Just nu rapporterar SCB en KPI-inflationstakt på 0.7%, men de som tagit på sig alldeles för stora skulder och inte amorterar säger ändå att “inflationen amorterar lånen”. Denna vanföreställning är en kvarleva från de belånades föräldrageneration, när vi hade ett höginflationssamhälle och genomförde upprepade devalveringar med fast växelkurs och kunde se 20%-iga löneökningar om året.
Jag ska nu istället visa ett räkneexempel på vad som händer om KPI-inflationen sticker iväg under rådande paradigm, dvs marknadsräntor och en flytande växelkurs.
När KPI-inflationen stiger vill alla som lånar ut pengar, inklusive för att finansiera bankerna, ha högre ränta. Dessutom höjer ofelbart centralbanken, i vårt fall Riksbanken, styrräntorna om KPI-inflationen sticker iväg.
I praktiken kommer detta innebära att bolåneräntorna kommer ligga över KPI-inflationen. Lått oss säga KPI + 1%, även om vi idag har bolåneräntor på KPI + 3.25% (Swedbank 3 månader 3.95%).
Lotta och Svenne Banan har skulder på måttliga 2 MSEK på sin bostad och en flådigt normalhög inkomst på 30 000 och 40 000 före skatt. Lotta och Svenne bor i Stockholms kommun, Adolf Fredriks församling. Det ger en nettolön efter skatt på 23 133 + 29 069 = 49 082 enligt Jobbskatteavdrag.se. Detta att jämföra med normallön på drygt 21 000:- i månaden i Stockholms kommun.
Idag betalar man en ränta på 55 300 om året efter räntebidragavdrag eller 4609 i månaden. Dessutom är man ansvarsfulla och likt de som lånat sig ett klubbmedlemskap i bostadsrättsföreningar amorterar på medlemskapslånen om 1000:- SEK i månaden, eller ganska normala 166 års takt. Dessutom har man en månadsavgift på 4500:-, varav 2000:- är bostadsrättsföreningens räntor, och lägger 1000:- i drift (mest hushållsel) och underhåll per månad, då man är ansvarsfulla och lägger undan drygt 500:- i månaden för att kunna hantera renoveringar. Boendekassaflödet per månad är alltså 4609 + 4500 + 1000 + 1000 = 11109.
Man betalar också 8000:- i månaden för mat och lägger 10 000:- i månaden på bilen, inklusive försäkringar, service, bensin, däck, parkering. Övriga räkningar går på 2000:- (TV, telefon, tidningar, Internet, personförsäkringar etc)
Summering utgifter och inkomster för Svenne och Lotta i låginflationssamhället
+ 23 133 (Svenne)
+ 29 069 (Lotta)
– 11 109 (boende)
– 10 000 (bilen)
– 8000 (maten)
– 2000 (räkningar)
Summa att disponera fritt: 21 093 per månad
Livet leker.
Låt oss anta att KPI-inflationen nu drar iväg till forna höjder om t ex 10%.
Svenne och Lotta jublar och ser Jesus uppenbara sig i dimmorna över Adolf Fredriks kyrka.
De lyckas få lönepåslag om 11% på lönen och får därmed 33 300 respektive 44 400 kronor i månadslön, eller 25 455 + 31 284 i nettolön.
Samtidigt ökar matkostnader, bilkostnader och räkningar också med 10%.
Bolåneräntan höjs till 11% då marknadens aktörer vill ha en real ränta som överstiger KPI-inflationen. Medlemsavgiften i bostadsrättsföreningen höjs pga inflationen med 10% på de delar som inte är räntor, eller 2500*1.1 = 2750. Räntedelen av bostadsrättsföreningen höjs från 2000 till 5569. Ny medlemsavgift per månad blir 8 319.
Samtidigt höjs även Svenne och Lottas egna bolåneränta till 11%. Visserligen har man det senaste året amorterat ner skulden till 1 988 000:- SEK, då man amorterar 12 000:- om året. Men den nya årsräntan blir 218 680:- SEK före räntebidragavdrag och 153 076:- SEK efter, eller 12 756:- per månad. Övriga boendekostnader stiger med 10%.
Ny boendekostnad per månad blir 12756 + 8319 + 1000 + 1100 = 23 175:- SEK.
Summering inkomster och utgifter för Svenne och Lotta i höginflationssamhället
+25 455 (Svenne)
+31 284 (Lotta)
-23 175 (boende)
-11 000 (bilen)
-8 800 (maten)
-2 200 (räkningar)
Summa att disponera fritt: 11 564:-
Svenne och Lotta har nu halverat de pengar de har kvar varje månad, trots att de fått stora lönepåslag. De amorterar fortfarande bara 1000:- i månaden. Skulle de använda de stora lönepåslagen till amorteringar (“inflationen amorterar mina lån”) skulle de haft mindre än 8000:- kvar att fritt disponera per månad.
Dessutom har priserna ökat med 10%, vilket i köpkraft innebär att Svenne och Lotta minskat sin köpkraft, justerat för KPI-inflationen, från 21 093:- till 11564/1.1=10 512:- SEK.
Det var väl roligt då!
Anledningen till att det blir så här är att Svenne och Lotta har en hävstång på sina utgifter i form av lån och medföljande räntor. Lån innebär något som kallas höjd risk, och höginflationssamhället är i allra högsta grad en stor risk för de med skulder. Inte en möjlighet. Men informerar t ex Mäklarsamfundet/SvD om detta i årets sjukaste artikel?
Problemet är att många Svenne och Lotta i Adolf Fredriks församling, speciellt de som flyttat in de senaste åren, inte har 2 MSEK i skulder. De har lätt det dubbla. Grovt räknat hade de i låginflationssamhället då kvar 15000:- att disponera fritt och i höginflationssamhället har de inte kvar ett öre (ränteutgifterna stiger ytterligare 12756:-) och kan inte ens köpa kläder på H&M. Tvärt om går de back varje månad.
Kalkylen ser då ut som följer i höginflationssamhället och ursprungliga 4 MSEK i skulder (förutsatt att man amorterade 24 000:- föregående, men kalkylen nedan baserar sig på 1000:- i amortering det beräknade året):
+25 455 (Svenne)
+31 284 (Lotta)
-35 931 (boende)
-11 000 (bilen)
-8 800 (maten)
-2 200 (räkningar)
Summa: -1 192:- SEK per månad.
Vad de som tjatar om att inflationen ska amortera deras skulder visar är att de har noll förståelse för det aktuella ekonomiska systemet och att de inte kan räkna. Som sådana borde de inte få ta bostadslån alls.
Åter till verkligheten.
