Det har de senaste dagarna återigen blivit pinsamt tydligt att kommunistkramaren Jan Myrdal, son till volkhemsbyggarna Gunnar och Alva Myrdal, är att likställa med vilken förintelseförnekare som helst. Han fortsätter helt utan självkritik att förneka att det skett några folkmord i Kampbodja/Kampuchea (och berättar även stolt hur han angav en tysk i Afghanistan 1958, med resultat att denne kanske blev avrättad), och hävdar att alla döda beror på USA och CIA. Pol Pot-regimen kallar han altjämt för “sina vänner”. Trots allt var han där och käkade middag med Pol Pot, och det var ju trevligt. Alltså skedde inga massmord. Byt nu ut Pol Pot mot Hitler, och USA och CIA mot “den internationella judekonspirationen”, så finner man att Jan Myrdal inte är något annat än en förintelse- och folkmordsförnekare.
Debatten förs just nu på Newsmill, där den intresserade kan följa hur Jan Myrdal kommer gå till historien som en av de värsta historierevisionisterna i Sverige. Hans resekamrat Gunnar Bergström har åtminstone fått distans nog att genomskåda bluffen och ta till sig fakta om det kommunistiska folkmordet, medan Myrdal vill gå ner som kuf. Annat han gjort är t ex försvarat Kina-kommunisternas massaker på Himmelsak Fridens torg som “nödvändigt”. Det röda går aldrig ur kommunisten.
Men det är en helt annan debatt. Vad som väckt liv i debatten är den svenska myndigheten Forum för levande historias film “Middag med Pol Pot”, som tagits fram i undervisningssyfte för våra skolbarn. Wisemans Wisdom pekade ut var man kunde hitta den på Youtube. Jag lägger in den nedan.
Det här handlar alltså om att en svensk myndighet tar fram en film som ironiserar en enskild svensk individ, dvs Jan Myrdals förnekelse av att det skulle skett något folkmord i Kampuchea.
Det kan jag kanske leva med, men det är kanske inte så konstigt att den gamle kufen går i taket. Filmen är sevärd och riktigt rolig, i den mån man kan skämta om folkmord.
Men vad jag reagerar på är att det är en ironisk film. I min lilla värld som ironisk 70-talist, vilket säkert även filmens manusförfattare och regissör också är, så är förstås ironi skitkul. Men jag är såpass allmänbildad att jag vet att ironi inte är en bra metod att bedriva undervisning på. Ironi är inte en bra härskarmetod. Ironi är inte en bra ledarskapsmetod.
Stryk ironin. En och annan elev, även på högstadiet eller gymnasiet, kan välja att ignorera ironin och ta det som sägs bokstavligt. Speciellt de kommunistkramare som behöver ha svart på vitt och fakta. De som behöver se massgravarna, de ungdomar som pga historielöshet hyllar kommunismen idag.
Nej, som skattebetalare är jag lite upprörd över att svenska skattepengar gått till att producera ett ironiskt angrepp på Jan Myrdal. Producera ett riktigt angrepp istället. Eller är detta vad modern undervisning är reducerad till idag? Glättiga ironiska reklamfilmsparodier? Burkade meddelanden på 2 minuter, och sedan är det vidare till nästa folkmord?
Naturligtvis skall filmen ses som en del i en större läroplan och utställning, men jag anser fortfarande att man inte skall använda ironi som undervisningsmetod. Dåligt omdöme från Levande Historia. Så på de punkten håller jag med Jan Myrdal, men tycker att man kunde producerat ett hårdare angrepp på honom. Själv skriver han följande om reklamfilmsmakare: “sådana personer som gör reklam mot betalning är andens stjärtgossar om de är män och intellektets horor om de är kvinnor”. Trevlig prick, Jan Myrdal (denna mening var ironisk, förlåt). Man får förmoda att när Jans älskade revolution kommer så är reklamfilmare den elfte kategorin som skall upp mot väggen för att avrättas?
Vad man sedan kan fråga sig är varför Anne Applebaums suveräna och skrämmande bok Gulag inte finns översatt till svenska? Måhända är förlagen fortfarande i vänsterns kontroll, men åtminstone borde väl den liberala bastionen Timbro kunna ge ut en översättning? Varför är det så känsligt att översätta den boken till svenska?
