Runt gårdscentrum känns det som att stormen Emil nu har bedarrat, men det är ett bedrägligt lugn.
Gårdscentrum ligger väl skyddat med söderläge i en liten dalgång och man kan normalt röra sig runt gården även vid orkan utan att behöva oroa sig över annat än ljudnivån. Men går man upp på berget är det helt annorlunda.
Även om det mesta verkat lugnat ner sig nu är det fortfarande ca 18 m/s i byarna, vilket gör att man inte vill gå ut i skogen och inventera skadorna ordentligt. Men det gick att vistas uppe på berget utan att blåsa bort och än så länge verkar det inte så illa. Ingen stormen Per om man säger så, än mindre Gudrun.
 |
| Två sälgar gav upp andan |
Ström och telefoni har fungerat utan avbrott, även om många i området blivit av med strömmen under natten. Vägar har varit blockerade av träd, inklusive vår egen väg, vilket innebar att morgonen startades med motorsåg för att göra den farbar för bil igen.
 |
| Vattensjukt |
Trots att det fortfarande var en klass-2 varning så var det problemfritt att arbeta med träden som fallit mot ledningarna längs vägen under de omständigheterna, vilket antyder att det nog mer handlade om extremt blöt mark än om enbart vinden. För det var vattensjukt innan, helt mättat på vatten och efter en natts storm så var det om möjligt ännu vattensjukare.
 |
| Björk på krönet pallade inte vinden |
Några björkar i hagarna gav upp andan och välte eller knäcktes av stormen. Tacksamt nog utan att kräva det minsta omstängsling, utan alla träd valde att skona stängslingen.
Sälg och björk blir ved. På sätt och vis är det skönt att inte behöva välja ut träd ur betesmarkerna för detta, utan låta naturen själv göra urvalet med några års mellanrum. Det gäller bara att låta nya träd växa upp i samma takt, även om fåren inte alltid har samma idéer där.
 |
| Tallskog, notera en tall som ligger ner |
Vinden ser helt klart ut att främst ha kommit från sydväst, baserat på fallriktningen på fällda träd.
 |
| Knäckt död tall på grannfastighet,
samt en tall som börjat välta och knäckt en fornminnesmärkt stenmur. |
I produktionsskogen i tallavdelningen på hemskiftet har några tallar gått i backen eller börjat hänga på sina grannar. Jag kunde också räkna till att två sedan stormen Per vintern 2006 – 2007 döda träd som lämnats till insekter och hackspettar hade knäckts och framöver gör marklevande insekter och svampar lyckliga istället. Jag gallrade den här tallavdelningen förra året, men tydligen inte helt rätt eftersom naturen hade ytterligare synpunkter på vad som borde gallrats. Under omständigheterna får man dock vara nöjd, avdelningen står högt med milsvid utsikt mot väster helt utan skydd intill ca 30 hektar ungskog på grannfastigheten. Mer vindutsatt än så är det nog svårt att stå.
Utskiftena får gås igenom när det slutat blåsa på riktigt, när det är 18 m/s i byarna vill man inte ut i skogen och gå.
Än så länge ser det ut som att även tall är för lite fällt för att bli annat än ved, eller kanske lite fler odlingsbänkar. Inte lönt att sälja virke när det rör sig om på sin höjd enstaka fastkubik totalt.
Antagligen finns det de som drabbats värre och hur det ser ut på utskiftena vet jag inte än. En grannfastighet hade kanske ett hundratal välta frötallar och fröbjörkar i sin ungskog, samt en och annan björk och gran i kantzonerna mellan ungskog och gammelskog.
Tydligen satt vi mitt i det värsta området, sträckan Kungsbacka – Kinna, om man skall tro rapporteringen (Stampen/GP).
Nu är det inte vad som avses, men Trafikverket har en Avdelning för kortsiktig planering (Schibsted/SvD). Snälla Trafikverket, vi visste redan att all er planering är kortsiktig, men det är ju kul att ni har en sådan självinsikt att ni har en separat enhet för det.
21 kommentarer
hej där!
vilken tur att stängslingen klarade sig!
kan vara jobbigt att sätta nytt.
ett tag när jag bodde på gård kom alltid älgar och hoppade in i hagen och även rådjur och gick med hästarna,ska se om jag hittar några kort på det!
Ojoj, ja då är det väll bara att vänta på nya krav på skattepengar från skogsägare som fått sin oförsäkrade skog nerblåst.
Kan bli dyrt för oss skattebetalare detta.
När någon förlorar pengar på aktier skulle folk skratta om denna krävde skattepengar i9 egen ficka, men när någon spekulerar i skog då ses det tydligen som ok att kräva ersättning av staten när investeringarna blåst ner.
