Wall Street Journal hade igår en artikel (länk till WSJ) om att det euroland som har högst privat skuldsättning i förhållande till hushållens disponibla inkomst är Nederländerna och inte något BIGPIS FUK-land.
I brist på förmåga till egen research eller egna nyheter så rippade Schibsted/SvD denna artikel (länk till Schibsted/SvD)och tog rent av exakt samma tabellvärden och tabellurval som WSJ och gjorde en egen liten graf. Hela artikeln saknar något eget (svenskt) perspektiv.
Dessutom kallar Schibsted/SvD det hela för bruttoinkomst, medan det tydligt i WSJ:s artikel står att det handlar om disponibel inkomst. “Disposable income”. Det är bruttoskuld man pratar om här “gross income-to-debt ratio”, inte bruttoinkomst mot skuld “gross-income to debt”. Pinsamt.
Det tog mig sju minuter att ta fram samma siffror för Sverige via SCB:s webplats, något som alltså de månadsavlönade journalisterna hos Schibsted inte orkade eller klarade av att göra. De klarade bara av att läsa WSJ och felöversätta.
Så helt utan skam presenteras härmed samma graf, fast med Sverige inlagt till WSJ:s urval. Sverige visar sig då hamna på andra plats i urvalet.
Det hör till sakens natur att man i länder med god ekonomi fått privatpersoner att ta på sig stora skulder. Det är just därför vi haft den sk Pippi Långstrump-ekonomin i Sverige medan resten av Europa krisar. Staten har via engångseffekter fått svenskarna att ta på mer lån för att stödja ekonomin, främst via bostadsbubblan, istället för att som i BIGPIS FUK US-länderna själv ta på sig skulderna. Svenskar skall alltså inte slå sig för bröstet och tro att vi är så himla bäst. Vi är personligen betydligt mer skuldsatta än exempelvis italienare och portugiser.
 |
| Det privat skuldsatta norra Europa
Karta utifrån senast rapporterade privata skuldsättningssiffror. Ledtråd: Rött är dåligt, gult är bra Och nej, Grekland rapporterar inte. Källa: Eurostat |
Notera att de svenska såväl som de franska siffrorna är från 2009. Övriga länder är 2010. Till 2010 ökade svenskarnas skulder med 7.4%, vilket definitivt inte de disponibla inkomsterna gjorde. Och från 2010 till september 2011 har skulderna ökat ytterligare 3.9%. Samtidigt bråkar fack och arbetsgivare om 1.9% i löneökningar, före skatt, dvs inte disponibel inkomst.
Sedan har vi skulderna i det privata näringslivet. Se tidigare blogginlägg om hur Sverige hamnar när man även tar med dessa.
Dålig research från SvD. Enda positiva är att de åtminstone anger WSJ som inspiration. När svensk gammelmedia snor från bloggar skriver man inte en rad om det. Skall man nu sno en utländsk artikel kan man väl åtminstone försöka lägga till ett svenskt perspektiv. Det tog sju minuter för mig.
Läs nu artikeln hos WSJ istället för hos Schibsted. Grafiken är dessutom snyggare hos Wall Street Journal.
Tillägg: Ovanstående är siffror från SCB vad gäller Sverige. Eurostat säger att siffran för Sverige är 146.5% 2010 (läsartips). Det är fjärde värst i Europa av de som rapporterat in siffror till Eurostat. Värre är Nederländerna (249.5%), Irland (202.6%) och Norge (178.1%). Sannolikt är dock Danmark allra värst, då de låg på 275% 2009, vilket skulle peta ner Sverige till femte sämst. Vi får dock battla med Storbritannien om den femteplatsen, då britterna har en snarlik privat skuldsättning som svenskarna, men inte rapporterat för 2010. Det är norra Europa som sitter på privata skulder, medan södra Europa sitter på statliga skulder.
27 kommentarer
Lars, det dröjer nog inte länge innan Schibtedt hör av sig och erbjuder dig ett guldkantat frilansavtal som ekonomikrönikör i SvD 🙂
Jo,fast i ärlighetens namn så står det tydligt att SvD-artikeln handlar om euro-länder. Och där är vi dessbättre inte.
Men visst borde Sverige ha redovisats som en jämförelse.
/w
Danmark 275% så vi ligger på femte plats.
Men nästa år ska vi vinna!
Blir förvånad när man hör om människor som tar lån på 125 % av bostadens värde, som sätter sig med 275 % i lån eller som tar lån med amorteringstid på 100 år. Hur tänker folk egentligen? Det är liksom inget datorspel där man kan börja om från början genom att trycka reset. Folk sätter hela sin ekonomiska framtid på spel och det verkar som om alla nationaliteter är lika. Skrämmande!
Gud vad duktig du är Cornucopia!
och UK på 148.97& (2009) så då blir vi 6:a!?
Och listan gäller EU-länder inte hela Europa. Förstår dock inte hur Norge kom med i EU-listan?
