Det har varit i nyheterna under året, men jag blev påmind om det via Tidningen Fastighetsaktien som har lite gamla artiklar om det hela.
2012 kommer ca 700 miljarder i kommersiella krediter som togs ut under högkonjunkturen 2006-2007 att löpa ut. Ca 40% av detta är relaterat till fastighetsmarknaden och en stor del av pengarna har lånats ut av utländska aktörer som sedan finanskrisen avvecklat sin verksamhet i Sverige.
Det kanske låter mycket, men det är egentligen bara 20% av de svenska företagens skulder. Se nedan.
Samtidigt kommer det här innebära att räntorna antagligen kommer pressas uppåt. 700 miljarder är mycket pengar att vaska fram, och en del företag som haft en tveksam utveckling sedan 2006-2007 kan nog få problem. Vad värre är att KPMG som verkar vara de som ursprungligen tagit fram siffrorna pratar om innovationskraft när det gäller krediterna. Vad sägs om att skapa lite kreativa derivat, paketera skulderna i obligationer och sälja dem vidare, eller placera dem i någon Special Investment Vehicle? Göra om de misstag som gjordes i USA åren före finanskrisen? Kan man inte få tag på 700 miljarder kan man alltid visa lite innovationskraft och trolla bort pengarna på något vis.
För privatpersoner blir väl den direkta konsekvenser att räntorna på de egna skulderna pressas uppåt, förutom försämrad lönsamhet för svenska företag. Vi får väl se. 2012 blir nog ett intressant år oavsett.
Framför allt så fanns det internationellt ingen som helst självbehärskning vad gäller krediter när de gavs ut 2006-2007. Det finns det idag. Vi vet alla hur svårt det är för företag att få lån.
I en ny kolumn skriver Tidningen Fastighetsaktiens Stefan Fröjdendahl för övrigt följande:
“Men trots grumliga vatten anser en del analytiker redan nu att vår finansminister Anders Borg måste ge efter för vår kraftfulla utlåning och bevilja nya skattefinansierade bankstöd före valet hösten 2014.”
13 kommentarer
Inte hängt med den nutida kulturen?
Man vaskar inte FRAM saker man vaskar BORT dem.
Anonym 16:37
Halvt rätt. Den "nya" ekonomin gäller bara banker, stater, kanske företag – men INTE privatpersoner.
Ska börja spå i spåkula…
"Intressant sak 2012,
Kan det vara de billiga lånen som togs 2006-2007 och som ska omförhandlas 2012…
(Bl.a hos internationella banker som inte finns på svenska marknaden längre, vilket innebär att nya lånen förmodligen kommer att få mycket högre ränta, om det nu går att få förnyat lån…)
2011-02-10 09:17 "
Det är utbud/efterfrågan som avgör!
//Oppti2.0
Historien uppreper sig – inte – ?
Först delar bankerna ut så mycket man kan till aktieägarna! Sedan ropar man till skattebetalarna, rädda aktieägarna ?
Att politikerna aldrig lär sig.
Så 700 mdr i krediter går ut på en och samma gång 2012, medans 2011 eller 2013 är det betydligt mindre alltså ?
/K
Cornucopia,
Det är bra spännvidd på dina inlägg. De är intressanta, frispråkiga och i vissa fall komiska (den applåderande Nalin Pekgul på senaste valvakan).
Jag har en allmän synpunkt. Jag önskar att dina tvådimensionella diagram var mer åskådliga. Oftast drar du ut horisontella hjälplinjer, vilket är bra. Inte lika ofta ser jag lodräta hjälplinjer, vilket jag saknar. T.ex. om man har ett diagram vars horisontella axel är graderad i 50 steg, skulle man kunna rita lodräta hjälplinjer för vart tionde steg.
När du redovisar hushållens skulder i ditt diagram ovan antar jag att man menar ”bruttoskulder”? Om så är fallet, vill jag tillägga att hushållen har ju också pengar på banken. Hur skulle då hushållens ”nettoskuld”-kurva se ut? Nettoskuld = bruttoskuld – banksparande. Eller saknar detta relevans i sammanhanget?