Vi kommer dock inte få någon hög inflation igen, eftersom marknadsräntorna klubbar ner inflationen och knäcker ekonomin före vi når dit. Istället går vi tillsammans med tillväxtens gränser mot deflationssamhället med allt lägre inflation och lägre inkomster (=arbetslöshet när svenska f*cket inte går med på lönesänkningar). Någon inflation som ska “amortera mina lån” kommer vi inte få se, åtminstone inte i Sverige före den svenska statliga ekonomin knäcks. Men då ska skatterna höjas och välfärden dras ner, en välfärd som redan slaktats ut sedan 90-talskrisen. Höginflationssamhället kombineras i så fall med försämrad välfärd och högre skatter, vilket ytterligare försämrar läget för Svenne och Lotta Banan.
Finns det då någon som kan gynnas och faktiskt amortera ner skulderna via lönehöjningar? Svaret är ja. Om du har lägre skulder än din disponibla årsinkomst bör du öka din disponibla lön mer än ränteutgifterna och med det ditt amorteringsutrymme. För Svenne och Lotta Banan hade det inneburit högst 680 000:- i skulder. Inte 2 MSEK. Med bostadsbubblans priser har vi för länge sedan passerat den punkten på svenska folkets skulder. Kanske sitter alla som slår sig för bröstet om att inflationen ska amortera deras skulder med lägre skulder än årsinkomsten?
109 kommentarer
Vore intressant med en analys hur Svenne o Lottas ekonom ser ut år 5 i höginflationssamhället. En ettårsanalys ganska meingslös när man pratar om amorteringar.
Med tanke på skattehöjningar och att Lotta blivit av med jobbet i höginflationssamhället, samt att a-kassan skurits ner kraftigt pga att Sverige har ekonomisk kris, och att bostadspriserna kraschat pga räntorna och banken kräver höjd amorteringstakt till 30 år istället för 166, så ja, det vore ju intressant.
Så vi får hög inflation, ekonomisk kris, bobubblekrasch och hög arbetslöshet? Samtidigt?
Jomenvisstdu.
Det här hade kunnat vara ett vettigt inlägg om du använt ett någorlunda realistiskt exempel.
Som jag skriver i inlägget vi kommer inte få ett höginflationssamhälle. Så det är rent hypotetiskt.
För hög inflation krävs att vi låser vår valuta mot omvärlden. Vi hade t ex över 10% i KPI-inflation i början av 90-talskrisen, se t ex http://cornucopia.cornubot.se/2012/07/svenska-realrantor-inflation-eller.html
Så nog kan bostadskrasch, arbetslöshet, nedskärningar i välfärden och hög inflation inträffa samtidigt.
Javisst, teoretiskt kan precis vad som helst hända, och det finns många exempel från alla möjliga håll på inflation långt över 10%…
Men du hade ändå kunnat ge ett realistiskt exempel som påvisade att det blir sämre för den med höga lån, utan att ta det till löjliga extremer.
Cornu, inflation kan vi få ska du veta. Det går alldeles utmärkt att importera inflation från andra länder. Särskillt möjligt är det i tider då vi har extrema överskottsreserver hos centralbanker runt om i världen. Vad Ingves eller någon ersättare vid svenska centralbanken gör kan visa sig vara som att försöka leda om syndafloden med sandsäckar.
I kommentaren här kommer cornu in på den verkliga kärnan…dvs arbetslöshet. Det funkar så länge man har jobb. Men arbetslösheten kommer..även rationaliseringar i lågkonjunktur. Gissar att handeln står inför betydande förändringar…..att stora delar av detaljhandeln skall bort. Gissar att det är nästa steg.
Ronny, delar din uppfattning gällande detaljhandeln. Det är nästa bransch till slaktbordet.
I början av 90-talskrisen förvarade vi fortfarande kronan – vilket krävde höga räntor. Sen sjönk inflation snabbt.
Sen har du glömt bort att gränsen för statlig skatt rimligen höjs i takt med inflationen!!!!!!!!!!!
Givetvis blir det svettigt år 1 (om vi nu skulle få en CHOCKHÖJNING av inflationen…) Räkna istället på år 7,14,21 osv (10 % förräntning ger en fördubbling vart 7:e år) Då är lånen uppätna så att säga… ( I Stockholms innerstad betalar du huvudsakligen för läget/tomten, så ökade renoveringskostnader p.g.a inflation är inte relevant här)
Hallå-KPI inflationen är frikopplad från Byggkostnaderna!
Det har du konstaterat man kanske inte förstått!
Ja, man får ju hoppas att Svenne inte är byggarbetare eftersom byggkostnaderna lär ju sjunka i ett sånt scenario – och därmed även lönen.
Ja, inflationen skjuter i höjden och alla kostnader och löner går ner!
Nu vet jag inte om det var ett utfall av ironi eller inte, men om man i jobbet producerar något som köparen blir tvungen att låna till och hyra av banken så ligger man rätt risigt till ifall räntan skulle ökas. Just byggarbetare tillhör den kategorin.
Till viss mån gäller det andra också – går räntan upp ökar arbetsgivarens räntekostnader (för de flesta företag har lån) och lönsamheten blir lidande. Kan arbetsgivaren inte få lönsamhet i verksamheten så sitter man rätt löst till.
Hög inflation -> folk förlorar jobbet -> ingen har råd att betala för något längre -> låg inflation.
Problem solved 😉
Visst, men lösningen är mindre kul för vissa…
Det tråkiga med att "marknaden löser problemen" är att lösningen inte alltid är så rolig:(
Exakt som i Japan! Marknadens lösning är ökade klyftor, de som har jobb i Japan är kan leva bra men är allt mer pressade och stressade över allt vidrigare krav och arbetsmiljö. Samtidigt växer den andel av befolkningen som inte har jobb och blir hemlösa och därmed stängs ute från arbetsmarknaden för gott.
Bra inlägg. Jag brukar själv köra ungefär samma historia i kortare format till de som inte förstår hur det hänger ihop.
Värt att tillägga… Eftersom vi är så kraftigt belånade i Sverige och inte äger våra bostäder så kan man även anta ett kraftigt prisfall i värdet på bostäder om räntan höjs kraftigt. Detta skulle betyda att Lotta och Svenne Banan är kraftigt exponerade mot risken att värdet på deras hus faller, säg 30-40% i ovanstående scenario.
Inflationen har alltså i högskuldssamhället inte bara höjt kostnaderna för ränta och andra omkostnader utan också ätit upp kapitalvärdet på bostaden. likväl blir det dessutom ännu värre när banken skickar hem ett brev till Lotta och Svenne där de låter meddela att amorteringstaken måste öka till 5522:-/månad (30 års amortering). Marginalerna sjunker då ännu snabbare.
Du får nog revidera historien du kör.
Lånet var här 2MSek. Låt oss säga att bostadsvärdet var 2.5MSek.
Efter året med 10% inflation (= saker blir 10% dyrare) när vi återgår till det normala är bostadsvärdet plötsligt 2.75MSek.
