Rapport (Staten/SVT, Bonnier/DN/TT, Schibsted/SvD/TT) visade igår ett inslag där man slutligen uppmärksammade den svenska skuldbubblan (blogginlägg 2011-01-03) och de enorma skulderna som svenska folket byggt på sig, främst via bostadsbubblan. Det är bra att det nu uppmärksammas så brett som i Rapport, men det är alldeles för sent.
Som bekant har svenska staten löst den ekonomiska krisen för Sveriges del via den sk svenska Pippilångstrumpekonomin, som innebär att det är privat skuldsättning som tagit Sverige genom krisåren 2008-2009, medan de krisande euro-ländernas kriser beror på statlig skuldsättning.
Vi är alltså inte mycket bättre, bortsett från att ingen räddar privatpersoner som aldrig kan komma undan sina skulder. Kom också ihåg att tillgångar (t ex de fallande värdena på bostäder vi ser sedan i våras) kan minska i värde, men skulderna består.
För lite proportioner statlig/privat skuldsättning så uppgår svenska statens externa bruttoskulder (eng gross external debt) till ca 78 miljarder USD (Världsbanken, tipstack till läsaren Nemokrati). Men summan, inklusive bankerna, näringsliv och privatpersoner är hela 1 016 miljarder USD i skulder, 13x de statliga externa skulderna.
Den totala skuldsättningen är förstås ännu högre, men detta var de externa skulderna.
Svenska folkets skulder i förhållande till disponibel inkomst. Har inte heller varit högre under perioden, inte ens inför 90-talskraschen. |
Vi skall iaf inte peka finger på Grekland, Italien, Irland, Spanien mfl BIGPIS FUK US-länder, för det är “vi” som privatpersoner som sitter på skulderna här i Sverige. Inte alla av oss, men många. Ni är personligen ansvariga (både moraliskt, juridiskt och i slutändan ekonomiskt) och kan inte skylla på staten.
Värt att notera är att hur man än mäter så stiger skulderna snabbare. Snabbare än BNP, snabbare än löner (både brutto och disponibel inkomst), snabbare än den KPI-inflation som en del inbillar sig skall äta upp skulderna. Och rent av snabbare än bostadspriserna…
Tillägg: I lönerörelsen är medlarbudet just nu 2.9% i löneökning på nästan två år, ca 1.5% om året. Samtidigt ligger KPI-inflationen på 2.9% om året och privatpersoners skulder ökar 7% på ett år. Detta är intressant för de förvirrade människor som tjatar om att inflationen skall äta upp svenska folket skulder. Ledtråd: På 70-talet fick man 10-20% i löneökning varje år. Inte 1.5%. Det är löneökningar som äter upp skulder, inget annat.
53 kommentarer
Heh, är det inte på detta vis som det stora flertalet resonerar:
skuld<>skuld, istället är skuld = förmögemhet & tillgångar ….
Glöm inte att alla med höga lån har också blivit "förledda" av bankerna att ta dessa lån utan krav på amortering. När man som privatperson säger att man vill amortera på sitt bostadslån så blir man nästan misstänksamt bemött av banken.
Bra Cornu, detta budskap om vår totala skuldsättning må vara en nyhet för många, men knappast för Mr Borg, bäst i klassen.
Det var ju dessa uppgifter som du hjälpte Nicole Foss med i våras. Och som vägde tungt i hennes seminarium. Kan du inte ännu engång redovisa dessa för olika länder. Nån gång måste vi väl vakna och erkänna vårt prekära skuldsättningsläge?
Bankerna lånar ut pengar utan större risk eftersom de inte drabbas av en värdeminskning på fastigheten. Mao så tjänar inte de på att hålla igen.
Vi skulle behöva ändra hela upplägget på bostadslånen. Istället för att låna ett visst beloåå så lånar man istället till en viss del av bostaden.
Säg att bostaden kostar 1 miljon (enkel summa). Av det har du 250 000 själv. Banken går då in och köper 75% av bostaden.
Om bostaden sedan när du säljer går för 1,2 miljoner så får banken tillbaks sina 75% det vill säga 900 000. Om den däremot går för bara 800 000 så får de bara tillbaks 600 000.
Med det systemet skulle bankerna tjäna på en stadig uppgång i bostadspriset samt att de vill undvika en nedgång i priserna.