Det är dags för Sveriges skogsägare att lära sig att skog är lika mycket lotteri som aktier.
Har jag sagt något annat?
Vill minnas att det var Göran Persson (s) som gav skattepengar till skogsägare efter stormen Gudrun, men jag ser fram emot hur alliansregimen skall kunna få skit för även den sponsringen.
Cornucopia : Ja du skrev vad jag minns att det inte gick att försäkra sin skog för några månader sedan under ett annat inlägg som handlade om den förra stormen. Så egentligen har du faktiskt sagt något annat ? 😉
Det var regeringen Persson som skjutsade ut skattepengar efter stormen Gudrun, riktigt illa eftersom det skickade en signal till skogsägare om att vi inte behöver försäkra skogen eftersom "någon annan" tar han om den kostnaden – illa och vi får hoppas att det inte händer igen !
Det viktigaste nu är att så många som möjligt funderar kring huruvida vi skall ge skattemedel som bidrag till skogsägare som valt att inte försäkra sin skog och om just spekulation i skogsmark skall vara en "fredad" tillgång där staten tar ansvaret.
Ingen skogsägare har egentligen kunnat svara på VARFÖR just skog skall ses som en speciell sak att äga, inte annat än att "stormen var så orättvis och fruktansvärd" – dvs. samma sak som en aktiesparare kan känna efter en börskrash.
Nej, tröttsamt. Vad jag skrev är att en skogsförsäkring inte fungerar som du tror. I praktiken försäkrar man bara stubben, den förlust som blir när man upparbetar stormfälld skog. Man kompenseras inte för förtida avverkning eller kraschade marknadspriser i stormens spår. Dessutom måste man ha rätt stora skador för att alls få ngt på försäkringen.
Men gnäll du på.
Detta är för övrigt en anledning till att jag anser att skog i södra Sverige är brutalt övervärderad idag. Vi kommer i klimatförändringarnas spår få fler stormar och våra monokulturella plantageskogar (som tvingats på skogsägarna av staten) kommer blåsa sönder.
Problemet är ju att man inte får sköta skogen efter eget huvud, utan utifrån statliga diktat.
Marcus, jag antar att du också tror att djurhållare kompenseras för vargangrepp. Precis som i fallet skogsförsäkringar så får man bara en bråkdel av skadans värde i ersättning för något som staten dikterat att man skall drabbas av.
cornucopia :
"Man kompenseras inte för förtida avverkning eller kraschade marknadspriser i stormens spår. Dessutom måste man ha rätt stora skador för att alls få ngt på försäkringen."
Ja det är ju helt korrekt! Det är också spelets regler och ingen anledning till att staten skall gå in och betala, det är ju en sak mellan skogsägarna och försäkringsbolagen.
Ok bra att du förtydligade detta om exakt vad du skrev angående försäkring av skog !
Du verkar uppfatta en sakligt framställd åsikt som gnäll, kanske just för att du som skogsägare känner dig kritiserad ? Fast är det så konstigt att människor kritiserar statliga bidrag till skogsägare ?
Inte alls. Vänder mig bara mot åsikten att det går att försäkra skog. Försäkringen fungerar vid skogsbrand, annars njaaa.
Korrekt lösning är kraschade priser på skog, så man kompenseras den vägen, dvs vid förvärvet som bör vara riskjusterat prissatt och inte dagens överprissättning.
Jag har dock inte köpt skog till dagens priser, och rätt få har egentligen gjort det. När man köpte sin skog för några ören per hektar så har man inte så mkt att gnälla över.
Göran Persson gjorde fel. Populist. Han åkte ut ändå.
Kan nu alliansregimen sätta ner foten och vägra stormskadekompensation så kanske vi kan få en vettig korrigering av skogspriserna tids nog.
ja då har vi ungefär samma åsikt. Fast ören per hektar, det har det inte kostat i Östergötland så länge någon minns. Däremot gick det ju att köpa till kanske 30% av dagens priser fram till slutet av 90-talet, sedan har priserna gått up rejält varje år.
För 15 år sedan kunde man här köpa en 30 ha gård med hälften skog och hälften åkermark samt någon hektar impediment för 1 miljon. I dag får man ge kanske 4,5 miljoner och uppåt för samma gård. Något är inte riktigt rätt.
Har kanske egentligen inte så mycket med ämnet att göra men kan ändå inte låta bli att länka till Elisabet Höglunds krönika om strömavbrott.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/elisabethoglund/article14159039.ab
Antingen kan man förbereda sig eller så kan man skriva arga krönikor efteråt.
Ja, det var min reaktion också.
Klickbar länk:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/elisabethoglund/article14159039.ab
Cornucopia.
Har sedan något år tillbaka viljat skaffa en liten stuga (vinterbonad), eller bygga ett mindre hus (runt 50m2). Tanken är att vara så självförsörjande som möjligt.