/Johan
Länder som betalar en bråkdel av Sveriges medlemskapsavgift via EES-avtalet och får alla fördelar som EU innebär (fri rörlighet, inga tullar etc) är med, dvs Island, Norge och Schweiz.
TIttade på data:
http://epp.eurostat.ec.europa.eu/tgm/table.do?tab=table&plugin=1&language=en&pcode=tec00104
Din tes att verkar vara att i Sverige så lånar hushållen i stället för staten, men borde i så fall inte ökningen från 1999 till 2010, ~50 procentenheter för Sverige, vara markant större än i andra länder? Tycker inte jag kan se den trenden i statistiken?
Det här är bara skulder alltså och tar inte hänsyn till tillgångar? Eller missuppfattar jag? I så fall är det väl egentligen ännu värre för svenskarna med våra skrala besparingar.
Tillgångar kan falla i värde, skulder består. Tillgångarna är främst bostäder och aktier/fonder. Bostäder på toppen av en bubbla, och aktier på en allt mer stagnerande aktiemarknad.
Halveras bostadspriserna så landar vi nära noll i nettotillgångar.
Eller något sådant.
Mycket bra cornu. Det ska bli kul när alla ska börja betala tillbaka sina skulder såväl privata som offentliga. Europa som med hjälp av massiv skuldsättning precis klarat att hålla tillväxten positiv. Knappast scenariot utan lånedopning.
Undrar hur det skulle bli om man summerar föreningslånen och ser dem som skulder hos privatpersoner för skojs skull…
(DI körde svarta svanen om insättningsgarantin precis)
Du glömmer som GBG sa att de flesta BLTare dessutom har inderekta lån i bostadsklubben.
Dessa är ibland inte att leka med…
/Martin
Cornu
Kanske på sin plats med en uppdatering av http://cornucopia.cornubot.se/2011/09/skuldsattning-pa-den-gamla-goda-tiden.html
och jämföra med hur det såg ut för 10 år sedan.
Som 2011-12-06 17:28 påpekar ser det ut som att hushållen i många länder (nästan alla?) i Europa har ökat sin belåning KRAFTIGT de sista tio åren. Ett bevis på Europas överkonsuption och en ledtråd åt vartåt det barkar?
/Johan
Bra idé.
Ja de svenska privata skulderna tar väl inte med andelen man är ansvarig för via föreningens skuld?
Vips så kommer skuldnivån skjuta i höjden rejält. Tänk bara alla nybildade högbelånade föreningar!
Sverige är en hårsmån från kalops! Det lär återstå en brun sörja i många torskars underbyxor när lasset tippar.
Det är inte enbart i det här fallet som journalisterna lånar direkt från WSJ eller FT mm utan att dra några som helst egna strån till stacken genom självständigt tänkande. ALLT som officiellt gammalmedia skriver om finanskrisens 3:dje år är direkta lånfrån anglosaxiskt media.
——————–
Själv undrar jag vem som kommer att vara en värre sucker när det brister, jag som sitter i eget hus utan skuld på huset och har besparingar eller Svenne Banan som är belånad över öronen och som inte har några nettobesparingar efter att skulderna dras från ….. Chansen är allt för stor att det är fall a, pga att jag har något att förlora ….
Äsch det är inte så farligt. Bankerna har ju inte lånat ut nåt verkligt, bara påhittade krediter. Det är bara att stryka skulderna och börja om från början. Vad säger ni?
Jo, men lånetorskarna kommer aldrig att kunna betala tillbaka allt. Det blir fler som sitter med Svartepetter. Även de som inte lånat något alls berörs. Notan får vi nog gemensamt betala visar det sig till sist, tror jag.
De norska privata skulderna inkluderar "fellesgjelden", dvs lånedelen i "borettslag" = norska varianten av bostadrätt.
Fellesgjelden(bostadsrättens andel av föreningens skuld) tillhör bostadrättsinnehavaren och redovisas vid försäljning och i deklarationen. Räntorna som nedbetalas på detta lånet kan dras av av bostadsrättsinnehavaren.
Dessutom så finns det inte hyresrätter i Norge. Här äger alla sina lägenheter eller hus( om man inte hyr av en privat bostadsspekulant).
Så då det blir inte riktigt att jämföra sveriges och norges privata skulder på detta sättet.
Kanske detta också gäller för nederländerna? Hur fungerar deras bostadsmarknad? Om dom bara har ägarbostäder(inga dolda skulder i bostadsrättsföreningar och inga hyresrätter) så kanske det inte är så hög privat skuld?
Halverade bostadspriser, börsen ner 36% och sedan sidledes till 2020…Du är ingen muntergök precis Cornu. Trist att sitta i ödemarken (nästan)utan TV och se på när världen förändras
Cornu:
"Länder som betalar en bråkdel av Sveriges medlemskapsavgift via EES-avtalet och får alla fördelar som EU innebär (fri rörlighet, inga tullar etc) är med, dvs Island, Norge och Schweiz. "
Det där har du fantiserat ihop alldeles själv. Jag har släppt tanken på att du skall börja faktakolla.