Det som förvånar mig är hur många som tror att deras jobb är säkra. Gick ju bra sist (2008) ja men detta är inget 2008, det inga mer krispaket att utnyttja globalt.
Många sitter med onödiga jobb idag, kontorsråttor inom tjänstesektorn, som lever på kredit.
Detta korthus kommer falla otroligt snabbt!
Håkan, visst vi kan alla vara efterkloka och skissa på ett nytt utlåningssystem.
Problemet idag är att vårt ekonomiska system förutsätter fortsatt tillväxt i en värld med ändliga resurser. Alltså kommer utlåningssystemet att fortsätta tills det krackelerar.
Jag kan inte bestämma mig om detta är fascinerande eller skrämmande.
Melodin till the twilight zone är passande för detta tema, twilight zone intro.
Håkan, visst tar bankerna en risk. Hela banksystemet bygger ju på oändlig nya låntagare, dvs pyramidspel. Vi ser nu slutspelet där man försökt klara sig undan genom att låna ut till folk som egentligen inte har täckning. Nu är detta på väg att få ett abrupt slut och det finns inga fler 'ess i rockärmen'. Bankerna kommer göra enorma kreditförluster.
/Ytrew
Cornu: bra slutkläm ang inflation/löneökningar. Detta skulle fler människor bli varse om.
/Ytrew
Hade ju varit intressant att se hur länge Sverige skulle överleva ifall vi svenskar fick börja betala Italien- eller Grekland-ränta på våra lån…
Vad menas med "% skulder i förhållande till
disponibel inkomst"? Betyder 100% att mina skulder är 500k om min disponibla inkomst är 500k per år? Kan någon förklara?
Jag får en känsla av att vi även kan få se en bubbla i priser på begagnade bilar också.
Något svenska befolkningen gärna också tar stora "räntefria" lån på.
Vart finner jag statistik över detta?
11:07 ja precis
Precis 20/11 09:56, visst kan man säga att folk har ett eget ansvar men bankerna har verkligen påhejat detta. Min bankman på SEB föreslog för ett par månader sedan att jag skulle använda det lågbelånade huset som bankomat.
Kul att se att bara stockholmare har haft större disposable income än grekerna….och att danskarna är fattigare 🙂
http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php?title=File:Disposable_income,_by_NUTS_2_regions,_2007_%28PPCS_per_inhabitant%29.png&filetimestamp=20101125110218
Off topic, ser att svenska fysiker kränger (förmedlar) ecat i ett engelskt bolag. Och har inte ens för egen del fått testat om det fungerar.
http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article3347161.ece#comments
http://ecat.com
Hej
Någon som vet vilka nya regler som planeras för våra härliga och fina svenska banker avseende kapitaltäckningsgrad och ev något annat, tex amorteringskrav eller minskade ränteavdrag. Har stött på lite folk på bloggar som varit inne och nosat på ämnet men inget konkret. Riksbanken har mig veterligen sagt att nya regler skallsläppas innan årsskiftet. Kan detta vara spiken i kistan för den Svenska bostadsbubblan.
Evil_Dad
Evil_Dad 12:01, se
http://cornucopia.cornubot.se/2011/11/riksbanken-bekraftar-hardare.html
eller
http://cornucopia.cornubot.se/2011/11/ingves-en-svensk-finanskris-kan-kosta.html
@ Evil_Dad 12:01
Det är nog lite för sent att komma med dessa regler nu…
De skulle vi haft för ett år sedan…
Kollade upp inslaget på rapport. 1,9 miljoner för en skrubb. 98% belåning. Vettigt. Det här kommer inte bli vackert…
Man amorterade dessutom hårt på 70-talet. Nu har vi alla tokiga idéer samtidigt. Låga löneökningar, låga avdrag, inflation, noll amortering och en stigande kinesisk valuta.
Det som hållit ner inflationen är billig elektronik, men med stigande valutakurser i asien är det slut med detta.
Denna smäll blir astronomisk och svensken idisslar fortfarande framför idol med sin vinbox.
Tack för detta.
Har precis varit med i 2 budgivningar eller vad man nu skall kalla det för. Jag var enda budgivaren och la mig 10% under utgångsbudet. Mäklaren (fastbyrån) bägge gångerna dissade mig totalt och sa att säljaren hellre inväntar ett lägre ränteläge istället. i vår blir det åka av igen sa han. Kan bli spännande!