Och marginalen som Lotta och Svenne har kvar är högre än förr, även med inflationen borträknad. Högre lön, högre priser på mat, bensin etc., men samma/lägre för lånen.
Alltså; Det sved under just det året men de blev rikare vad gäller fastigheten, rikare vad gäller marginalen över per månad. Och såklart lägre belåningsgrad = bättre förhandlingsläge och mindre känslighet. Summa summarum väldigt trevligt – om de bara lyckades hålla sig kvar i båten.
Om man bortser från så extrem ökning av inflationen så är det tämligen rimligt att anta att skattetabellerna ändras så att löneökning pga inflation leder till motsvarande ökning även efter skatt. Man räknar trots allt upp skiktgränserna för statlig skatt varje år.
Men alla som har tagit bolån har väl räknat på hur sin ekonomi skulle se ut vid en ränta på 8% så det skall väl inte vara några problem ifall den stiger till 8%?
Eftersom stater och centralbanker de senaste 4 åren experimenterat med olika former av stimulanser är en hög inflation inte otänkbar. Tycker nästan att oddsen är större att vi får en högre inflation, än att vi får deflation.
Jag tar åt mig lite av äran för det här blogginlägget. Känns som ett bevis på att min argumentation är skapligt effektiv.
För det första – självklart kan orealistiskt hög inflation ge vissa problem. I ditt sista exempel med 4 miljoner i skuld skulle familjen få sälja bilen och leva utan den i några år, tills dess att inflationen amorterat ner lånen kraftigt eller riksbanken fått hejd på inflationen. Ingen större katastrof.
Sen vad gäller långvarig och djup deflation är det minst lika orealistiskt. Riksbanken kan trycka mer pengar och facken kräva större lönehöjningar om vi får en deflationssituation.
Den här texten i bloggpostningen verkar obegriplig och är antagligen feltänkt: "Skulle de använda de stora lönepåslagen till amorteringar ("inflationen amorterar mina lån") …"
Inflationen "amorterar" bort lånet utan att man använder lönen till det.
Saken är ju att om du inte betalar på lånen så ökar de i reella termer. Bolåneinstituten är vinstdrivande verksamheter och ser till (eller försöker åtminstonde) att de får mer tillbaks i reella termer än de betalat ut.
Skall man påstå att inflationen "amorterar" lånet får man nog ta och definiera vad man menar – för utan att betala själv så gör ju inte inflationen någon nytta.
Hur tänker du nu? Hur kan lånet öka i reella termer (utan deflation)? Om vi har inflation är 1 miljoner idag < 1 miljon om ett år, i reellt värde. Lånet har minskat i reella termer, oavsett om amortering skett.
Bolåneinstitutet får tillbaka mer i reella termer på grund av att låntagaren betalar en ränta som är högre än inflationen. Det påverkar inte nivån på lånet (om man nu inte blir tvungen att låna mer för att ha råd med räntan 😉
Om du inte har märkt det tar banken ut ränta och betalar man inte denna så ökar skulden både nominellt och reelt. Jag skrev "betalar själv" av just den anledningen. Det visar sig att i slutändan (eventuellt efter du dött) är summan du betalat till banken i reella termer större än det du lånade i början – att då påstå att det är inflationen som betalat lånet är i mina öron en ganska alternativ verklighetsbeskrivning.
Det är väl klart att man betalar tillbaka mer? Det är så banker tjänar pengar på lån. Jag fårstår inte vad det är du försöker förklara?
Inflationen betalar naturligtvis inte av lånet. Men den gör lånet mindre värt, reellt. Vilket antagligen är anledningen till att jeppen sätter "" runt "amorterar"… Ränta måste du betala oavsett om du amorterar eller inte, så den har egentligen inte med saken att göra.
Den värdeminskning du ser är mindre än det du betalat till banken. I slutändan kommer du ha betalt mer (även i reella termer) för lånet du tagit och värdeminskningen på skulden är mindre än det värde du betalat till banken. Det är därför jag anser det vara fel att påstå att inflationen har amorterat ner lånet – eftersom man betalar ränta till banken så är det detta som "amorterar" ner skulden, utan dessa betalningar skulle skulden ha växt i värde.
Ja, man betalar för inflationen och "inflationsamorteringen" via räntan.
Anonym, är ränta något du upptäckt nyligen? Du verkar otroligt faschinerad av konceptet…
Nej, men till skillnad från andra så verkar jag vara medveten om att det också är pengar man skall betala till borgenären.
Vad man kallar de olika slantarna är av underordnad betydelse – det intressanta är vilka belopp borgenären skall ha och vid vilken tidpunkt.
Säg att man har 5 % ränta i snitt i 20 år, då har man betalat hela lånet, men utan amorteringar är du fortfarande skyldig hela lånet. Visserligen har nu förhoppningsvis inflationen höjt din lön så att skulden nu är mindre andel av din disponibla inkomst. Men du betalar fortfarande ränta i samma takt och på 40 år, från din strålande bostadskarriär vid 25 års ålder till du är 65 år. Och nu har du betalat lånet två gånger i ditt liv och har kvar skulden vid pensionen. Glöm inte all konsumtion, alternativt andra investeringar, du också fick avstå. Och nu går din inkomst dessutom ner… Nej, ser inte nån fördel att vara i skuld, det verkar bara dyrt!
Med 5% ränta i snitt i 20 år är lånet realt sett halverat, just eftersom lönen stigit.
Man avstår förstås inte konsumtion när man tar ett lån, utan man skapar tvärtom utrymme för konsumtion. En amortering tar 30 år att återhämta kassaflödesmässigt genom sänkta räntekostnader.
Men det är klart att det kostar att ta lån. Så vill du dö som mångmiljonär ska du bo billigt och investera i annat. Men vill du skifta konsumtion och levnadsstandard från pensionstiden till familjetiden så ska du låna.
Lånet är inte reellt halverat heller då inflationen knappast är lika hög som räntan, det är rätt ovanligt.
Vill man ha det bra ska man inte spendera livet med att betala räntor, bättre då att spara lite först, så räntekostnaderna inte blir så höga när man väl behöver låna. Då kan man amortera mer och snabbare bli av med lånen.
Investeringsmässigt är full belåning inte en investering för husköparen – det är en investering för banken. En investering hade varit ifall de hade slantat upp med 2milj ur fickan vid köpet i utbyte mot billigare boende i framtiden. En investering är en kapitalsatsning som förväntas leda till framtida avkastning (wikipedia) – lånade pengar är ingen kapitalsatsning från geldenärens sida.
Det man väger när man bedömer en investering är kapitalsatsningen (värdet av det man satsar) mot avkastningen (värdet av det man får i framtiden). I detta fallet är det man satsar värdet av 2milj och det man får är värdet av framtida räntor, amorteringar och andra avgifter till banken (som man slipper), i sammanhanget är alla framtida betalningar vid samma tidpunkt lika mycket värda – det är därför meningslöst att göra distinktionen mellan ränta, amorteringar och andra avgifter till banken.
