Hur kan investeringsklimatet i en värld utan tillväxt se ut? Ett svar kan vi finna i de senaste årens allt tätare tillgångsbubblor.
Även i en värld utan varaktig ekonomisk tillväxt kommer det finnas branscher, företag eller tillgångar som visar upp tillväxt. Samtidigt innebär inte utebliven global tillväxt att allt befintligt kapital, både realt och monetärt, utraderas över en natt. Det kommer fortfarande finnas kapital att placera, t ex pensionspengar, även om överskottet av dessa över tiden blir allt mindre vid utebliven tillväxt.
Vi har i västvärlden de senaste decennierna fått se allt mindre ekonomisk tillväxt, speciellt det senaste decenniet. Detta trots inträdet av Internet som allerstädes närvarande infrastruktur, som alltså ändå inte klarar av att ordna bibehållen ekonomisk tillväxt. Även Internet drar ju resurser, samtidigt som man använder mer energi för färre arbetstillfällen via den produktivitetsvinst som datorer innebär.
Istället har vi sett allt fler och tätare tillgångsbubblor, t ex inom bostäder, men också snabba uppgångar i råvarupriser. Ett typiskt exempel är oljepriset sommaren 2008, som helt klart var i en bubbelvärdering och sedan kraschade brutalt.
När det inte finns ekonomisk tillväxt så kommer kapital söka sig till de allt färre sektorer man bedömer ska ge avkastning och vi får se bubbelvärderingar. För varje bubbelkrasch kommer sedan kapitalet att utraderas och det blir mindre och mindre tillgångar som kan söka sig till nästa bubbla.
Drömmen om de snabba pengarna från perioden 1980 – 2000 dröjer sig fortfarande kvar och så kommer nog ske under överskådlig tid, så länge bankerna fortsätter tjata om aktier och att sitta still i båten. Men jag gissar att vi kommer få se fler och tätare bubblor i framtiden.
 |
| En marknadsbubblas anatomi |
Kom ihåg att det oftast finns en fundamental anledning till starten på en bubbla, men att värderingarna sedan lämnar allt sunt förnuft därhän.
Vi kommer även i en värld utan tillväxt få se hur regioner som U-länder kommer ha ekonomisk tillväxt när de konkurrerar bort en stagnerad utvecklad värld. Om tio år kanske alla ska investera i Afrikas ekonomier. Även om det finns en fundamental grund för detta kommer man relativt snabbt få se övervärderingar och sedan en manisk bubbla. Det samma kommer gälla eventuella nya teknikområden i framtiden.
Smarta pengar behöver i framtiden identifiera var nästa maniska bubbla kommer utspela sig, gå in tidigt, vilket i sig kommer dra igång bubblan, och sedan gå ur när den allt fattigare allmänheten går in i den maniska fasen. Att hitta en analysmetod för att identifiera potentiella framtida bubblor kan vara mycket lönsamt.
För varje krasch kommer allmänheten att bli allt mindre rik och mer och mer tillgångar kommer koncentrera sig till allt färre. Allmänheten kommer på grund av utebliven tillväxt ha allt mindre att spekulera i de senare bubblorna, så man kan vänta sig att de blir mindre och mindre. Frågan är bara hur stora snedfördelningarna av tillgångar kan bli innan folk får nog och via revolution, beskattning eller expropriering tar smarta pengars tillgångar. I sig kan detta innebära att de smarta pengarna måste säkras utanför det finansiella systemet, t ex i guld.
Men även i en värld utan tillväxt kommer en allt mindre mängd investerare och spekulanter kunna tjäna pengar på marknaderna på bekostnad av alla andra. En sak är säker. Den som lyder bankernas råd om att sitta still i båten blir en förlorare.
Se även tidigare inlägg om att investera för peak oil.
