Förre kristdemokratiske partiledaren Göran Hägglund och förre fackpampen för Metall, Göran Johnsson, har gemensamt efter mycket efterforskning bakom stängda dörrar kommit överens om att de gillar 69. vAllt talar nu för att pensionsåldern höjs och anställda ska ha rätten att jobba kvar till de är 69 år gamla, medan lägsta pensionsålder blir 63 år mot dagens 61. Hur privat pension och tjänstepension ska påverkas framgår dock ej i media.
 |
| LO gillar tydligen 69. |
Pensionsmyndigheten publicerar årligen sin Orange Report (PDF), som dokumenterar tillståndet i pensionssystemet. Dit räknas PPM, som är ett lysande exempel på hur hushållen själva förvaltar, eller väljer att inte förvalta fonder. Därmed kan man studera att alla kan inte klå börsindex. Eller åtminstone inte prestera bättre än alla andra i PPM.
 |
| Årligt avkastningsutfall för de som fått pensionsrätter sedan 1995. Källa: Pensionsmyndigheten Orange Report sidan 48. |
Rysslands premiärminister Medvedev råkade medge vid ett besök på det ockuperade Krim att Ryssland har slut på pengar och inte kan höja pensionerna i takt med inflationen. Förra året låg KPI-inflationen runt 15% och just nu runt 7.2%, så pensionerna om ca 120 USD i månaden äts snabbt ner.
Den ryska ekonomin befinner sig i sk krigsekonomi. Det är inte ett tillstånd som kan vara för evigt, utan att helt krossa samhället. Inflationen är mycket hög, även om den alltså gått ner från 2015. Dock, då de utlovade pensionerna inte räknats upp så kan man förvänta sig 0.85*0.93 dvs 21% sänkning av pensionerna. Detta gäller hela Ryssland och inte bara det ockuperade Krim, där just pensionslöften varit en del av att övertyga krimborna om Rysslands förträfflighet.
Om Medvedevs uttalanden kan man läsa hos Radio Free Europe / Radio Liberty, komplett med video. Videon kan ni även se nedan.
Uttalandet har gått viralt i Ryssland och redan blivit ett meme, trots att det bara gått två dagar.
Den vedertagna sanningen sägs vara att vi får lägre och lägre pensioner. Köpkraftskorrigerat gäller detta dock ej än så länge och inte heller i nominella belopp. Medianinkomsten har blivit högre och högre, åtminstone för åldern 65 – 70.
Nedan finner ni en graf över köpkraftad förvärvsinkomst för personer i åldern 65 – 70. Fyra födelseår redovisas. Det är 1934, 1939, 1944 och sedan lite udda 1948, eftersom SCB:s data än så länge bara sträcker sig till 2014, dvs senast inlämnade deklarationen.
 |
| Förvärvsinkomst i åldern 65 – 70 år för födda 34, 39, 44 och 48. Median, brutto, per månad och köpkraftskorrigerat för 2014 års priser. Källa: SCB |
Som man ser har inkomsterna ökat väsentligt för den yngre medianpensionärerna, trots att det sägs att de fått det allt sämre. Medianen påverkas förstås av att allt fler fortsätter jobba efter 65 års ålder, men man kan också tänka att tjänstepensioner faktiskt växt på ett bra sätt, alternativt att man har privat pensionssparande.
Siffrorna ovan har kompenserat för inflationen, men det samma gäller även de faktiska nominella beloppen. Varje yngre kull i exemplet har högre inkomster vid samma ålder även ojusterat. Hur det ser ut längre upp i åldrarna går inte att avgöra för alla grupperna, men det ser ut motsvarande för de äldsta även vid högre ålder. Pensionärerna har fått det ekonomiskt bättre.
Att pensionärerna än så länge skulle fått det sämre är alltså en myt. Detta ligger också i linje med åldringsmyten. Två tredjedelar av åldrandet är redan avklarat i Sverige och samhället har inte gått under.