Evil_Dad
Borg och Alliansen har eldat på privata skuldsättningen genom alla jobbskatteadrag. Det har gjort att större lån har beviljats eftersom man nu fått högre betalningsförmåga. Detta går så länge allt stiger men när det går bakåt går det snart in i väggen. Nu vill han, Borg lägga på ännu ett vedträ i brasan med 5:e jobbskatteavdraget.
@13:24
Mäklaren har rätt. Det blir åka av. Neråt.
Ähh, var inte så negativa. Sverige behöver tillväxt. Fram med champagnen. Bubbel bubbel. Vi kör en vända till. Jag ska fan också bo i villa med nära till kommunikationer, natur dagis och stan. Jag ska ha ny bil också. Helst en BMW. Vi ber banken skapa en halv mille extra för det ändamålet. Eller förresten… vi tar en mille extra på en gång. Jag ska fan åka på en kick-ass semester till Thailand och flyga första klass. Och så ska jag ha en 18 K Rolex GMT-master med brille-urtavla. Jag ska fan inte leva som något jävla pack.
Läs cervenkas krönika, vassare penna än Cornu tom. Få av mainstream media är så lysande som denne skribent.
Man får sig ett garv av hans skarpa formuleringar.
13:21 Glöm inte billig energi eller i varje fall energi som kommer bli mycket dyrare i framtiden av försåtliga skäl.
Tror personligen sedan några år tillbaks att vi kommer drabbas av stagflation. Riksbanken har ju senast också get hintar om det.
Om de svenska bolånen haft abandonerings klausuler likt de som finns i USA där fastigheten är borgen och vissa fall i Tyskland hade kanske bankerna ställt högre säkerheter eller vad tror ni?
Vet även Norge även tillämpar abandonering i rättspraxis men hur vanligt det är skulle vara intressant
Vi kan inte se de här problemen ur micro-macro perspektiv. Vi måste upp i macro-macro perspektiv. Allt vi tittar på i micro är "smittat" av ett heltokigt macro. När vi tittar utifrån helheten ser vi att hela vårt petroldollar-baserade monetära system är en bubbla. Vårt nuvarande system globalt kommer inte hålla för att hantera alla bubblor som vi samlat på oss. Matchen om framtiden går mellan SDR och Guldmyntfot. Centralbanker och asiater fortsätter att samla på sig fysiskt guld. Den största förmögenhetsförskjutningen genom alla tider ligger framför oss. Frågan är bara vilken väg den kommer ta. Jag sätter en peng på att asiaterna har rätt…
13:50
Jag skulle spela minst 80/20 att ett stort krig kommer emellan. Om asiaterna förlorar får vi sedan se hur mycket guld de får kvar.
När man ser inslaget från rapport och inser att det finns personer i verkligheten som resonerar som killen, då blir i a f jag rädd på riktigt. Han köpte lägenheten och tyckte att det var ett kap, han la bara själv in en 40,000 kontantinsats på ett 1,9-miljonerslån och hade "tur" att hans föräldrar kunde hjälpa honom med resten genom att själva låna. Det här kommer sluta så jävla illa och jag vet inte om jag är förbannad på den stackars killen som indirekt riskerar alla skattebetalares ekonomi, eller om jag bara tycker synd om honom att han inte förstår att han gör det.
Finns det statistik där man kan se staternas skuldsättning relativt sina "disponibla inkomster" (skatter m.m.) i stället för relativt BNP? En stat med låga inkomster borde väl vara mer sårbar än en med höga inkomster vid hög skuldsättning?
Saxat från svt:
'Petter: "Det är ett kap"
Han har en tillfällig anställning på finansdepartementet och är väl insatt i ekonomiska frågor.'
Med sådana tjänstemän är det väl inte så konstigt att det blivit som det blivit.
När man ser killen i inslaget som säger att det är tur att han kunde låna upp allt över 40K inser man samtidigt att han är långt ifrån ensam. Det är tidens anda och gemene man har förlorat alla referensramar till hur mycket pengar det egentligen är man lånar. Det är som att ge varsin laddad pistol till en grupp dagisbarn och se vad som händer.