De senaste 100 åren har vi infört illusionen om välfärdsystem i västvärlden, inklusive drömmen om pensionen. Detta var ett kostnadseffektivt sätt att stoppa de kommunistiska revolutionerna som man riskerade att drabbas av i 1900-talets början. För kapitalägarna blir det därför avgörande att i framtiden reformera välfärdssystemen så att massorna håller sig lugna. Men välfärdsystemen måste samtidigt bli hållbara och anpassade till en värld utan tillväxt, som exempelvis mitt förslag kring medborgarlöner. Nuvarande system är och förblir inte hållbara. En annan variant är att kapitalägarna ser till att styra sina vinster till att upprätthålla billig matproduktion, för när folk blir hungriga så tröttnar de. Det har vi sett i den “underbara” arabiska våren. Subventionerna av jordbruket i västvärlden är ur det perspektivet helt logiskt. Så länge vi uppfattar att vi kan köpa (för oss) billig mat och äta oss mätta och har våra TV-apparater, så slipper vi revolutionen. Möjligtvis kommer folk gnälla på Facebook, som i form av kanal för att ventilera ut sitt missnöjde via likes kan vara värt sin enorma energikostnad för besuttna.
23 kommentarer
Den mest uppenbara bubblan är befolkningsutvecklingen och bristen på arbete-betalt arbete. Arabiska våren är de ungas revolt mot detta.
Centern går idag ut med fri invandring eftersom de befarar arbetskraftsbrist och en allt tommare landsbygd. Var ser de för arbetstillfällen komma?
I dagens godmorgon världen så påtalades riskerna med arbetskraftsinvandringen som blivit vad LO hävdade-en förtäckt invandringsväg där fåtalet tjänade på systemet.
Nästa bubbla blir säkert invandringsbranchen!
Bert Karlsson vet precis vad han satsar på. Han kommer tjäna multum.
Sen är det läge för att dra till Barbados med alla slantarna. Sverige är att betrakta som ett skalbolag som skall plundras.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
De ser inte arbetstillfällen komma. Alls. Det är poängen.
Fri invandring är det nya försöket att krossa välfärdsstaten. Pratet om skatter på Bo Lundgrens tid vann inga val men Nya Moderaterna och alliansen kan istället underminera arbetarkollektivet genom att öppna gränserna och att öka antalet arbetslösa i systemet.
Vad ska vänstern säga nu? Man har målat in sig i ett hörn.
Att omfattande socialförsäkringsystem inte kan fungera med fri invandring är spelteoretisk trivialt,det ska egentligen behöva nämnas.
Man skall hitta delar av ekonomin där det går att få igång bubblor, veta hur man får igång dem och ha de nödvändiga resurserna för att få igång dem.
Det av Cornu så hyllade guldet är en bubbla. Guldet är 3-4ggr övervärderat. Den som kliver in nu är lurad.
Tung argumentering. Du rekommenderar bly förmodar jag, Pb? Kanske i kulformat?
Jag har ingen blog, jag behöver inte motivera. Du behöver inte bli sur på mig för att du köpt på toppen.
Problemet är att bubblor tenderar att följa en potenslag (se http://en.wikipedia.org/wiki/Power_law). Det innebär att det är omöjligt att veta hur stor bubblan blir innan den spricker. Guldet kanske blir 10 ggr övervärderat innan bubblan spricker. Eller 100 eller 1000 ggr.
Söndagsskola: Andra fenomen som följer potenslagar är storlek på städer, omfattning av krig, storlek av solfacklor (solar flare).
Söndagsskola (för dom äldre barnen): Det hela är förstås lite mer invecklat än vad det låter. Potenslagen har en viss exponent (det man upphöjer till), och beroende på i vilket intervall exponenten ligger får man olika kvalitativa beteenden på modellen. För vissa intervall går det tex inte att beräkna ett (meningsfullt) medelvärde utifrån tidigare observationer. Det är den typen av potenslag jag avser i snacket om bubblor ovan.
Ingenting att satsa på. Lite mark kanske?
Du förordar ju själv sparkontot som huvudsaklig sparform. Är inte det att lyda bankerna och sitta still i båten?
