Regeringen meddelade idag att Sverige kommer skicka upp till 60 svenska militära instruktörer samtidigt till Storbritanniens utbildningsinsats för ukrainsk trupp, dit även Kanada anslutit sin utbildningsinsats Operation Unifier, som Sverige deltog i fram till det nya anfallet. Regeringen uppger att det handlar om max 120 instruktörer och högst 60 åt gången.
Det hela bedöms ha ringa påverkan på svenska Försvarsmaktens övriga verksamhet.
Försvarsminister Peter Hultqvist säger i regeringens pressmeddelande:
“Rysslands krig mot Ukraina har nu pågått i över fem månader och det är oerhört viktigt att omvärlden fortsätter att stödja Ukraina i landets kamp för suveränitet och självbestämmande. Det är viktigt att Sverige är delaktigt i det arbetet och de svenska instruktörerna kommer att bidra till att stärka Ukrainas försvarsförmåga.”
Regeringen uppger att det kommit en inbjudan från Storbritannien att delta och Kanada har återupprättat sin Operation Unifier, som tidigare utfördes i Ukraina tillsammans med ett svenskt bidrag med instruktörer. Försvarsmakten kallar det dock för en begäran.
“Mot bakgrund av den ryska invasionen av Ukraina behöver den ukrainska militären stöd med grundutbildning av fler soldater för att försvara sitt land. Att Sverige på begäran av Storbritannien nu bidrar med instruktörer är ett led i att bygga säkerheten tillsammans med andra länder.”
Utbildningsinsatsen håller på året ut, utifrån detta beslut. Det framgår inte om den kan förlängas, men sådant är bara ett beslut bort.
Innan det nya ryska anfallet så uttryckte en del tvekan om vad Sverige som icke-krigförande land kunde bidra med till ett land som varit i krig med Ryssland sedan 2014, men som framgått har Ukraina bemästrat jägarstrid som väldigt mycket liknar det som man utbildat på i Sverige sedan många decennier tillbaka, och som den svenska frivillige stridssjukvårdaren skrev hos Militär Debatt så håller svensk utbildning i stridssjukvård världsklass, fungerar i verkligheten och är bättre än Ukrainas egen utbildning. Det kan finnas mer Sverige bidrar med.
Operation Unifier tror jag bara omfattade ett dussin instruktörer och att det låg ett beslut om att expandera till 20 instruktörer, vilket dock stoppades av det nya anfallet och att man inför detta drog tillbaka instruktörerna initialt till Polen. Ett av de tydligaste tecknen på förestående anfall dagarna innan kriget gick in i sin nya fas den 24:e februari.
Att det nu blir upp till 60 samtidiga instruktörer är ett kvitto på att svenska militära utbildare vet vad de sysslar med och håller toppklass, samt att Ukraina nu har svenska vapensystem, exempelvis olika pansarvärnsvapen som pansarskott 86 AT4, pansarvärnsrobot 57 NLAW eller granatgeväret Carl-Gustaf, samt robot 17 Hellfire och automatgevär 90. Och förstås det som är sekretessbelagt. Kan Sverige själva direkt utbilda ukrainsk trupp på dessa system är det förstås enormt värdefullt.
Det finns givetvis stora fördelar att samordna utbildningen av ukrainsk trupp till en plats, så det även kan ske i större förband och med skalfördelar. Annars kunde man tänka sig att även genomföra utbildning i Sverige, men kanske saknas förläggningslokaler för större ukrainska enheter efter totalslakten av det svenska försvaret under först Göran Persson (S) och sedan Fredrik Reinfeldt (M) 2004 – 2014, samtidigt som vi nu behöver utbilda allt fler pliktuttagna svenska rekryter. Det senare sätter redan press på svensk utbildningsinfrastruktur.
Sverige har under många år av tätt samarbete med våra blivande partners i Nato dock skaffat stor kännedom och erfarenhet av att genomföra utbildning, träning och övning även utanför landet.