Det kommer att gå väldigt illa, så det är dags att sätta en stålpotta på skallen nu och invänta kollapsen. Omgivningen trodde jag var dum i huvudet för 1,5 år sedan då jag sålde av en BR i Sthlms garanterade uppgångsinnerstad, amorterade av alla lån, sålde bilen, kapade kostnader och satte mig i en billig hyresrätt. Tyvärr är det ingen vits att förklara varför annat än till redan insatta.
En tanke slog mig då. Om min noja visar sig vara rätt kommer en stor del av medelklassen att slås ut av en finansiell tsunami. Vilken grupp i samhället kommer att dominera efter kollapsen?
Även Ekot kör ett inslag på samma tema idag. Den som får uttala sig är, som vanligt, Robert Bergqvist på SEB.
Ekot har väl kanske inte de skarpaste journalisterna, men det är ju som att ha frågat Khadaffi om läget i Libyen för ett par veckor sedan.
Det största misstaget moderaterna gjorde var att avskaffa fastighetsskatten. Den kunde slå väldigt orättvist på individ nivå men för nationen var det en bra skatt då folk måste bo någonstans samt att det var en liten broms mot bostadsprisökningar. Men Borg tyckte väl att det var värt priset för att få sitta i Rosenbad…
Bor i Stockholm och är en av de som tjänat väldigt mycket på avskaffandet av fastighetsskatten utifall ni tror att jag är en vänsterlantis som bara gnäller på 08-fjollorna :-).
Lånet till lägenheten i Stockholm var givetvis inte bra men om någon lånar till en villa på landet som kostar 0,5 miljoner och som skulle kosta 2 miljoner att bygga är det osunt?
Om ett företag lånar pengar till en lönsam investering så är det ett sunt lån.
Hur stor del av våra län är osunda?
har Cornucopia? några lån ?
mvh ekvationsteorin
Lösningen på lånekrisen är enkel !
Alla fackföreningar begär 15 % i löneökning per år.
Alla arbetsgivare går med på löneökningen samtidigt som man varslar och avskedar 15 % anställda per år.
Eller…?
15:44
Skall en bil som kostar 500k vara värd 500 efter 5 år? Kanske lite dålig jämförelse men ett hus kräver även underhåll och det kostar/drar ned värdet på huset. Att bo på landet kan även i många fall skapa mer utgifter för en familj som att hushållet behöver 2 bilar samt att löneläget brukar även vara något lägre i glesbygden mot vissa storstadsregioner där levnadsomkostnaderna är högre pga boendet t ex.
Vad är övervärderat/undervärderat?
Samtidigt finns det massor som är billigare på landet, t ex hantverkare, entreprenörer (finns alltid ngn med en grävmaskin i närheten etc) och ibland även vissa varor beroende på vad som finns lokalt.
Men precis som en bil bör ett hus minska i värde över tiden i takt med slitage och ackumulerat underhållsbehov. Har skrivit om det många ggr.
Det här med löneökningar är intressant. Var hittar man bra statistik här? Kan man formulera om det som att "inflation äter inte upp skulder, reallöneökningars utrymme för amortering gör det"? Om så är fallet, borde vi inte vara i en bra sits nu? Reallönerna har ju ökat senaste 10 åren:
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Loner/Real-loneutveckling-/
Men visst är det ett sjukt läge. Jag har personligen äntligen lyckats övertyga min fru om att det är läge att sälja, har tjatat länge nu…
Det blir intressant att se vilka krispaket för att försöka behålla opinionsläget som moderaterna kommer att ta till, fram till nu verkar deras linje vara förnekelse och att festen med ränteavdrag fortsätter http://svt.se/2.22620/1.2609257/norman_ingen_lanebubbla_i_sverige.
Tänk er vilken kalabalik det skulle bli om korthuset föll och hela den överbelånade medelklassen som nu utgör moderaternas kärnväljare skulle tvingas flytta från villan – eller kanske behöva sänka sin levnadsstandard och sluta skjutsa barnen till hockeyträningen i nya bilen och inte längre kunna åka till Thailand 2 gånger per år. Ojoj. Många kommer förstå att de levat i en fantasivärld.
Den svenska medelklassen är egentligen arbetarklass men med hög belåning.
