De svenska kommunerna sitter på en pensionsbomb om 216 miljarder SEK (GSEK), som inte vare sig är bokförd som skulder eller avsättningar i balansräkningen. Istället för att bygga arenor för miljardbelopp skulle kommunerna kunna ta tag i detta skuldberg.
Latest in kommunhybris
Bland exemplen på kommunhybrisen i spåren av låga räntor kan man hitta den lilla kommunen Knivsta med sina 15 000 invånare. Fritids- och kulturnämnden föreslog att man skulle bygga en arena för 0.3 miljarder (ekonomisk analys sidan sex), eller hela ca 20 000:- SEK per kommuninvånare. Kommunstyrelsen och fullmäktige lyckades dock banta ner det hela till initalt 41 MSEK.
Ett mått på våra svenska kommuners relativa kommunhybris är den totala skuldsättningen per invånare. Att titta på tillgångarna är i bostads- och fastighetsbubblans spår inte relevant, eftersom många kommuner skriver upp värdet på sina tillgångar i takt med bubblan och därmed också bokföringsmässigt kan redovisa vinst, trots att man hela tiden ökar sin skuldsättning och egentligen går med underskott.
I Essunga kommun (metropolen Nossebro i Bermudatriangeln mellan Ale, Trollhättan och Lidköping) ska det nu byggas ett nytt badhus för blott 32 MSEK. Det är dock nästan 6000:- SEK per kommuninvånare. Kommunhybrisen i Sverige omfattar inte bara kärnverksamhet som skolor och kommunhus, som alltså kostar runt en halv miljard att bygga idag, utan även badhus.
I kommunhybrisens kölvatten ska det byggas en ny högstadieskola i Skara kommun. Kostnaden för hela projektet ska bli 0.398 miljarder SEK eller ca 21 500:- SEK per kommuninvånare.