11 kommentarer
Jag tycker att det är ok att marknadsföra undervisning med Ironi. Besöker man http://www.levandehistoria.se/kommunistiskaregimer/kambodja så ser man att det är ganska sparsamt med skämt där. Så marknadsföringen gör sitt jobb, skapar debatt, intresse och sen får man se vad för galenskaper Jan Myrdal har blundat för.
Att använda ironi känns förhållandevis oproblematiskt..
http://newsmill.se/artikel/2009/09/04/timbrochefer-sluta-hana-jan-myrdal
Förlagen är väl under Bonniers kontroll?
Gulag av Anne Applebaum finns visst utgiven på svenska: http://libris.kb.se/bib/9492456
men att den inte längre finns tillgänglig på Adlibris är en annan sak.
/bibliotekarien
Bibliotikarien, den fanns inte på Bokus heller, så den är väl borta från Bokrondellen antar jag.
Ser du sambandet mellan alla kommunistländer med den gula fyllda femkantade stjärnan och så funderar du varför EUs flagga valdes med denna symbol och den alltmer kontrollerande statsapparat som håller på att bildas. Vi är sakta men säkert på väg mot en kontrollerad nedmontering av våra fria länder. Vänta tills Lissabonavtalet går igenom då väntar det verkliga helvetet.
Tänk så arg man kan vara då. Våra hem är belamrade med billig hemelektronik, skor, textil mm. från den kommunistiska enpartistaten Kina. Denna kommuniststat håller nu jänkarna under armarna genom att köpa amerikanska statspapper.
Och nu måste kineserna in och rädda våra svenska verkstadsklenoder.
Dubbelmoralen är västerlandets värsta gissel.
Angående Kambodja inträffade den värsta svältkatastrofen efter den vietnamesiska invasionen av landet.
Världen är grym. Vi har det gott här i den karga Nord. Var glad för det.
Jag tycker att Levande Historia gör det väl lätt för sig. Kommunismens brott mot mänskligheten är välkända och mycket väldokumenterade. Det blir mycket intressantare när/om man tar upp brott begångna av USA och dess klientstater, brott som aldrig får den uppmärksamhet de förtjänar. Pol Pot visst, det var alldeles vidrigt, men det var Indonesiens våldtäkt av Öst-Timor också. Eller massakrerna i Indonesien på 60-talet (hundratusentals döda) eller sanktionerna mot Irak på 90-talet som svälte en halv miljon barn till döds.
Att ge sig på Myrdal är ju liksom öppet mål.
M
"Speciellt de kommunistkramare som behöver ha svart på vitt och fakta. De som behöver se massgravarna, de ungdomar som pga historielöshet hyllar kommunismen idag."
Fast nu är det ytterst få av oss unga kommunister som saknar kännedom om massmorden i stater som ex. Sovjetunionen.
Jag vågar besämt påstå att vi har större kännedom om dem och om Sovjetunionen i största allmänhet än vad de absoluta flertalet har. Själv har jag konfronterats med sådana uppgifter av allehanda slag i åtta år nu.
Historielösa är vi knappast heller, jag upplever det snarare som om ungkommunister överlag har ett stort intresse för historia. Jag försöker själv avverka ett par historiska böcker i månaden, men historia har visserligen alltid varit ett utav mina favoritämnen.
Alltså, till skillnad från unga nazister så är det ytterst få unga kommunister som försvarar personer som t.ex. Stalin eller förnekar den politiska terror som faktiskt förekom. Jag tror inte att man kan motverka kommunismen med upplysningskampanjer om brott i sk. "kommuniststater".
Den kommunistiska hypotesen har dessutom alltid motverkats av makten; från Spartakus till Müntzer, Franska Revolutionen, Tyska Revolutionen, Ungernupproret, Frankrike -68 och alter-globaliseringsrörelsen. Tanken och strävan efter jämlikhet och frihet är lika evig som civilisationen som sådan.
Dagens kommunister har mer gemensamt med ex. Wallerstein eller Fleischer som jag sett att du själv läser än med Stalin och Pol Pot.
Ska dock säga att jag personligen uppskattar Jan Myrdal (naturligtvis inte allt han skrivit), hans samlade skriftställningar innehåller mycket av värde och hans orubbliga anti-opportunism känns befriande i dagens politiska och mediala klimat, även om det kan ta sig underliga uttryck ibland.
Jan Myrdal har fel.
Ödets ironi är att hans "fel" är intressantare än Levande Historias plattitydiska öh, visst – "rätt".
För övrigt inte första gången som den som har fel är intressantare än den som har rätt.
Anonym,
Ja, det har du rätt i…
/Morfar