Banken kommer i de allra flesta fall (dvs det är naivt att räkna med att man hör till undantagen) se till att man får tillbaks större värde än man investerar (dvs att man får real ränta på investeringen). Detta betyder att i slutändan så har låntagaren betalat större värde än han lånat – det är därför det inte är rimligt att påstå att någon annan än låntagaren betalat lånet.
För att föregå argumenten så innebär detta inte att lånet kan vara fördelaktigt för låntagare också eftersom han kan göra en annan subjektiv bedömning av pengarnas värde, men denna subjektiva bedömning är som sagt för det första subjektiv och för det andra inte vad de flesta kallar för inflation.
Mama: Inflationen är inte lika hög som räntan, men det behövs heller inga 5% inflation i 20 år för att få ner lånet till hälften. Det räcker med 3.4% i 20 år. (Skillnaden mellan inflation och låneränta är säkert högre, det medges.)
Ditt andra stycke är märkligt. Din definition av "ha det bra" betyder uppenbarligen att vara rik, dvs ha pengar på hög/inlåsta. Min definition av "ha det bra" är att leva rikt, dvs låta pengarna rulla.
Har samma definition, att ha mer att "spendera" varje månad genom att ha mindre eller inga lån och att ha mindre risk för att någon annan kommer ta mer av min inkomst nästa månad.
Intressant, men…
Om räntorna sticker=> lägre inflation, (för att enkelt räkna på det) efter ett år.
Betyder ju att lånet realt minskat med 10% men löneökningarna består, så när räntorna minskar pga lägre inflation, har det ett större utrymme:-) samt om de inte ökar sin belåning mer, minskar inflationen (om än väldigt lite) de reala lånen. visserligen är det inget man ska räkna på att inflationen gör, man ska ju heller inte ta hänsyn till räntebidragen när man tar ett lån, försiktighetsprincipen gäller:-)
KPI mäter inte inflationen utan är ett index på vad basal överlevnad kostar. Genom hedonistiska justeringar och varusubstitution så kan statistikerna justera upp och ner KPI lite som de vill. Sedan kommer vi inte att få någon hög ränta, i och med att skuldberget (och därmed penningmängden) växer snabbare än BNP så betyder det att maxräntan som den svenska ekonomin tål är lägre och lägre för varje år och gå-runt-räntan också är lägre och lägre för varje år. Till slut kommer folk och företag att skrika av smärta över låneräntor på 2% och en etta i Solna kostar 10 miljoner.
Absurditeten hos det svenska valuta och finansväsendet är lättare att förstå om man inser att det är en maskin konstruerad för att överföra välstånd från arbetande svennar till en liten klick bank och finansfolk. Det är ingen slump att det ser ut så här! Och det är helt omöjligt att reformera systemet inom nuvarande politiska system. Endast arga svennar med automatgevär kan övervinna finansfolkets lobbyister och mutor.
Cornucopia lockar till sig allehanda extremister.
KPI är en spegling av konsumtionsvarors relativa kostnadsförändringar.
Bidrag justeras efter KPI.
Lönerna är frikopplade från KPI.
Alliansregeringen har premierat "arbetande Svennar" på bekostnad av biddragstagare-så mycket att de blivit relativt fattigare. Alltmedan vi som land blivit rikare.
När det är extremistiskt att kolportera det som är sant är landets fördärv långt gånget. Svensk "ekonomiskt tillväxt" är för övrigt underskattad inflation. Så ditt snack om att vi blivit rikare som land är blaj. Svenne har hittils kunnat kompensera fallande real inkomst med mer kredit men det kommer, precis som i USA, inte att hålla i all evighet.
Fallande real inkomst-är det något annat land än Sverige du beskriver?
Vad tror du om tjära, fjäder och högafflar, skulle det fungera?
Hatten av för ett bra inlägg! Hoppas att många läser detta.
Verkar som goda tider väntar för Sven Banan även med lån inflation
"Stadiga löneökningar, stabil arbetsmarknad, superlåg inflation och en urstark krona. Det är vad som väntar svenska konsumenter i år och nästa år, enligt en konjunkturrapport från Erik Penser Bank.
Sveriges ekonomi har de senaste kvartalen hållit emot oväntat bra i den internationella motvinden. Tillväxten under resten av 2012 och 2013 blir hyfsad, Erik Pensers chefsekonom Sven-Arne Svensson får rätt i sin nya prognos. I år väntas ekonomin växa med 1,3 procent och nästa år med 2,0 procent.
Men för hushållen kommer det att kännas bättre än så. Disponibelinkomsterna bedöms växa med 3,8 procent i år och med 3,4 procent nästa år. Samtidigt kryper inflationen knappt kryper över 1 procent. Erik Penser räknar med att KPI ökar med i genomsnitt 1,1 procent båda åren. En orsak är fortsatt låga elpriser.
”Vår prognos är att inflationen kommer att ligga under 1 procent fram till våren 2013 för att sedan öka något under sommaren och hösten 2013.”
Goda inkomstökningar i kombination med låg inflation borgar för fina reala ökningar i disponibelinkomster."
enligt en konjunkturrapport från Erik Penser Bank.
– Saxat från DI.se
När hade Erik Penser Bank rätt senast, förutsade dom 2008 års kris?
vad har dom för track record
Cornu det är tur eller skicklighet att du undviker att ta upp bankens roll och krav i dina scenarier. Om värdet på familjen Bananas fastighet sjunker med 30-40 % efter bostadsbubblans krevad eller pys, vad gör banken? Kräver att familjen Bananas säljer sin fastighet till underpris och sitter kvar med t ex en million i skuld till banken eller … Hur ska bankens tillgångar säkras i balansräkningen om det kommer att finnas 100 000 familjer Bananas?
Sen det där att trycka pengar och försöka öka penningmängden och skapa inflation. Det verkar som om den utvägen är omöjlig att välja och lyckas med. USA och Japan försöker och försöker och det rejält utan att lyckas! Nicole Foss scenario håller fortfarande. Vi är inne i en recession och deflationen väntar runt hörnet under 10-15 år! Tycker lite synd om alla unga Bananas som blir skuldsatta för resten av livet och kommer att gå igenom en riktig svältkur i ett samhälle där alla skyddsnät har monterats ned och där vara och en är sin egen dräng. Ett samhälle för de skuldfria med säkerställda tillgångar bakom höga stängsel! Vilket samhälle! Hua
Sålänge Bananas betalar sina räntor kan banken låtsas som att det regnar och därmed rädda sin balansräkning. Det är ju först om de inte kan betala räntan som banken måste börja ifrågasätta ifall fordringen är så säker och skriva ner värdet på den (dvs ta upp förlusten i sin bokföring).