Satt det inte någonstans i finansdepartementet, riksbanken, bankvärlden eller mediema en enda stackars liten sate som kunde ta intryck av en utlåningskurva som rusade i höjden som om den tappat vettet?
"Hur stor del av våra lån är osunda?"
Om vi utrotar bankerna så finns det inte pengar till sunda investeringar i företagen.
Om en person som har en god ekonomi köper ett hus som är rätt värderat och amorterar av på lånen, om han inte ska få ta lånet vem ska då köpa huset?
Nästan ingen kan köpa ett hus med kontanta medel.
Tar vi bort lån ur ekonomin så få vi stora problem i ekonomin.
Lånen till luftpriser på hus och lägenheter är ett stort problem men hur stor del av dagens lån är osunda?
mvh ekvationsteorin
Priserna relaterar till räntan. Verkar som om alla tror på stigande räntor och fallande priser. Om dagens räntenivå numera är norm är priset rätt. Kommer riksbanken att höja diskontot till priset av sammanbrott? Då faller det raskt igen. Verkar det inte enklare att acceptera nuvarande nivåer och tvinga bankerna att skriva på lånekontrakt med verkliga amorteringsplaner. Vi amorterar månatligen 3600 på ett 2200000-lån, det var villkoret för att få låg ränta. Det är ju bankerna som velat ha kunderna med skägget i brevlådan, priserna kunde skena pga amorteringsfria lån. Ett annat sätt att beskriva det är att banker och låntagare kanske tvingar riksbanken att hålla diskontot till 2%, försöker de höja slår lågkonjunkturen tillbaka.
Gäsp!
Börjar bli tjatigt att höra om detta hela tiden… Det går åt pipan det vet vi, men tydligen ingen annan. Klart vårt leverne är ohållbart i längden.
Snopen för alla oss som inte överbelånat oss om man skulle lagstifta om skuldbegränsning på bostäder till max 110% av bostadens värde eller liknande, men inte helt otänkbart om nu överbelåningen är tillräckligt utbredd för att påverka politikerna…
Cornucopia, Tack för att du tackade för tipset. Det är inte alla som gör det <3. Skrämmande skuldsättning eller hur?
00:04
Helt min tanke också, redan nu uppfinns nya spelregler på löpande band och värre kommer det troligtvis bli..
När vi skulle betala av resten av vårt huslån 2007 blev bankmannen lite förvånad men när jag frågade ifall han trodde att det var dumt att göra det så svarande han -Nej men vi tjänar mindre pengar
😀
/Ogalen
Killen i Rapport-inslaget motsvarade verkligen nidbilden av en "ung bolånetorsk". En glatt flinande kille som "vågar friskt" för att göra "ett kap" – för Stockholms bostadsmarknad bara ÄR sådan. Bara att acceptera. Utan att blinka accepterade/förursatte han också föräldrarnas hjälp med insatsen. Man fick lust att kliva in i rutan och ge honom några tillnyktrande örfilar. I all välmening.
Bara en tanke: Om en hyresfastighet ombildas till bostadsrätter har helt plötsligt alla hushåll som bor i fastigheten betydligt större skulder utan att någonting egentligen förändrats; räntekostnaderna blir knappast större för att privatpersoner tar över dem, och även om fastighetsägaren inte hade några skulder vill han fortfarande ha en viss avkastning på kapitalet uppbundet i fastigheten. Däremot ökar naturligtvis hushållens skulder på pappret men det innebär ingen större fara för ekonomin. Med tanke på ombildningsvågen de senaste tio åren vore det märkligt om inte skulderna ökat med 50% ÄVEN om bostadspriserna legat helt stilla.
Angående inflationen: Naturligtvis är det löneökningar som är det intressanta, men dessa är knappast oberoende av penningmängden som bevisligen har ökat på senare år, delvis pga uppgången i bostadspriserna.
Om nu riksbanken skulle få för sig att höja räntan även om det riskerar att leda till en kraschad bostadsmarknad med långvariga problem för samhällsekonomin som följd så skulle det förvåna mig om inte staten förde en expansiv finanspolitik som bidrar till att öka penningmängden och indirekt även löner.
Bostadsbubblan är dock precis som alla andra bubblor framförallt ett symptom på ett grundläggande systemfel bestående i relationen mellan bankerna och staten som i praktiken innebär privatisering av vinst men socialisering av risk.