Elproduktion från 1000W solceller i södra Sverige

Jag har försökt luska fram siffror kring hur mycket el man kan producera från solceller i södra Sverige, baserat på någon form av tämligen standard installation med solcellsbidraget. Schablonmässigt har jag därför utgått från 1000W solceller placerade i 45 graders lutning mot söder.

En sådan installation kostar, inklusive arbete, ca 59 000:- från billigaste leverantören. Arbetskostnaden är här satt till 5000:- för montage och 4000:- för elektriker. Rimligen kan man göra montaget själv, och landar då på 54 000:-. Med 60% skatteåterbäring blir alltså kostnaden 21 600:- eller om man så vill ca 75 gram guld i skrivande stund.

Men centralt för det här är hur mycket el en sådan installation producerar. Svaret jag fått är ca 900 kWh per år, ungefär fördelat enligt nedan.

Vissa månader är soligare än andra. Jag har anpassat siffrorna själv och utjämnat lite om någon undrar. Kan inflika att det egna hushållet sommartid gör av med ca 8 kWh el per dag, inklusive varmvatten, dvs 240 – 248 kWh i månaden, så inte ens sommartid räcker 1000W solceller för hela hushållsbehovet om nu man gjort av med all el när solen lyser.

Så är en subventionerad installation ekonomiskt lönsam? (Är en platt-TV lönsam?) En anläggning skall hålla minst 20 år, antagligen 30 år, men verkningsgraden från solcellerna faller med tiden. Notera för övrigt att det här inte spelar någon roll hur många W/m2 vi pratar om, dvs effektivare solceller gör inte det hela lönsammare. Det enda som gör solceller lönsammare är billigare solceller.

Sätter vi en livslängd på 25 år, så genererar vi alltså 22 500 kWh.

Elpriset är, baserat på en rörlig nätavgift på 28.3 öre / kWh (Fortum, Västkusten) och fast elpris på tre år (Fortum) om 100.75 öre bägge inklusive moms och alla skatter, 129.05 öre.

(En kort avstickare. Det är värt att notera att just nu är det billigare att ha 3-års fast elpris hos Fortum än att ha kortare låsning, rörligt eller tillsvidarepris. Se diskussion från 2008 om detta fenomen, dvs att det lönar sig att ha låst elpris istället för rörligt. Elpris är inte ränta.)

Kort sagt, givet 0% i inflation, genererar en investering på 21 600:- en kostnadsminskning på 29 036:- SEK på 25 år.

Sätter man 21 600:- på banken med 1.3% ränta (Ikano Bank där jag är kund) så blir avkastningen efter skatt 0.91% per år. Med skattad ränta på ränta har man efter 25 år 27 089:- SEK.

Att installera subventionerade solceller är alltså lite vettigare än att sätta pengar på banken vid noll inflation och dagens låga räntor. Förhoppningsvis finns det även lite skrotvärde kvar på panelerna efter 25 år, alternativt håller de längre än så, men med fallande elproduktion.

Men att sätta pengarna på banken är visserligen ungefär lika säkert som att solen lyser och att solceller inte har några rörliga delar, men det finns annat som ger bättre avkastning. Jag nämnde Fortum ovan. Fortum gav 5.05% i utdelning till sina aktieägare 2009. Efter 30% skatt är det en avkastning på 3.535% per år. I 25 år med ränta på ränta ger det 51 479:- SEK för investerade 21 600:-. Till detta kommer antagligen aktiekursen för Fortum vara lite högre om 25 år än idag, speciellt om vi får inflation.

Förmodligen får vi inte noll procent inflation, utan betydligt högre än så, där även elpriserna blir prisledande i spåren av peak oil. Därmed blir en solcellsanläggning betydligt lönsammare i nominella pengar. Men det samma gäller förstås för Fortum som kommer tjäna mer nominella pengar vid högre elpris, dessutom med bättre hävstång från t ex billig vattenkraft.

Skall man installera solceller så gör man det antagligen av ideologiska skäl, och inte av ekonomiska skäl. Kanske pga peak oil eller pga klimatförändringar.

Alternativet för privatpersonen är förstås småskalig vindkraft. Men det är inte speciellt lönsamt det heller. En Airdolphin-snurra kostar i Sverige ca 45 000:- SEK exklusive installation (och mast). Skall man tro en holländsk undersökning genererar den skrattretande 393 kWh per år. Då är subventionerade solceller alltså ca 5x billigare och kommer inte störa några grannar.

Värt att notera är att en nätansluten solcellsanläggning enligt ovan inte kan användas för att ge dig nödström när strömmen har gått, så den går inte att motivera den vägen heller. Vän av ordning påtalar förstås att man kan låta anläggningen ladda en rejäl reservbatteribank via vanligt vägguttag, och sedan kan man via vanlig växelriktare använda dessa batterier som backup. Men det kan man göra oavsett om man har solceller eller ej.

Ett alternativ här är att göra en off-gridinstallation som t ex driver all utrustning och belysning etc man har i exempelvis garaget (eller ladan). Har man t ex en extra frys i garaget kan man lätt få fullt bruk för en offgridanläggning. Därmed slipper man allt strul med begränsningar från elbolagen, och får dessutom en backupströmslösning. Man kan rent av vara så snål att man inte överdimensionerar för vinterbehovet, utan kör frysen från vanligt vägguttag oktober till mars, och bara kör belysningen på solel vintertid. Detta sänker också priset på en anläggning då man sparar rätt mycket pengar på att inte behöva en växelriktare för nätanslutning. Prisskillnaden blir upp till 10 000:- SEK. Före subventioner. Däremot får man ingen subvention för en sådan anläggning, så det blev dyrare oavsett…

Men oavsett, aldrig alla ägg i samma korg. Och man får titta bortom det rent ekonomiska. Att köpa aktier i Fortum gör inte världen bättre eller bidrar till att lösa några samhällsproblem. Så varför inte göra både och? Offra 75 gram guld för 1000W solceller, och 75g guld för att köpa lite Fortum-aktier?

Tillägg: Med tanke på den akuta råvarubrist vi antagligen har om 25-30 år så bör solceller kunna betinga ett rätt bra pris i återvinningsledet, för återvinning av kisel, silver, koppar och ovanliga jordartsmetaller som finns i solcellerna. Hur utfallet av det blir är svårt att spekulera om, men återvinning tror jag öht kommer vara rätt stort om 30 år. Och då menar jag så stort att inte konsumenter kommer ge bort sina värdefulla sopor gratis längre.