Växter behöver luft (CO2), sol, vatten och näringsämnen för att växa. Avgörande för växandet blir det grödan får minst av.
Någon brist på luft föreligger inte och solen kan man inte påverka. Vatten i form av regn är sällan ett problem i Sverige, men att vattna sägs samtidigt vara det som ger bäst ekonomisk avkastning. Det går enkelt att titta på skillnaden, t ex genom att så olika grödor i (dränerade) krukor med identiskt med jord och gödsling, men låta regnet stå för vattnet i det ena fallet och vattna manuellt i det andra fallet. Skillnaden kan bli enorm. Det fungerar även på träd och buskar.
Solrosor där det gödslades förra året. |
Själv har jag gjort ett litet experiment vad gäller gödsel. I ett hörn av där det förra året täckodlades grönsaker på fårstallgödsel täckodlades det inte. Istället genomfördes en omfattande manuell ogräsbekämpning, så det var bar jord hela året.
Solrosor utan gödsling. |
Året efter täckodlingen sätt jag som vanligt solrosor, exempelvis direkt från en säck med fågelsolrosfrön och föregående års gödsel agerar står då för näringstillskottet för solrosorna. Även om de inte börjat blomma än börjar de nå manshöjd.
Ynkliga solrosor i förgrunden,
sedan en del ogräs i övergången till gödslade solrosor. |
Men där det inte tillförts näring, utan bara ogräsbekämpats är de stackars solrosorna bara en dryg decimeter höga och bleka. Istället har ogräset nästan konkurrerat bort dessa ynkliga plantor.
Det har inte direkt varit brist på regn i år, så man kan nog med säkerhet säga att flaskhalsen inte varit vattningen.
Nu är det bara någon vecka till solrosorna börjar blomma.
Solrosor är extremt lättodlat om man nu har tillgång till gödsel. Användningsområdet kan förutom eget fågelmat förstås vara torkning för att använda i mat, t ex i solrosbröd, eller för den delen pressning till solrosolja. För det senare bör man satsa på svarta fröer som innehåller betydligt mer olja. I min erfarenhet är det en mix av sorter om man köper fågelfrö, så utfallet blir olika – det finns stora solrosor med endast en blomma per stjälk, andra med ett flertal mindre blommor per planta och som blommar under en längre period, och alla varianter där emellan, samt såväl svarta som randiga fröer.
Dessutom är ju solrosor underbart vackra och att ha ett helt fält med kanske tusen solrosor utanför köksfönstret större delen av augusti – september har ett värde det också. Och fåglarna blir lika glada som bin och humlor.
Stjälkarna kommer myllas ner igen i jorden och året efter blir det potatis. Även potatisen klarar sig på täckodlingsgödslet två år tidigare, speciellt som mycket av näringen till solrosorna myllas ner igen.
5 kommentarer
Behöver inte väkter syrgas för att växa också?
Växter behöver näring ljus och kärlek, allt levande som får det kan växa sig oändligt starkt.
Jo, även ifall de producerar syre så behöver de också syre. Anaerobiska organismer behöver dock inte syre, där av namnet. Bland de första "miljökatastroferna" var när anaerobiska bakterier producerade så mycket syre att de tog kål på sig själva i stor omfattning över hela klotet. Undrar om vi kommer att kunna ta dö på oss själva genom att producera för mycket koldioxid eller om det inte finns tillräckligt mycket fossilt bränsle för detta…
Skrämmande i ett globalt perspektiv när priset på oljebaserad handelsgödsel kommer att skjuta i höjden.
Japp! jag har fått lära mig hur de växelodlade här för att inte behöva tillföra näring utifrån. 3/5 av jordbruksarealen gick till extensiv animalieproduktion.
1/5 spannmål och 1/5 rotfrukter. Där en stor del av spannmålet och rotfrukterna egentligen också var foder till gårdarnas djur.