Tyvärr har Martin Saar rätt, banken kommer kräva en försäljning när värdet på säkerheten minskar.
Frågan är som sagt ifall allmänt värdefall är tillräckligt för att ge banken rätt att säga upp lånet. Jag är skeptisk till att det räcker – har du något konkret fall där banken har fått rätt till att säga upp avtalet enbart på grund av att priserna går ner?
Läs lånekontraktet med banken. De ger inte ut lån utan möjligheten att ganska luddigt kräva in säkerheten, se tidigare blogginlägg här. Bland annat kan de utan motiv kräva amortering på 30-50 år, det knäcker de flesta, banken kräver försäljning, får in majoriteten av pengarna och resten läggs som blankolån som du måste betala.
Nej, banken kommer inte kräva försäljning när värdet på säkerheten minskar. Det vore liksom att döda hönan som lägger guldägg. Så länge bolånekunden betalar räntan så lär banken sitta still i båten.
Mama: läs konsumentkreditlagen och förarbetena – om något som står i avtalet inte är giltigt enligt konsumentkreditlagen så är det inte giltigt. Det är alltså inte så självklart att de har rätt att säga upp lånet bara för att fastighetspriserna sjunkit – det var därför jag efterlyste något konkret fall där det har hänt (och här nöjer jag mig inte med att någon fordringsägare fått andra anledningar till att säga upp avtalet).
Observera också att banken inte har rätt att sälja fastigheten mot ägarens vilja – någonsin. För att få till försäljning mot någons vilja i detta fallet måste man gå till kronofogden och "vägrar" ägaren ändå får man gå till tingsrätten. Så för att visa på ett konkret fall så bör man fixa fram en faktisk dom där allmän nedgång på fastighetsmarknaden har bedömts vara tillräcklig för att säga upp avtalet.
Amorteringskravet har jag påpekat tidigare att bankerna inte behöver någon lagändring för att kräva amortering av lånen. Det kan diskuteras lite angående detaljerna för upplägget, men i grund och botten kan de kräva amortering.
Tack för ett bra inlägg.
Reagerade också på Annika Wilhelmssons oerhört partiska och onyanserade artikel i dagens SvD. Får man gissa att hon sitter belånad över öronen och önskar att bubblan fortsätter att pumpas upp? 🙂
Det konstaterades i förra inlägget att den enda svensk som stavar sitt namn som hon gör bor i hyresrätt.
Hej,
Du efterlyste för ett tag sedan metoder att komma ur skuldsituationen. Det är givetvis knepigt att rätta till redan gjorda fel, men det är fullt möjligt att se till att inte fler faller i samma grop. Här kommer alltsa ett sidoförslag, taget mer eller mindre i sin helhet fran andra länder i EU som har liknande banksystem som Sverige.
– stopp för rörliga lan. Banken är ända bara en förmedlare av lanen, lat dem ta endast kreditrisken, sa de har incitament att inte fa fel kunder, och lat sedan Riksbanken ta ränterisken.
– Max amortering 30 ar. Räntan lases pa 30 ar.
– Amortering + räntor far ej överstiga 35% av hushallets inkomst.
– Slopat ränteavdrag för köp av bostad, men ränteavdrag for investering i produktionsmedel.
Den tredje punkten ovan gör att familjen Banan i exemplet ovan kan lana maximalt ca 3 miljoner jmfrt med ca 5 miljoner idag.
Att beakta, alla punkterna ovan existerar redan idag i andra EU-länder, inget konstigt.
Förövrigt en fasansfull skitartikel i Svenskan, man skäms själv när man läser den trots att jag inte jobbar för tidningen.
I USA består en mycket stor del av bostadslånen, om det var 90 eller 99 % minns jag inte, av 10-30 års bunden ränta.
Bra att du tar upp medlemslånen, trots att man inte i egentlig mening äger sin bostadsrätt så är man deltagare i föreningens skuld. Detta är omöjligt att förklara för bekanta. Noterbart är att det finns gott om föreningar som har skulder på över 5000 :- per kvm. låga månadsavgifter och ett eftersatt underhåll. Fråga – är det inte olagligt att inte fondera pengar för underhåll i flerbostadshus? Någon som vet.
…./sjodan
Jag misstänker att det är helt lagligt – för övrigt ägs ju föreningen av sina medlemmar så det blir lite som att det skulle vara olagligt att fondera pengar för underhåll i eget hus.
Förstår man inte hur man är delägare i föreninges skuld skall man kanske inte vara medlem i en BRF. Dock verkar det finnas gott om bostadsrättsinnehavare som tror de köpt en lägenhet – det blir en tråkig överraskning för dem ifall föreningens skulder gör att föreningen går under. Då äger bostadsrättsinnehavaren inte mer än sin besittningsrätt.
Det skulle jag också vilja veta. Men det kan väl inte vara olagligt att inte fondera för annars hade väl inte miljonprogrammens renovering vara en het potatis? Intressant annars det här med eftersatt underhåll som ger låga månadsavgifter som gör att prislappen på medlemskapet blir ännu högre. Hur gör man om bankens utlåningsvilja minskar framöver och man behöver renovera stammar? Ber man staten om hjälp då eller??
Vad tror du? Om BRFen behöver mer pengar och ingen vill låna ut så får medlemmarna skjuta till pengarna (antingen via kapitaltillskott eller högre avgift). Alternativet är att låta bli att göra underhållet med de konsekvenser det får.
När det gäller bostadsrätter är det lämpligt att man vet vad man köper ifall man skall ha en bostadsrätt. Föreningens ekonomi kan vara i sånt skick att en framtida avgiftsökning bara väntar på att komma. Det kan till och med vara så illa att föreningen är konkursmässig och då är det rätt dålig ide att betala för andelen.
Jag tycker Cornu missar två saker här.
För det första minskar inflationen minskar givetvis bara din räntas storlek om du bundit din ränta. Inte helt fel att forsätta betala 3% ränta om inflationen når 10%.
Vidare urholkar inflationen själva LÅNETS storlek. Med 10% inflation halveras lånets reala värde på 7 år (84 månader). Om Svenne och Lotta har ett lån på 2 miljoner innebär en halvering att deras balansräkning stärks med 1.000.000/84= 11 905 kronor i månaden, nästan 12 000 kronor i månaden, och detta handlar alltså om icke-inflaterade kronor så att säga. Det är i och för sig inte ett kassaflöde, men ändå.
Först och främst antar jag att du skrev fel med bunden ränta. Så vitt jag vet så sitter det väl en hel del med rörlig ränta som inte borde sitta med rörlig ränta, men det spelar inte så stor roll för resonemangent – banken strävar efter att räntorna på alla löptider skall överstiga inflationen. Det är alltså inte förnuftigt att anta att man skall få negativ realränta.
