När EU, ECB och IMF försöker via nyspråk omdefiniera vad som är en statskonkurs, en omstrukturering av en suverän stats skulder (eng default), så är det viktigt att titta på vad som är en default på riktigt.
Jag lutar mig här mot Carmen & Rogoffs bok This Time is Different, som handlar just om detta.
En extern skuldkris och suverän statskonkurs innebär att man missar eller ställer en överenskomment betalning på upplupen skuld eller ränta.
Det innebär bland annat:
– Uppskjutning av återbetalning av obligationer och statsskuld, t ex förlängning av 2-åriga obligationer till 3-åriga eller för den 30-åriga obligationer
– Inställelse av betalningen på delar av statsskulden, t ex allt som inte ägs av tyska och franska banker
– Att man inte betalar överenskommen ränta
osv
Hur man än vänder och vrider på det så är alla former av omstrukturering eller uppskjutning av grekisk statskuld att definiera som en default. Sist Sverige gjorde detta var 1812. Grekland gjorde det fyra gånger under 1800-talet, 1826, 1843, 1852 och 1890, samt en gång under 1900-talet, 1932. Sedan frigörelsen 1829 har man spenderat 50.6 år under omstrukturering av statsskulden och har alltså en stolt tradition av detta.
Det finns några sätt runt en omstrukturering av statsskulden som Carmen & Rogoff också definierar som en kris, men inte som en default. Dessa förutsätter dock att man har en egen valuta. Den ena varianten är hög inflation, dvs att staten trycker nya pengar för att reducera sin skuld utan en omstrukturering av skulden. Definitionen av hög inflation är här 20% eller mer.
Den andra varianten är en kraftig försvagning av valutan på över 15%, vilket vi t ex sett för Island men även för Sverige när vi släppte vår peg mot ecun under 90-talskrisen och svenska kronan föll. Det gäller dock att i det läget se till att den statskuld man har är noterad i den inhemska valutan. Annat är lite … normalbegåvat.
Just devalveringar har Sverige använt många gånger för att rädda svensk ekonomi fram till det slutliga övergivandet av valutapegen framåt julen 1992 (eller minns jag fel, var det 1993?).
Grekland saknar iaf en egen valuta och har därmed inget annat val än en omstrukturering av statsskulden, oavsett vad EU och ECB vill kalla det hela.
16 kommentarer
Som vanligt känner jag att jag inte har någon koll på Svensk historia. Vad var det som gjorde att vi ställde inte betalningarna 1812? Var det på grund av skulder från Napoleonkrigen?
Minns inte vilket år Sverige släppte valutan fri, men jag minns tydligt den gallring jag körde då med skotaren, när jag hörde nyheten på radio… Jag har många sådana minnen från mina år som skotarförare när jag lyssnade på radio hela dagarna (P1).
Googlade "Bengt Dennis 500%". Räntechocken kom 16 september 1992, kronan började flyta några veckor senare.
Det var hösten 1992 som Riksbanken först försökte försvara kronkursen med 500% ränta och sedan till slut gav upp och släppte den fri.
P.S. Slutet av inlägget blev visst avklippt.
loggade du in med fel användare nu Cornucopia?..lol vilket skämt..pengar hora
Telegram från Direkt idag med anledning av stödet för (eller snarare bristen på stöd för) euron:
"STOCKHOLM (Direkt) Andelen som skulle rösta nej till euron har ökat och andelen som skulle rösta ja har minskat jämfört med i november.
Det framgår av SCB:s undersökning om EU- och EMU-sympatierna.
24,1 procent uppgav att de skulle rösta ja till euron om det var folkomröstning i maj, medan 63,7 procent uppgav att de skulle rösta nej. Ökningen i andelen ja och nej var statistiskt säkerställd. Det kan jämföras med 28,9 respektive 58,2 procent i novembermätningen.
I euroomröstningen i september 2003 fick ja-sidan 42,0 procent av rösterna medan nej-sidan fick 55,9 procent.
Bland män säger 26,6 procent ja till euron, ned från 32,1 procent i november. Nejsidan har samtidigt ökat till 62,6 procent från 56,7 procent i november.
Bland kvinnorna har ja-sidan minskat till 21,7 procent, från 25,8 procent i november, medan nej-sidan har ökat till 64,7 procent, från 59,7 procent.
Samtidigt uppgav 51,9 procent att de är för ett svenskt EU-medlemskap, medan 20,9 procent uppgav att de är emot. Det kan jämföras med 56 respektive 20 procent i novembermätningen.
Mätningarna är gjorda mellan den 1 och 26 maj, bland ett sannolikhetsurval på 9123 svenska medborgare som är röstberättigade i riksdagsvalet. Bortfallet var totalt 32,6 procent.
JA NEJ VET EJ
maj 11 24,1 63,7 12,2
november 10 28,9 58,2 12,9
maj 10 27,8 60,0 12,2
november 09 43,8 42,0 14,2
maj 09 42,1 42,9 15,1
november 08 37,5 47,5 15,0
maj 08 34,6 51,7 13,7
november 07 35,0 50,8 14,2
maj 07 33,3 53,8 13,0
november 06 34,7 51,5 13,8
maj 06 38,1 48,7 13,2
november 05 36,1 49,4 14,5
maj 05 39,4 46,4 14,2
november 04 37,3 48,6 14,3
maj 04 37,8 50,9 11,3
maj 03 33,0 43,5 23,5
november 02 39,9 34,7 25,4
maj 02 46,0 30,9 23,2
november 01 40,9 34,6 24,5
maj 01 31,3 43,2 25,6
november 00 27,8 47,2 25,0
maj 00 32,6 42,0 25,4
november 99 38,5 34,8 26,7
maj 99 36,9 38,7 24,4
november 98 34,4 36,6 29,0
maj 98 28,9 44,6 26,5"
11:06, till skillnad mot dig som jobbar gratis på ditt jobb, så vill jag ha en lön så jag kan köpa vatten och bröd istället för att stjäla det.
