Även Venezuela lider under peak oil exports, och upplevde därtill sin nationella peak oil redan 1970.
Sedan peaken i både export och oljeproduktion 1970 har landets oljeproduktion fallit med 28%, trots nyinvesteringsvågen som gav oljeproduktionen en ny (sedvanligt lägre) topp under 90-talets mycket billiga olja.
Landets oljekonsumtion har sedan 1970 ökat med 281%, vilket gör att nettoexporten av olja från Venezuela till 2013 hade fallit med 46% från 1970 års nivåer.
2011 – 2014 har den socialistiska diktaturen i landet rapporterat exakt samma oljeproduktion om 2 689 242 fat olja per dag, vilket förstås är helt omöjligt. När verkligheten och den socialistiska kartan inte stämmer överens gäller som bekant kartan.
Venezuela är ett av de länder som far mest illa under nuvarande oljepriser och det är minst sagt intressant att se utvecklingen an framöver. Landet behöver desperat kapital för att göra nödvändiga investeringar i sin oljeproduktion, men det handlar främst om att hålla liv i respiratorpatienten. Efter avlidne Chavez lyckade eskapader att skrämma bort utländska investerare så lär knappast investerarna återvända på stört om landet ändrar policy. Speciellt inte vid dagens oljepris, och med färskt minne av socialistiska exprorieringar.