Räknar man vidare så efter 7år har de i reala termer betalat 1148tkr i räntor. För att minska skulden med 1000tkr har de alltså fått betala 1148tkr i reala termer.
Nej, jag skrev rätt om bunden ränta. Du betalar i reala termer mindre om du ska betala en viss summa (exempelvis 3.5% av 2 miljoner, dvs 70 000) om 10 år om inflationen varit 10% jämfört med om den varit 2%. Eftersom dessa 70 000 om 10 år är mindre värda om 10 år om inflationen varit hög jämfört med om den varit låg.
Om du ska betala en negativ realränta till banken kräver det att inflationen blir högre än vad banken räknade med när den gav dig ditt lån.
Vad gäller de räntor de får betala måste de betala räntor i vilket fall som helst, oavsett om inflationen är hög eller låg. Den nominella ränta de får betala blir förstås högre om inflationen blir högre än förväntat, men det kompenseras av att de pengar de betalar till banken är mindre värda än väntat då de urholkats av inflationen.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Precis. Jag har förresten undrat länge varför inte bankerna jobbar med en årligen fastslagen real inbetalning, och justerar lånets storlek med mellanskillnaden mot räntan. Låt oss säga att man väljer att betala av lånet på 40 år. Det betyder att man bör betala 2.5% av ursprungsbeloppet i reala termer varje år, plus bankens kommission (realräntan), säg cirka 2% av lånets nominella dagsvärde. Är räntan högre bör det som är överskjutande adderas till lånet. Ungefär såhär:
Lån på 4 miljoner, inflation 10%, ränta 12%:
Betala in 4,000,000 * (2.5 + 2)% = 180,000 kr.
Räntan är 480,000, varav 180,000 tas från inbetalningen och 300,000 läggs på lånet.
Är inflationen däremot -1% (deflation):
Betala in 180,000 precis som i höginflationsfallet.
Räntan är 1%, dvs 40,000, så 140,000 dras från lånet.
Nästa år blir inbetalningen cirka 180,000*1.10 = 198,000 respektive 180,000*0.99 = 178,000 kr, vilket i princip bör följa löneutvecklingen.
Det här systemet skulle garantera en jämn och förutsägbar amortering, köpkraftsmässigt, och alltså helt eliminera bolånekundernas inflations- och ränterisk.
Arvid, du kan inte lura banken hur mycket du än önskar.
Ibland har även banken fel, men man skall nog inte förvänta sig att det händer såpass ofta att man kan tjäna pengar på det. Iaf inte de horder av bolånetagare som inte har planeringshorisont längre än 6 veckor.
Jeppen: jag antar att det inte bedöms finnas någon stor efterfrågan på ett sådant upplägg. Iaf om man gör det över kortare tidsperioder – typ binder realt på 10år så bör ju banken kunna hantera risken eftersom det finns realobligationer med den tidsperioden (dvs det finns en etablerad marknad och man bör kunna outsourca ränte-&inflationsrisken).
Om jag förstått rätt så lånar banken pengar på t.ex fem år till en viss ränta och lånar sedan ut det till en högre ränta, så det går inte att lura banken. Sen kommer väl effekten av fractional reserve banking in så att de kan låna ut samma pengar flera gånger.
Däremot kan man ju binda på kortare tid och kapa räntetoppen till nästa lågkonjunktur, om man har tur. Men man lurar inte banken, de tjänar alltid på låntagaren så länge han kan betala sina räntor.
Jordnära, jag bor i en obelånad bostadsrätt i en nästan helt obelånad förening, så jag behöver inte lura banken. 🙂
Fakta är dock: blir inflationen högre än förväntat gynnas låntagare medan obligationsägare missgynnas, och ju längre duration det är på obligationerna desto större blir smällen. Motsatsen gäller vid deflation, vilket bland andra den store amerikanske ekonomen Irving Fisher skrev om redan på 20-talet.
Med "lura banken" avsåg jag inte bara bokstavligt att få det till en förlustaffär för banken utan även indirekt de aktörer de i sin tur lånar av. I det långa loppet gör både bankens långivare och banken lönsamma affärer (i meningen att de åtminstonde ser till att få positiv realränta), när man lägger bankens marginaler på detta är det inte troligt att Svenne&Lotta Banan lyckas göra några vinster på sikt – och även om en och annan kanske lyckas så är det tämligen naivt att ta med det i kalkylerna att man skall lyckas.
Jag funderar på en till sak. Med 10% inflation borde väl även husets värdering stiga med 10% per år? I fallet med ett lån på fyra MSEK så borde alltså huset stiga 400 tkr första året vilket blir en värdeökning med 33 tkr i månaden.
Nej, det verkar som att de som köper hus räknar baklänges utifrån månadskostnad delar med räntan och får fram vad de har råd att dra på sig för skulder. Med högre ränta som inflationen ger så slår det på husets värde, efter det så kommer värdet stiga med inflationen. Räknat så rasar husets värde först till 727tkr för att sedan stiga med 72tkr/år (6tkr/mån) – då tar det lång tid innan värdet återhämtat sig.
Givetvis stiger husets pris med inflationen. Om man inte har en fastighetsbubbla.
Man brukar säga att det är bra att låna pengar för att köpa någorlunda inflationsskyddade tillgångar som aktier och fastigheter om inflationen blir högre än långivarna väntar sig. Då stiger värdet på dina tillgångar i takt med inflationen medan ditt lån urholkas. Det motsatta händer om man får deflation, vilket nog är mer sannolikt än inflation.
Det förutsätter som sagt att man inte har en fastighetsbubbla. Det verkar som att många som lägger bud gör det utifrån vilka räntekostnader de förväntar sig – om detta stämmer påverkas fastighetspriserna av räntenivån.
Att förvänta sig att man skall vara bättre än lånegivaren att bedömma framtida inflation är naivt och är definitivt inget Svenne och Lotta Banan inte bör förvänta sig att lyckas med. I slutändan kommer nog banken lyckas med att tjäna pengar på familjen Banan i de allra flesta fallen.
GustavR. Om i regel 99% av BRF- och hus-"ägare" hyr av banken, alltså har och måste ta stora lån för att kunna köpa något, ja då kommer inte värdet på dessa bostäder att öka om inflationen drar iväg. Effekten blir snarare den motsatta, eftersom räntorna ökar till proportioner dessa "ägare" inte kan betala. Bankerna blir också betydligt mer restriktiva med utlåning vid hög inflation. Det blir inflationsjusterade räntor + ytterligare riskpremier = hög ränta. Med en hög ränta kan inte någon, inte ens The Bananas, ta det där 3-miljonerslånet, och då minskar köpkraften och priserna på marknaden.
Lek då med tanken att du investerar i något som behåller sitt värde med inflationen, t.ex. guld. Problemet är bara att värdeökningen på guldet är lägre än kostnaden för det lån du tar, vilket gör att du alltid kommer att ligga steget efter banken.