Vägen verkar redan vara lagd för Grekland, det blir omstrukturering av stadsskulden med allt vad det innebär. Däremot tror jag absolut att det kommer att inträffa andra fenomen som gör att de största gäldenärerna (USA, Japan, Italien etc) inte kommer att ställa in betalningar, även om de är knutna till en gemensam valuta. Om majoriteten av gäldenarerna föredrar devalvering, kommer det att bli en devalvering; men inte genom ett beslut om penningvärdeförsämring, utan genom att man inte kommer att höja räntorna i takt med inflationen. Man later helt enkelt en stor del av skulderna (kan bli uppemot 50%) brinna av i inflation under nagra ar, pa det sättet stabiliseras situationen utan att skulderna betalas av (det senare är inte möjligt idag). Inte positivt för spararna, vi gar mot en situation med högre inflation än ränta. Alternativen är dock mycket sämre och man tar det minst daliga beslutet. Pa det sättet räddas stater och företag, och bara en del banker och andra fordringsägare drabbas, vilket nog anses acceptabelt med hänsyn till alternativen.
1812-var det då Bernadotte räddade oss från bankrutt. Han lär ha betalt en del ur egen ficka.
Greklands långivare kan ju välja att se sina pengar skrivas ner eller att få en lägre ränta eller längre lånetid.
Det kan inte vara rätt att de med 15% räntekrav skall få sina lån lösta med skattebetalarnas pengar för att undgå default./Oppti
om man nu har spenderat så många år i default kan det väl inte vara hela världen att göra det igen? Flush rinse repeat liksom.
Vad var konsekvenserna för Sverige efter 1812?
#Anonym 12:59
När Bernadotte med ett pennstreck tvingade Sveriges långivare (framförallt banker i Genua och i Brabant, dvs Antwerpen, att skriva ner den svenska statsskulden, så klarade sig Sverige ganska bra ganska länge, därför att man sedan ända fram till 1860-talet var nettoexportörer (järn, havre) och inte behövde låna i utlandet.
När Sverige sedan på 1860-talet ville låna pengar till järnvägsbyggena hade man, femtio år senare, ändå problem med att få lån till hyfsade räntor. Bland annat holländska långivare tog upp skuldnedskrivningen 1812 i förhandlingarna.
Svenska staten fick ändå lån till järnvägarna då, men avskrivningen 1812 påverkade säkert räntan femtio år senare.
Min källa är Gunnar Wetterbergs bok om Riksbankens historia.
Tillägg: Sverige erkände alltså med ett slag 1812 endast en tredjedel av sina skulder till Brabant och Genua, men erkände även efter det sina skulder i Hamburg (stor del av svensk handel gick via Hamburg) och Leipzig fullt ut.
När det ofta påstås att Bernadotte betalade den svenska statsskulden ur egen ficka är det en sanning med modifikation. Större delen hade han först helt strukit.
Enligt en uppgift (av Skogman i hans memoarer) hade dåvarande, vid riksdagen i Örebro 1812, finansansvarige Gustav Fredrik Wirśen (?, inte helt säker där) gått fram och tillbaka nere vid strömmen i Örebro och funderat på att kasta sig i, sådan ångest hade han inför beslutet att defaulta Sveriges utlandsskuld.
“The U.S. dollar is an ‘I owe you nothing’ and the euro is a ‘Who owes you nothing?’”
Det bästa är om Grekland och alla andra BIG PISS länder ställer in betalningarna och börjar om med ny valuta. Franska, Tyska och andra banker får ta smällen som sig bör och skall inte räddas av skattebetalarna. Grekiska folket verkar lika sugna på att betala som det isländska folket, fler våldsamma upplopp är att vänta när folk förlorar sina besparingar.
Förhoppningsvis är detta början på slutet av centralbankssystemet, FIAT-valuta och fraktionell banking och att vi nu får två riktiga valutor, dvs 100% silver och 100% guld, som ingen riksbank kan trycka eller påverka räntan på.
Ska bli kul (?) att se hur det löser sig med Euron och Greklands statskonkurs. Personligen tror att på en hård kärna, medelhavsländerna får helt enkelt lämna skutan.
"Egen fick", jag undrar jag hur mycket av det kapitalet han tjänat ihop genom att ha slitit på rudorna.
När en kung säger egen ficka menar han så klart den förmögenhet som han roffat åt sig från de stackars krakar som lever under hans tyranni.
Precis som dagens stat, de har inga egna pengar. Allt de har är ett förtryckt folk som de skinnar på allt de äger och har och när det inte räcket till tar de även det de inte har hunnit skaffat sig ännu genom att förstöra hela deras framtid genom olika åtgärder som leder till massmisär.
Ser att du tolkar default fritt.
Om man omförhandlar ett lån så blir det inte default enligt ovan. Då har man en ny överenskommelse!/Oppti