Då du har så mycket mer kunnande och erfarenhet än mig, så undrar jag om du kan svara på följande:
Förutom insköpskostnad respektive byggkostnad, vilka mer kostnader MÅSTE man betala till stat och komun? Kommer inte behöva kommunalt avlopp eller vatten, ingen el eller telefon. Det skall vara så avskalat som möjligt.
Vore tacksam för svar.
P.S. Om det infinner sig en bloggtorka så kan detta vara något att skriva om? D.S.
Mvh Krister
I Hudiksvallskommun saknar vissa fortfarande el efter stormen Dagmar och 216 hade ingen telefon i går kväll. Det var ju på annandagen det bröts. Det har inte gått fort att röja upp många är förbannade. Även vissa mobilmaster är fortfarande strömlös. Så man ska nog inte räkna med att elen är tillbaka innom några timmar om man bor på landsbygden
@Krister
Från en som går i lite samma tankar är några saker jag kommer på:
Har du rinnande vatten, kommer kommunen att kräva godkänt avlopp. Alla typer av godkända avlopp har driftskostnad (slamsugning t.ex., sedan beräknas en markbädd hålla i ca 15 år, sedan måste den grävas om), dessutom tillkommer det väl en del inspektioner och tillstånd etc.
Jag antar att du ska värma med ved. Då kräver lagen att sotaren kommer med jämna mellanrum.
Kommunen kan eventuellt tvinga dig att betala för sophämtning.
Sen så är det ju sånt som bygglov etc om du ska bygga växthus eller vedskjul.
Jag tror att det är de saker du kan råka ut för…
Tillståndsavgifter för nytt avlopp. Och själva investeringen i brunn och avlopp. Sota får man faktiskt göra själv nu för tiden om man har nödig kunskap. Men sotning är inte dyrt, utan prisvärt tycker jag.
Är det en jordbruksfastighet (obs >4 ha från år 2014) behövs inte bygglov för saker som växthus eller vedförråd.
Krister :
Tänk på att i vissa kommuner så kan det bli nästan omöjligt att få bygglov om din tilltänkta byggplats ligger inom ett visst avstånd från kommunalt avlopp eftersom man vill att nybyggnationer skall ansluta sig till avloppet i de fall då det är rimligt, jag tror detta bottnar i att kommunerna börjar måna om att orenade avlopp förstör grundvattnet och det är som jag ser det en ganska bra princip.
Skall du ha el så rekommenderar jag en borrad brunn med en vanlig grundfos 1-fas pump , den kan du också driva med olika generatorer samt frekvensriktare från batterier när det blir strömavbrott samt när civilisationen havererar om man nu är lagd åt survivalisthållet. 😉
Krister tar upp en mycket intressant fråga: Vilka kostnader kan man inte undvika, även om man tänker leva ”ute i skogen”, utan anslutning till elnätet?
Beträffande avlopp kan man välja något annat system än vattenklosetten, men alla system kommer att dra med sig någon typ av avgift och obligatorisk underhållskostnad.
Fastighetsskatt på 0,75 % av taxeringsvärdet per år finns fortfarande, även om den nu ibland kallas fastighetsavgift.
Sota kan man få göra själv, men då måste man först gå en kurs, som inte är gratis. Så finns det något som heter Brandskyddskontroll, besiktning av eldstäder och rökgångar, med några års mellanrum. Obligatorisk, kostar ca 1000:-, men kan ses som en försäkringspremie.
Avgift för sophämtning är i praktiken omöjlig att komma undan. Man kanske belastar kommunens återvinningsanläggning (även kallad soptipp), eftersom man inte får elda upp eller kompostera allt ”skräp”.
Kommunen kräver inte att man försäkrar huset, men om man lånar pengar så kräver banken det.
Om man bor lantligt blir man i 9 fall av 10 delägare i (minst) en väg, och måste betala avgift till vägföreningen. Vägföreningen är inte statlig, men dess rätt att ta ut avgift är reglerad i lag.
Om man bygger nytt tillkommer en mängd kostnader, utöver tomtinköpet och den egentliga byggkostnaden. Om man köper en befintlig stuga tillkommer kostnader utöver köpeskillingen, t.ex. för lagfart.
Cornocopia det är nu dax för ett nytt uttryck till din vokabulär.
VGT=Väder Geografisk Torsk.
Och det är du som torskar, he he he he.
Joni, Cornucopia, Marcus LV, och Dan Gmark, tack för era svar. Sophämtning har många påtalat är obligatoriskt bland andra jag frågat men tänkte inte på sotning och brandinspektionen. Märker att det finns en massa "dolda" avgifter. Forskar vidare via våra myndigheter.
Mvh Krister