För er andra:
http://www.eu-norway.org/about/eeafinancial/
"Norway contributes more than € 284 million annually" (2009)
Per capita alltså mycker mer än Sverige.
Det ser liknande ut för Schweitz. Island är fint men har befolkning som en mindre stad, så jag orkar inte leta upp deras siffror.
Tro inte på något som Cornu skriver om det är EU-relaterat.
-Jonas
Efter att ha sett statistik som presenterats i olika former på denna blogg så står det klart att svenskarnas skuldsättning är osunt hög. Men frågan är hur vi ska komma till rätta med problemet utan att orsaka en total ekonomisk kollaps?
Nedan följer några spontana förslag för att minska svenskarnas belåning. Förslagen är just spontana förslag, och inte mina åsikter, eftersom jag ännu inte haft möjlighet att diskutera och analysera dem. Men det skulle vara intressant att höra vad folk tycker.
1. Ammorteringskrav införs.
Detta tror jag skulle kunna varaa effektivt på lång sikt. Det är dock ytterst tveksamt om hushållen hinner ammortera särskillt mycket innan det är försent. Många svenskar kan ju inte bli lånefria på 50 år, om man inte medräknar inflation etc. Men kanske räddar det oss från nästa kris?
2. Vi tillåts konfiskera EGET pensionskapital.
Det låter värre än vad jag menar. Det jag menar är att de pengar som idag låses in i fonder till den dag man går i pension ska kunna användas i förtid om de går till amorteringar av bostadslån. På så sätt minskar folkets belåning samtidigt som det mycket väl kan bli en bättre investering för ålderdomen än vad motsvarande fondinvesteringar skulle ha varit.
3. Staten ger en morot.
Skulle ett system med skattefria belopp motsvarande det som gäller för pensionssparande kunna sätta fart på amorteringarna? Exempelvis så skulle varje medborgare kunna få 10 000 – 50 000 skattefritt förutsatt att dessa bevisat gått åt till amortering.
4. Kontantinsatsen höjs
För att på sikt koppla bostädernas värde till folks faktiska inkomster så höjs insatskravet successivt till 20-25 procent. Inget som räddar oss just nu kanske, men kanske när det är dags igen?
5. Fördelningspolitisk åtgärd av okänt slag
Jag funderar även på om det går att göra någon slags fördelningspolitisk åtgärd för att rätta till de orättvisor och obalanser som uppkommit i samhället. Banker och äldre generationer har plockat ut miljarder i bostadsvinster som till fullo finansierats av yngre generationers ökade skuldsättning. Jag har däremot inte kommit på något sätt som inte ställer till massor av andra problem.
Jag uppskattar att få reda på hur amatörmässigt "välrenommerade" tidningar som SvD gör sin research och sina artiklar. Tack.
/hkeye
Nu är dessa jämförelser väldigt farliga att dra för långa slutsatser av.
Vi har avdrag för privata skuldräntor.
Vi har pensionsavsättningar i fonder.
Vi har större andel ägda bostäder.
osv.
Vi har dessutom lärt oss att dölja alla besparingar men skylta med alla lån./Oppti
Googla "Hushållens skuldsätting" och klicka fram Riksbankens rapport (PENNING- OCH VALUTAPOLITIK 2011:1). Diagram 1 visar utvecklingen för Sverige och ett flertal länder.
(1) Det är ganska tydligt att utvecklingen är ganska likartad i trender (men inte helt likartad vad avser nivåer). Hushållen i de flesta länder har ökat sin skuldsättning i procent av disponibla inkomster sedan 2000. Inget unikt för Sverige.
(2) Det är verkligen inte så enkelt som bloggaren gör det att mena att Euro-länderna har lånat upp sig offentlig och vi har lånat upp oss privat och att situationen därför är snarlik. Det hela beror ju förstås på vad det är man lånat till och hållbarheten i avbetalningsförmåga (där den offentliga hållbarheten är starkt kopplad till tillväxtsiffror, räntenivåer, demografi). Det är också väldigt olika lätt/svårt (och kostsamt) att finansiera ökande avbetalningskostnader beroende på om skulderna är ”offentliga” eller ”privata” (skattefinansiering är dyrt, ineffektivt och politiskt svår;, vilket gör att ”offentliga” skulder kan vara ekonomiskt väldigt särskilda från privata).
(3) Det betyder ju inte att dagens skuldsättning av svenska hushåll är oproblematisk. Jag tycker också den ser problematisk ut och ett antal reformer vore på sin plats. Gradvis utfasning av räntesubventioner m m. Samtidigt är det svårt att titta på aggregerade data som detta, det är exempelvis så att merparten av de svenska skulderna hålls av hushåll i de övre inkomstgrupperna (naturligt) och de har idag goda marginaler. Allt detta kan förändras snabbt, men lite mer nyans vore inte dumt här…