Däremot är inflytelserika makthavare, inklusive inom media, oftare lite äldre och vill väl gärna odla myten om att de måste räddas. Pensionärerna har också blivit fler och kan därmed skrika högre i debatten, men det var alltså inte bättre förr, tvärt om. Kanske är dagens pensionerade 40-talister en äldre variant av bortskämda curlingbarn? Eller så är de hårda stålfarbröder och hårda ståltanter som fortsatt jobba…
De individuella pensionärerna blir förstås äldre och det kan vara intressant att se hur deras inkomst har utvecklats? Är pensionsdagen vid 65 års ålder dagen då man aldrig mer får det bättre ekonomiskt? En enkel granskning av medianinkomsten hos pensionären född 1934 visar att ja, justerat för KPI-inflationen, så får man det aldrig bättre ekonomiskt.
 |
| Medianförvärvsbruttoinkomst under åren 1999 – 2014 för pensionär född 1934. Inkomsterna är justerade för KPI-inflationen och avspeglar 2014 års penningvärde. |
Låt oss här titta på en kvinna och en man, låt oss helt godtyckligt kalla dem för Median-Göran och Median-Anitra. Alla likheter med verkliga personer födda 1934 är rent slumpmässiga.
År 1999 hade Median-Göran en månadsinkomst före skatt på 15 383:- kronor. Media-Anitra hade 10 516:- kronor. Räknar man om det till dagens penningvärde och köpkraft blir det dock 18 657:- respektive 12 754:- SEK. Median-Göran och Media-Anitra var då 65 år gamla.
Tyvärr har inte SCB siffror längre bak än 1999, men vi kan leva med detta.
Inkomsten föll sedan hårt till år 2000 och 66 års ålder, då medianen tydligen gått i pension. Därefter kan man dock konstatera att inkomsten följer kostnadsutvecklingen mycket väl.
Pensionären får det alltså aldrig väsentligt bättre, men inte heller sämre. Medan ekonomisk tillväxt och välståndsökning gör att de som fortfarande arbetar får det bättre (=reallöneökningar) blir pensionären frusen i tiden för ungefär åldern 66 år.
Detta förändrades dock med ett slag år 2009. Sedan dess pendlar köpkraften våldsamt, gissningsvis beroende på en kombination av skuldkrisen, finanskrisen och lågräntesamhällets deflation. Med viss eftersläpning kan man också gissa att många pensionärer fortsätter att ha sin PPM, tjänstepension och privata pension i aktier, vilket med fördröjning ger slagigheten sedan 2009, trots att detta inte rekommenderas.
För Median-Göran och Median-Anitra innebar 2010 och 2011 en kraftigt försämrad inkomst, där han tappade drygt 9% av sin köpkraft och hon tappade ca 8%.
Man kan också se att Median-Anitra följer inflationen bättre än Median-Göran, som visar upp en tydlig, men svagt fallande trend i sin inkomst. Istället har Median-Anitra fått det bättre på sistone. Möjligt att det beror på att hon ärvt sin avlidne makes privata pension eller eventuellt försäkrad tjänstepension? En slutsats i så fall är att man som pensionär kan få det bättre om man är äktenskapligt gift och ens respektive går och dör, där man ärver delar av vederbörandes privata pensionsdelar. Å andra sidan är singelhushållet dyrare, då man inte har någon att dela många kostnader med.
Ovanstående justerar inte för skattemässiga konsekvenser och att KPI-inflationen inkluderar mensskydd, kurslitteratur, bebisblöjor, Thailandssemestrar och att man både hyr lägenhet, äger ett hus och en fritidsbåt, samt har råd att köpa en ny bil och en ny platt-TV varje år. Det typiska pensionärslivet alltså. Enligt reklamen.
Slutsatsen landar i att när man väl blir pensionär får man det aldrig mer bättre ekonomiskt, om man inte har privat kapital att spekulera med. Däremot finns goda möjligheter att få det sämre.