Om man nu tar ett steg bakåt och funderar på ekonomin i stora drag. Blir det inte då troligt att man ser mer pengar än bakomliggande resurser? Och att dom pengarna har kommit till genom tro på tillväxt, utan egentlig gräns. Man har helt enkelt intecknat framtiden.
Om det är så skulle ju det snabbrörliga kapital som söker sig till bubblor till stor del vara utan backning av reella resurser. Förlusten av sådant kapital skulle naturligtvis varar jobbig men inte i någon större grad påverka tillgången av verkliga resurser typ tillverkning, jordbruk, mark, byggande osv.
Detta skulle i så fall innebära att spruckna bubblor bara (?) är en nödvändig sanering av ekonomin och en återkoppling till en ekonomi i balans.
Ja jag funderade på något liknande men i annorlunda ord:
Kanske är fiatvalutorna en välsignelse för freden? De bara går upp i 'rök', utan ens rök, vid någon avskrivning eller reform.
Till exempel:
Den utlovade hopsparade pensionen försvann till stor del i en skattereform – lite mutter hörs. Jämfört med att ha pensionen liggande hemma i en kista, med guldpengar och vara tvungen att bära hälften till storpotätens valv. Då hade det nog knorrats mer än med en 'Gilla' på fb.
Luftslottsfordringar försvinner och realtillgångar finns kvar, de skall bara bevakas och försvaras från hajarna som simmar runt.
Egentligen är väl detta det viktigaste inlägget av, den i många avseenden beundransvärde, C. på länge!
Den upplevda kakan, den intecknade kakan, kakan du har att fordra och även den reella kakan blir alla mindre, hur kommer fördelningen av dessa kakor att bli i framtiden?
Stora delar av en del av dem kommer att avskrivas, mer eller mindre fredligt, och relationerna mellan kakornas storlek kommer att ändras avsevärt. Hur mycket kommer DU att ha kvar av den reella kakan när omvälvningarna är över?
En mig närstående är klokare än cornucopia-Bostäder må vara en bubbla men de går att bo i och det är väl enda syftet för de flesta!
Så sant. Så länge man har råd att bo kvar.
Hur blev det med bostadsbubblan ? Villapriserna steg med 4% i halland mellan augusti-oktober enl SCB
Det gäller att hitta de bolag som har tillväxt av omsättningen och vinsten, och utan att marknaden har prisat in detta. Enkelt va?
Annars är det amortering och minskning av utgifterna som gäller. Klart enklare.
Vad är en investering och vad är spekulation?
I strikt mening så tror jag man inte bör betrakta köp av tillgångar som inte har förmåga till någon framtida avkastning som investeringar.
Om alla andra tillgångsslag minskar i värde så blir det ju ändå en slags investering. Tänk tex hur en del köper papper med negativ ränta. Jag tycker man kan tänka på det som en riskaversiv investering. Fast man kan ju i och för sig välja att beteckna det med "värdebevarande placering" eller dylikt och inte använda ordet investering.
I strikt mening är alltid visst mått av spekulation i investeringar – det finns scenarion där utfallet inte blir så bra som man förväntar sig.
Dock kan man fråga sig är hur stor del av investeringskalkylen som är beroende av att någon annan köper ut dig från din position till ett visst pris i framtiden. Och det är väl det som man normalt menar med spekulera (man spekulerar i priset på tillgången man investerat i). Då blir ju köp av tillgångar (t.ex. guld) som inte ger en avkastning helt spekulation medan köp av tillgångar som ger avkastning (t.ex. aktier) bara till en del är spekulation.
Det cornu missar här är ju att man faktiskt kan investera i tillgångar som ger avkastning istället för att leta spekulationsbubblor. Man får gå tillbaks till old-school och köpa aktier för att få aktieutdelning och ge upp hoppet att någon annan skall köpa dem av dig till ett högre pris (eller köpa dem öht). Samma resonemang gäller räntebärande (dvs man gör investeringen för att man räknar med att få tillbaks pengarna plus ränta). Bortsett från avkastningsmöjligheterna är det hela ett nollsumme-spel.