Fick en bra fråga från en av de kära läsarna. Bra frågor sätter igång hjärnan, dvs jag saknar svar på dem rakt av, och den här gången handlade det om skattearbitrage.
Som bekant är vinster i kapitalförsäkring skattefria, och istället får man en schablonskatt om ca 1% av hela värdet på innehavet en gång om året. Samtidigt blir förluster inte avdragsgilla. Däremot är förluster avdragsgilla i en aktiedepå och förlust av kapital kan delvis kvittas mot inkomst av tjänst eller helt mot vinster på kapital.
Har man iaf anställning och avdragsmöjlighet (dvs inte har för stora bostadslån där räntan dras av som underskotta av kapital), så kan man fundera på om det finns något garanterat skattearbitrage mellan kapitalförsäkring och aktiedepå. Se till att förluster hamnar i depå, och vinster i kapitalförsäkring. Nettovinsten blir skatteavdraget.
Nu är möjligheterna till handel i terminer och optioner förbjudet inom svensk kapitalförsäkring, vilket begränsar handlingsutrymmet.
En möjlig variant är att köpa en “riskfri” aktieindexobligation i kapitalförsäkringen (kf). Riskfri satte jag inom citationstecken, eftersom man alltid har en motpartsrisk i aktieindexobligationer (AOI). Tanken är iaf att AOI:n garanterat ger pengarna tillbaka, men ger dig del i en indexuppgång. Går index ner är din enda förlust över löptiden ditt courtage. Löper AOI:n på tre år blir skatten i kapitalförsäkringen alltså 3% av satsat kapital. Maximal förlust blir i praktiken 3% + courtage.
Mot detta köper du någon form av hävstångsinstrument mot samma index i din depå. Tänker inte uttala mig om hur det instrumentet skall se ut, terminer, optioner etc. Hävstången sätts i motsatt riktning som din AOI. Stiger index som önskat får du en vinst i din kf, men en avdragsgill förlust i din depå. Vid önskat utfall blir din vinst alltså sämre även om du får tillbaka på skatten.
Men faller index så får du en vinst i depån, fast ingen förlust i kf, annat än 3%+courtage. Här kan man rent av få en nettovinst via depån om index faller mycket.
Problemet är att om index står någorlunda stilla så får du ändå en förlust. Annars har man en garanterad vinst, som beror på att en del av förlusten i hävstångsinstrumentet är avdragsgill. Svårigheten gäller val av hävstångsinstrument.
Vän av ordning påtalar dock att det här egentligen inte är ett skattearbitrage. Att spela mot en AOI med ett hävstångsinstrument kan ge garanterad vinst oavsett om man kör depå/kf-konstruktionen. Skillnaden är vid uppgång i AOI:n och förlust på hävstången där valet av depå och kf ger lite bättre vinst på hedgen pga avdragsrätten.
Om någons hjärna exploderar av att läsa det här, så är det förståeligt. Själv fick jag huvudvärk.
Har någon bättre förslag på hur man kan nyttja skattearbitraget mellan depå och kf?
Som vanligt sker all skatteplanering med eget ansvar, och det är möjligt att Skatteverket (Hej på er, kära läsare från Skatteverket. Att jag nämner myndigheten gör att det här inlägget automatiskt hamnar på deras Intranet har jag upptäckt.) menar att det där bryter mot någon avsikt med någon lag och alltså är ett skattebrott.
7 kommentarer
skatteplanering är inte olagligt..
Nej, men vad som är olagligt är det inte du som avgör, utan det kan retroaktivt ändras många år i efterhand. Man bör vara medveten om det.
Terminer är på sätt och vis tillåtna i svenska kapitalförsäkringar. Men du får använda dig av exempelvis amerikanska ETF:er med hög hävstång och inte traditionella terminer. En vanlig termin har en hävstång på en faktor fem ungefär, en ETF brukar kunna komma upp i tre.
Själva grundproblemet är dock ganska ointressant. Det är IMHO intressantare att lägga den där tiden på att tjäna pengar än att försöka överoptimera sin skattekalkyl.
Många gjör hur dåliga affärer som helst för at spara skatt.
Intressant! Det finns ett litet "arbitrage" här, men det är knappt lönt mödan.
Beroende på vilken optionsstrategi du väljer i depån (D), så kan du konstruera en massa olika risk/avkastnings-utfall i kombinationen (D + KF).
Ex: 100k KF, 10k D. De 10k kan falla till 0 (vid stillastående / svagt nedåtgående börs), men hedgar KF-nedgången när börsen faller (låt oss anta att det hedgas till 100%), och ger en skattereduktion på som mest 2.1k i "stilla/uppåtgående"-scenariot (30% på 70% = skattereduktion på kapitalförluster).
Skillnaden mot en ren KF är att du ger bort avkastning för att hedga dig mot nedgång. Men något stort arbitrage är det knappast frågan om…
100k KF, 10k D, +/- 0% börs –> 97k KF, 0k D, 2.1k skattereduktion efter 3 år = -9%.
100k KF, 10k D, +5% börs –> 102k KF, 0k D, 2.1k skattereduktion efter 3 år = -5.4%.
100k KF, 10k D, +10% börs –> -0.8%.
:
[etc etc för det positiva fallet]
:
100k KF, 10k D, +100% börs –> +81%. Närmar sig "110k D köp i index" pga KF-skatt, men når inte riktigt ända fram.
Dvs, man ger tydligt bort avkastning. Med rätt kombination av D, så har man dock här en bra hedge på nedsidan.
I just detta fall är det ju bättre att ha allt i depån dessutom…
Eller så lånar du på huset på 1,8% ränta kör in en mille i kf på en mix av utdelningsaktier.
Lånet är avdragsgillt och utdelningarna "skattefria". Innan årsskiftet plockar du ut millen och nolltaxerar kf:en.
Funkar. Men du tar risk. 😀
/ Lowrisk
/Lowrisk
Om du tar ut lån på huset – fastighet – har du kostnader för lånet, pantbrev 2% av beloppet? Övriga kostnader som uppläggningskostnad?
Ett överslag ger att kostnaden blir 3,8% eller högre. Utdelningar i högutdelare ligger i häradet 5-7% och vanliga, stora, stabila bolag 2-4%.
Relationen mellan avkastning och risk ser inte ut att vara av arten "no brainer"
Lån med BR som säkerhet är däremot enklare och inga extra avgifter tillkommer.