Eftersom Tyskland dessa dagar räknas som EU:s finansiella och industriella tyngdpunkt samt att tyskar av hävd inte gärna skuldsätter sig, skulle det vara intressant att få reda på de tyska hushållens skulder, som jämförelse.
@gruelse 18:46
misstänker att de privata besparingarna på bankerna är i ordningen en tiopotens mindre än lånen. Och jag blir ytterst förvånad om det är större sparsummor hos företagen
Banker delar ut vinsterna och ber om nödlån i kris. Nya utdelningar i vår igen.
De miljardvinster Swedbank och SEB gjorde mellan 2004 och 2008 skulle räckt långt för att täcka kreditförlusterna i Baltikum. Men alla giriga daytraders på OMX vill ha sina utdelningar. Hur många sitter inte hemma och tradar med KF och betalar inte ens den lilla avkastningsskatt som en kf ger.
Den nya ekonomin suger fet purjo, alla är lika förbannat giriga i slutändan. Det är rätt åt oss att våran ekonomi ruttnar ihop, alla skriker efter mer, men sin egna delaktighet glömmer man bort.
Högst ansvarig är Borg och politikerna. Bankerna följer bara reglerna som politikerna bestämmer. Vattenfall delar ut över 5 miljarder till staten, ännu en inkomstkälla för staten, pungslå folket via elpriset, moms på skatten och certifikat till vattenfall!
Nollan Maud föreslår byte av fönster och tilläggsisolering av vinden.. Hon måste vara det mest korkade denna regering någonsin har presenterat? Hon borde hålla sig till sin lantgård istället och plantera granplantor.
Det är förnedrande att som normalsmart styras av iqbefriade apor.
Stefan Fröjdendahl är väl inte den mest insatte journalisten som följer fastighetsmarknaden, annars i sak korrekt. Dock har vetskapen om behovet av en framtida refinansiering av dessa summar varit känt både av bankerna och fastighetsägarna sen krisen 2008. De senaste åren har därför mycket gjorts och görs. Du kan läsa många pressmeddelanden från framför allt de börsnoterade bolagen som brukar gå ut med information när nya krediter och kreditlinor tecknas med bankerna. De utländska bankerna, som tenderade att finansiera "Danska" fastighetsupplägg har i mångt och mycket refinanserats med nya aktörer, läs Hemfosa som ett exempel. Med största sannolikhet har bankerna inte lagt de stora förfallen vid "ogynnsamma" tidpunkter. Så även om säkert stora belopp återstår att refinansiera torde banksystemet kunna hantera beloppen. En grov uppskattning är att de utländska bankerna som vill ut ur den svenska marknaden stannar vid ca 100-150 mdr, under 2012. Annars, så gillar jag spännvidden på din blogg…
Ditt diagram jämför ett flöde med en sjö!
BNP är flödet som strömmar.
Sjön är skulden som rullas framåt med räntan som flöde.
Räntan ligger på 3 hundradelar-så det är vad vi bör jämföra med om vi skall vara vetenskapliga.
Som naturvetare så är den bilden klar som medelhavet!/Oppti
Boultbee är ju ett exempel, Nordea sitter i skiten och RBS..
Tycker mig se en trend i fastighetsbranschen, kortsiktig profit är fokus. Skitsamma att man har höga energikostnader, det lägger vi på kunderna. En styrventil som står vidöppen och skickar 70 grader retur till fortum med fet straffavgift, äsch det får kunderna ta, varför investera i en ny ventil?
Samhället accelererar ner i girighetens kollaps, girigheten har genomsyrat alla sektorer, kvartalsekonomin styr överallt.
2 års payback ses nu som för långt av många inom fastighet, det är riktigt jäkla sjukt! Men sålänge kunderna betalar, varför investera och effektivisera?
Vårt fastighetsbolag har varit prenumeranter på Fastighetsaktiens dagliga nyhetsbrev sedan 1998. Vi håller inte med om kommentaren om Stefan Fröjdendahl utan anser att Dagens Fastighetsaktie ger den mest allsidiga rapporteringen om fastighetsmarknaderna i Sverige och i norra Europa.