TANSTAFL
Eller varför inte investera i realobligationer – de är (så länge staten inte ställer in betalningarna) garanterade att vara inflationsskyddade. Om man nu tycker om att spekulera för lånade pengar så kan man ju låna för att köpa realobligationer, men det är ingen affär jag skulle rekommendera.
En inflation på 10% (med högre ränta) är i princip ekvivalent med en påtvingad amorteringstakt om 10% av lånet.
Rätt. Bra sätt att minska skuldsättningsgraden…
Vad sägs om att inflationen kommer, men vi inte får motsvarande lönehöjningar? 🙂
Det är svårt att se vad inflationen ens ska komma från. Om vi får en fastighetskrasch kommer många hushåll hamna på obestånd, skära ner sin konsumtion, betala ner sina lån osv, vilket leder till ett försvagat inflationstryck.
Var ska inflationen isåfall komma ifrån? Ökade importpriser?
En bra poäng det med. Löneökningarna släpar dessutom alltid långt efter.
Tvärtom brukar lönehöjningarna komma först och inflationen sen som ett resultat av löneökningarna.
Du jeppen! har du hört talas om ökade el, bensin, och matpriser?
du kanske har ett eget lönesystem med resten av sveriges befolkning fick inget elpristilläg på lönen förra vintern, och det var inte heller så att folk hade fått massiva löneökningar som tvingade el och nätbolagen att höja priserna.
så det vore verkligen intressant att få se dina teorier om att det på något vis skulle bli lättare att betala räntan om elpriset och bensinpriset samtidigt skenar?
Stigande oljepriser och liknande ger inte inflation på lång sikt. Detta eftersom oljepriserna måste stiga konstant för att upprätthålla en hög konstant inflation. Vilket inte sker.
Vad som händer i verkligheten är istället att man får en prischock som ger en engångshöjning av prisnivån, och sen eventuellt knäcker konjunkturen vilket minskar inflationstrycket.
För övrigt är det pinsamt (minst sagt) att SvD censurerar/korrigerar/manipulerar sitt kommentatorsfält så mycket. Jag är inte naiv (vet att det ofta förekommer), men det krävdes att man endast efterfrågade mer opartisk/kritisk rapportering för att man skulle hamna i papperskorgen. Man skäms.
Instämmer. Modereringen på SvD har gått helt över styr sedan de införde trekommentarsregeln. De raderar hej vilt. Och mailar man och frågar artigt och vänligt om anledningen så svarar de inte.
Antar att de i samband med regeländringen också såg över sin modereringspolicy, och dessvärre vred den åt helt fel håll. Kanske har de rent av nu outsourcat till den där firman i Varberg? Samma gäng i så fall som "sköter" (läs: idkar ideologiskt driven censur på) forumen på nästan alla svenska mediasajter numera.
Så informationsministeriet i Varberg sitter och sållar åsikter för att leverera en bekväm berättelse till lull-lull-folket. Det känns ju… fräscht. Inte förvånad, men ändå. Uppvaknandet ur Sverige-är-bäst-ingen-protest-och-alla-andra-kan-skita-ner-sig-fast-vi-tycker-om-dem-ändå-på-något-sätt-dimman accelererar. Problemet är att detta gör att de riktiga knäppskallarna på Flashback och andra forum får vatten på sin kvarn. Och hur var det med definitionen av demokrati nu igen (från Cornus inlägg igår):
"Press-, tryck- och publiceringsfrihet. Man ska kunna nyttja alternativa informationsskällor, som fri TV, fri radio, fri press och fritt Internet för att skaffa sig (des)information."
Detta känns långt borta när det sitter en västkustsk Goebbelsfalang som med flitiga fingrar klipper och saxar bort våra "obekväma åsikter" (som om att kräva lite mer opartiskhet och objektivitet skulle kunna klassas som obekvämt, bah!).
För er som inte känner till Censur AB i Varberg, se
http://cornucopia.cornubot.se/2010/01/censur-ab-det-ar-vi-som-bestammer-pa.html
"Interaktiv Säkerhet AB" heter företaget för övrigt. Bara en sån sak…
Men jag vet som sagt inte om SvD anlitar dem. Det gjorde de inte tidigare i alla fall.
EDK +1
Otäckt att man kan göra business på att censurera, snart kommer V. Jag fortsätter i och för sig bara att lägga in samma kommentar om och om och om igen tills den sitter där den skall.
cornu, eller någon annan, hur skulle det se ut med studie-lånen i fallet som är i inlägget? i vilka fall skulle en sådan ränta dra iväg? och vad skulle staten tänkas göra åt det? sim jag här fattat det kommer studieskuldsräntan hålla sig låg så länge inte staten drar på sig stora skulder. och då sker det ändå en fördröjning på ett par år på höjningen?
/mackan
Det beror väl lite på när man tagit lånen. Mina betalas med 4% av inkomsten så cachflow är att om det blir inflation och man får löneökning får man betala motsvarande mer i månaden – och skulden växer på så man får fortsätta betala 4% av lönen resten av livet (ungefär som väntat). Det är det som var fördelaktigt med lånen när jag tog dem, där förelåg inte någon stor risk att lånen skulle bli ohanterbara.
precis, men jag tror att på lånen som har tagits de senaste tio åren beror räntan på statens upplåning de senaste tre(?) åren. För vilken det krävs rätt mycket för att den ska sticka iväg, KPI-inflation eller inte? Andra här kanske har bättre koll på hur det hänger ihop.
Anar en tankevurpa i inlägget. Ponera att räntan är 10% under 10 år och att löneökningarna följer med (vilket jag i och för sig tror facket får backa på när väl krisen kommer). Sedan går räntan ned till mera normal knappa 5%. Hur ser det ut för familjen banan då? Jo de sitter med rejält högre lön och samtidigt är lånet något lägre än från början. Tycker det är precis då som för 40-talisternas bostadskarriär, dvs klarar man av nödåren med hög ränta så är det payback när väl räntan faller. Modellen stämmer bara om man förutsätter evig hög inflation vilket knappast är realistiskt. Att man under dessa år betalat väldigt massa ränta till banken är en sak, men har man väl ridit ur stormen så blir det räkor på mackan igen :-)!
Andreas Agorander har ovan sammanfattat frågan så här:
"En inflation på 10% (med högre ränta) är i princip ekvivalent med en påtvingad amorteringstakt om 10% av lånet."
Nästan hela inlägget och de flesta kommentarer kan ersättas med denna enkla men korrekta och relevanta slutsats.
Ja, tämligen väl uttryckt.
Inflationen amorterar inte lånen, utan att du själv får betala motsvarande inflationsamorteringen genom högre räntor. Inflation leder till real tvångsamortering.
