Som mycket riktigt påtalats så kan man inte bara ta penningmängden M3 rakt av som en indikator på den samlade och riktiga inflationen inom både varor, tjänster och tillgångar. Stigande penningmängd måste justeras för att mängden varor och tjänster faktiskt ökar, dvs BNP. Stiger penningmängden lika mycket som BNP så blir det ju i praktiken ingen inflation.
Inflation = Penningmängdsökning – BNPökning
Så jag har justerat gårdagens graf genom att justera för BNP-utvecklingen, vilket minskar inflationen och alltså ökar den reala avkastningen på aktieindex. Tyvärr hittade jag bara BNP-data för Sverige sedan 1950 och framåt, så grafen är inte fullständigt korrekt. Klicka nedan för detaljer:
Som man ser så har nu börsen faktiskt stigit realt även sedan början av 1900-talet, men den steg fortfarande inte nämnvärt realt under 30 år, från 1950 till början av 80-talet. Detta trots att jag alltså justerat för BNP-utvecklingen och alltså minskat inflationen.
Vågräkningen från 1900-talets början stämmer fortfarande med det vi ser nu, men skalan har ändrats lite och vi har inte justerat för BNP under första halvan av 1900-talet. Kan någon trolla fram svenskt BNP för åren 1900-1950 så vore det uppskattat.
Sedan påtalar förstås vän av ordning, t ex bloggaren Life of a Stockman, att det faktiskt finns utdelningar också. Jag utelämnade avsiktligt det igår, för jag hade tänkt att påtala detta i ett annat inlägg, dvs vikten av utdelningar i vad som annars lätt blir ett nollsummespel.
Men alla aktier ger inte utdelning. Över tiden innebär utdelningar en rejäl skillnad, vilket Stockman också visar med en graf.
7 kommentarer
Är utdelningar inräknade i grafen? För de allra flesta är det avkastning inklusive utdelningar som är relevant.
Nej, jag har inte lagt med utdelningar. Får göra det vid ett senare tillfälle.
Om du vill fortsätta att finslipa din graf så finns det BNP-statistik ända tillbaka till 1720, samt mycket annat som du kan använda i din kommande bok, på Portalen för historisk statistik.
Intuitivt tror jag dessutom att formeln "Inflation = Penningmängdsökning – BNPökning" saknar minst en komponent, nämligen hur vi använder våra pengar. Omsättningshastigheten (velociteten) är knappast konstant över en så lång tidsperiod som 1901-2009.
Jag har fel. Velociteten finns förstås redan med i din formel: V=Y/(M/P), där Y är real BNP.
Mittåt, som militärer brukar säga (när dom knappt vill erkänna att dom tagit fel).
Bortse från föregående förvirrade kommentar. Det saknas en velocitetskomponent i ditt resonemang.
Bytesekvationen i den s.k. kvantitetsteorin är VM = PY, där P är ekonomins prisnivå och Y är real BNP. Med andra ord är BNP i löpande priser (PY) lika stor som penningmängden (M) multiplicerad med dess omloppshastighet (V).
Inflationen är penningmängdsökningen gånger en velocitetskoeffecient minus BNP-ökningen.
Om pengarnas omsättningshastighet varit konstant över tiden hade detta inte spelat någon roll. Men rimligen har velociteten ökat sedan 1900. Kanske till och med kraftigt? Och alldeles särskilt kraftigt sedan 1980?
Det förefaller mig som att detta delvis skulle kunna rädda ditt första diagram.
Bra anpassning, jag kunde nästan inte tro att ditt första inlägg var sant dvs att börsen inte gett någon real avkastning alls……
Men borde inte den korrekta grafen mappa förändring av nominell BNP per år jämfört med börsindex? Ger verkligen penningmängd minus BNP rätt "siffra" på inflationen?
Utdelning är oerhört viktigt att ta hänsyn till. Värdet på en aktie är ju teoretiskt summan av alla framtida utdelningar (nuvärdesberäknat).
Jag är säkert ute och cyklar nu, men det känns som om något saknas?
Efter vad jag förstått tar AFGX bara hänsyn till ökning och minskning i kurserna, dvs introduktioner, nyemissioner och uppköp är inte inkluderade. Hur förhåller det sig då med konkurser och liknande händelser – är dessa inkluderade i AFGX och hur påverkar de värdet på börsen?