att detta blir starten på en ny och sundare era!
jahahaha jo verkligen men det är trots allt så(emm) att det har skapats oerhörda skulder som inte klarar sig utan centralbanks-syntetiska aktioner inkl ränta. Förr eller senare kommer ett "moment of truth" eller så får vi dras med eländet 10 år till med en pensionskatastrof. Smeta ut skiten alltså……..med inflationen
Hög tid för bank-rehab!
Finns bara sparbanksprincipen i Sverige? Annars kanske det är dags att expandera utomlands, t.ex. till Cypern.
Karl; Jodå precis som Konsum/Coop
Det finns gott om sparbanker, andelsbanker och andelshandelslag i Finland.
I och med Cypern och det nya sätt att hantera Euro-krisen kontaktade jag min lokala Swedbank. Jag ville testa hur mina pengar kunde hanteras på kontot
…
Jag – Jag skulle vilja veta hur många dagar ni måste ha på er för att förbereda ett större uttag.
Telefonist – Va då? Du kan ju ta ut 10 tusen i veckan med kortet.
Jag – Men lek med tanken kring ett belopp på 100 tusen, hur gör jag då?
Telefonist – Då föreslår jag att du använder en check…(?) om du ska köpa något dyrt. Vad ska du använda pengarna till?
Jag – Jag ska bara ta ut dom. Eller det spelar ingen roll för dig. Hur kan jag ta ut dom?
Telefonist – Det går inte på belopp över tiotusen.
Jag – Va?
Telefonist – Finns inga kontanter kvar hos oss.
Jag – Driver du med mig?
Telefonist – Nej.
Jag – Då måste jag smälta detta och återkomma. Tack
Ta inte detta som sanningen utan jag kan ha mött ”fel person” i luren som inte visste bättre. Jag ska testa idag igen.
Är detta möjligt?
Min bank behöver några dagar på sig men annars ska beloppet inte vara något problem.
Fenomenet förekommer hos andra företag, kommer man till fel person så kan de inte hjälpa till med mer än det allra mest basala och vanligt förekommande.
Vissa företag inser detta och kopplar vidare eller låtsas koppla vidare till någon som vet mer. T.ex. när man ringer supporten hos en bredbandleverantör och det inte funkar att starta om dator och modem.
När det gäller bank (och andra gäldenärer) så brukar om de inte hittar någon själv som kan skaka fram kontanter så kanske kronofogden är bättre på det. Det roliga är att när kronofogden anlitas så är det gäldenären som får betala för tjänsterna (om man gett gäldenären chans att skaka fram pengarna själv först dvs) – skulle mao vara ett sätt att gå runt avgifter för uttag (om man inte har bankomatkort).
På tal om check så är det något som jag antar att genomsnittlige banktjänstemannen inte har kompetens att hantera. För den som inte vet så kan man göra sina egna checkar (det enda som behövs är papper och penna), undra hur bra det går på MJS' bank att lösa in en check skriven på en postitlapp?