Skulden minskar realt ungefär samma som du tvingas betala i högre räntor.
Översatt till svenska så säger Wilderäng ovan "Inflationen amorterar dina lån".
(Jag vet, men du tycker ju så mycket om att skriva på folk åsikter, så det var svårt att låta bli 😉
10000 i bilkostnad? Ej höjda gränser för statlig skatt? Inflationen skenar till 10 % på nolltid? Ingen långtidsanalys, enbart fokusera på år 1?
Ja, många märkliga antagelser i denna "analys"
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
I behov av ekonomiskt stöd för att starta upp ett företag eller för personliga behov? Vi ger dig en välbehövlig hjälp att bli det enskilt eller samarbeta lån oavsett hur stort belopp utan säkerhet, kan du kontakta oss med denna e-post: [email protected] med nedanstående information för att ansöka om ett lån.
namn:
adress:
land:
kön:
ålder:
telefonnummer:
arbetsplats:
lånebeloppet:
löptid lån:
månadsinkomst:
avseende,
Jane Ahabah
VD Jane Ahabah finansiella hus. (JAFH)
Hej, mitt namn är Mrs Camilla Barbro. Jag vill använda detta medium för att varna alla lånesökande att vara mycket försiktig eftersom det finns bedrägerier allt. För några månader sedan ansträngda jag ekonomiskt, och i desperation, jag lurad av vissa långivare på nätet. Jag nästan förlorat hoppet tills en vän till mig hänvisade mig till en mycket pålitlig långivare som heter Mrs.Heather Whyte som lånar utan säkerhet lån uppgående till 30.000 Euro på mindre än 72 timmar utan tryck eller stress till en ränta på endast 2%. Jag blev mycket förvånad när jag kollade mitt bankkonto balans och fann att antalet jag appliceras skickas direkt till mitt lönekonto utan dröjsmål. Så jag lovade henne att jag skulle dela de goda nyheterna så att människor kan få lån enkelt utan stress. Så om du behöver någon form av lån, kontakta henne via e-post: [email protected].
Du kan också kontakta mig på min e-post: [email protected]
Nu är allt jag gör försöker möta lån betalningar som jag skickar direkt till deras konton.
Min jul och nyår Celebra var underbart
Alla de bästa.
Hej alla, jag är mrs Aanjay Rara Från Indonesien men bor i Sweden, jag vill snabbt att använda detta medium för att klippa ett vittnesbörd om hur Gud riktat mig till en Legit och riktig lån långivare som har förändrat mitt liv från gräs till nåd, från att vara fattiga till en rik kvinna som nu kan skryta med en hälsosam och rik liv utan stress eller ekonomiska svårigheter. Efter så många månader av att försöka få ett lån på internet och blev lurad summan av $ 5200 blev jag så desperat i att få ett lån från en legit lån långivare på nätet som inte kommer att lägga till mina smärtor, sedan bestämde jag att kontakta en vän gruvan som nyligen fått ett lån på nätet, diskuterade vi om frågan och vår slutsats hon berättade om en kvinna som heter Mrs Jeanne Roland som är VD för Jeanne Roland Loan Firm. Så jag ansökte om ett lån summa (320,000.00USD) med låg ränta på 2%, så lånet godkändes enkelt utan stress och alla förberedelser där gjorde om överföring av lån och på mindre än två (2) dagar lånet insatta på min bank. Så jag vill råd någon i behov av ett lån för att snabbt kontakta henne via: ([email protected] eller [email protected]) Hon vet inte att jag gör det jag ber att Gud ska välsigna henne för bra hon har gjort i mitt liv. Du kan också kontakta mig på [email protected] för mer info.
Har du alla typer av ekonomiska problem? Behöver ett lån för att betala av skulden?
du är i en ekonomisk kris? lita på oss att behandla alla typer av lån,
se nedan. Vi är registrerade och godkända företag att utfärda ett lån på
2%, med en minst sex månader och högst 30
år. Vi ger lån till ett minimum under 2000 till högst 50 miljoner.
erbjuder olika tjänster nedan * personliga lån (Secure och utan säkerhet)
* Business lån (Secure och utan säkerhet) * renovering * Inventor Lån
* Auto lån * Äktenskap * Mortgage Loan hälsa, osv ..
Så om du är intresserad, kom tillbaka till oss via vår e-post: [email protected]
med Gud är allting möjligt
Lån erbjudande pengar till människor i nöd. Jag är en individ och jag erbjuder lån av pengar för alla som är i behov inklusive konkurs företaget också. Från Kr 5.000 till Kr 20.000.000 för varje förfrågan. Här är min e-post: ([email protected])
Hej Jag är en person som erbjuder lån av pengar till människor i nöd. För mer information, vänligen kontakta mig via min e-postadress för varje begäran om Kr 5.000 till Kr 20.000.000 ([email protected])
Oavsett om du är förbjudet bank, oavsett om du är arbetslös, är du redo att söka efter ett projekt eller för att ta itu med en akut situation, jag till ert förfogande för alla dina låneansökningar. Vänligen kontakta mig vänligt för mer information.
För att befria dig i dessa svåra tider, ger jag en kort om pengar och långfristigt lån med villkor som gör ditt liv enklare. Om:
Bostadslån.
Personliga lån.
Redo för studier.
Lån för att finansiera ett stort projekt.
Redo att köpa en bil eller ett hus.
Redo för sjukdom.
Min Erbjudandet gäller under alla förhållanden. Tveka inte att kontakta mig för mer information.
([email protected])
Hej Fru herrn,
Du är tjänare, jordbrukare, småföretagare, hantverkare och personer i alla typer och du behöver finansiering för att konsolidera din skuld eller att hjälpa ditt företag att komma tillbaka på rätt spår, eller starta dina bekymmer fler aktiviteter. Jag lägger till ditt förfogande lån av något slag. Mitt erbjudande varierar från Kr 5.000 till Kr 20.000.000. ([email protected])
Kära Herr / Fru,
Innan andra ord i första hand är du välkommen att Raymond Hills Finance Company. Behöver du ekonomiskt stöd? Behöver du ett lån för att utöka din verksamhet? Behöver du ett lån för att starta en storskalig företag? Behöver du ett lån som kan förändra ditt liv och din nuvarande ekonomiska status? Behöver du en brådskande eller nödlån för att ställa saker och ting på rätt plats? Då är du i rätt hem för alla dina kvalitet lån utformad för att passa dina behov. En världsklass lån företaget åtagit sig att bevilja bara lån. Vi ger ut affärsexpansions lån till potentiella affärs Män och kvinnor på en låg och prisvärd ränta på 3% och en långsiktig återbetalning varaktighet du valt. Intresserade sökande är skyldiga att lämna informationen nedan och kontakta oss via
e-post: [email protected]
webbplats: http://www.raymondhillsfinance.wix.com/raymondhillsfinance