Rysk och norsk fossilgas kan inte täcka EU:s importbehov långt innan 2030

En av professor Kjell Alekletts doktorander har nu spikat sin avhandling Production from Giant Gas Fields in Norway and Russia and Subsequent Implications for European Energy Security på Uppsala Universitets tavla. Avhandlingen finns också på den digitala anslagstavlan för nedladdning.

Beskedet är att EU behöver öka sin import av fossilgas med 90% till år 2030, pga fallande egen produktion och ökad konsumtion.

Ryssland och Norge står idag för 62% av exporten till EU, och skulle behöva öka denna export med 206% ((100+90)/62=3.06) till år 2030 för att täcka upp EU:s ökade importbehov.

För att citera den svenska sammanfattningen på Kjell Alekletts blogginlägg om avhandlingen.

“I alla de scenarier som har studerats är norsk gasproduktion på nedgång före år 2030. Norsk gasexport till EU via pipeline kan år 2030 till och med vara 20% lägre än dagens nivå. En studie av den potentiella produktionen från ryska gigantfält ger att exporten av rysk gas till EU maximalt kan öka med 45% till år 2030.”

EU kommer alltså sakna rejält med importkapacitet, och det här får i allra högsta grad säkerhetspolitisk påverkan, vilket jag skrivit om förr.

Samtidigt kommer antagligen en del av Rysslands ökande exportkapacitet, t ex från Sakhalin-öarna norr om Japan att antagligen gå till Kina och Asien istället för till Europa.

Och samtidigt är som bekant t ex Göteborg rejält beroende av fossilgas för sin uppvärmning. Eller som Göteborg Energi kallar det, ett hållbart samhälle.

Läser man själva rapporten så ser Norges fossilgasproduktion ut att nå peak gas runt år 2020, som senast 2022, och det bara på en nivå som överstiger dagens produktion med 20%. Därefter faller produktionen kraftigt. Den ryska fossilgasproduktionen peakar runt år 2035 på en nivå ca 35% över dagens.