Storbritannien

Börserna stiger i Asien under fredagsmorgonen efter att de amerikanska inflationssiffrorna visade på fortsatta prisökningar med en årstakt på 6.5%. I Sverige steg priserna för hushållen och konsumentprisindex KPI med 12.3% i årstakt och matpriserna är upp med 18.6%.

Stockholmsbörsen fortsatte uppåt där OMXS30 gick +0.79% och OMXSPI +1.07%. Svenska kronan stabiliserades på 11:30 SEK mot euron vilket är den högsta nivån på fem år. Sverige är som bekant inte längre ett stort exportland, utan har oftast (nu har jag inte kollat aktuellt läge, utan det var väl något år sedan sist, men detta har generellt gällt det senaste decenniet) en negativ handelsbalans med EU, så vi missgynnas av starkare euro och lever inte kvar i 80-talets exportland längre. EU är något vi importerar från, inte en exportmarknad, grovt förenklat. Våra stora exportmarknader som Norge och tidigare Storbritannien hittas utanför EU och utanför euron, men jag får nog återkomma med färsk statistik.

Dollarn är stabil på 10:43 SEK efter att den amerikanska KPI-inflationens 6.5% visade att priserna alltså fortsatte uppåt i årstakt. Siffran var dock exakt den väntade, men räntorna föll ändå i USA och 10-åringen hittas på 3.43% och 2-åringen på 4.12%.

De amerikanska börserna tuggade på lugnt och fint med +0.34% för S&P-500 och +0.50% för Nasdaq 100.

I de asiatiska tidszonerna är börserna upp under morgonen, undantaget Nikkei som backade med -1.25%. ASX 200 går +0.66%, Hang Seng +0.62%, KOSPI +0.95% och Straits Times +0.49%.

SCB presenterade de svenska inflationssiffrorna nu på morgonen.

Konsumentprisindex KPI, vilket är de teoretiskt verkliga kostnadsökningarna för kollektivet av hushåll, men inte återspeglar det individuella hushållets prisökningar, steg med 12.3%. Undantaget en enskild månadsspik 1991 så var detta den högsta nivån sedan augusti 1981.

SCB och media redovisar dock det helt godtyckliga KPIF eftersom det är vad Riksbanken numera styr journalistkårens bolåneräntor efter, även om indexet struntar i vad hushållen behöver betala i sagda räntor. KPIF steg med 10.2% men struntar då alltså i stigande räntor och är ett begrepp som alla bör skita i.

Kom ihåg att stillastående inflationstakt inte innebär att priserna återställer sig, utan prisindex fortsatte att bli dyrare. Om du inte fått motsvarande löneökningar så har fortfarande inte din köpkraft ökat, utan den har fortsatt att minska. Utifrån mina tidigare prognoser via Konjunkturinstitutet kommer det ta framåt år runt 2030 innan hushållens köpkraft är återställd till 2020 års nivåer, men låt nu media rubriksätta med att inflationen står stilla som om allt därmed är bra igen.

Särskilt intressant är förstås matpriserna, eftersom man inte kan sluta äta och även småbarnsfamiljer, ensamstående föräldrar och fattigpensionärer behöver mat, då man visserligen kan få näring genom att suga på hörnet av den prisfallande platt-teven, men inte proteiner, och inte heller energi i form av fett eller kolhydrater. Matpriserna har nu stigit med en årstakt på 18.6% och sedan januari 2021 är prisökningarna för maten 19.8%.

Alla som fått löneökningar om 12.3% senaste året (efter skatt) räcker upp en hand.