klimatförändingar

Naturligtvis har nötkreaturs utsläpp av växthusgaser en miljö- och klimatpåverkan. Likväl handlar det om kretsloppsutsläpp, och om man kan acceptera utsläpp av kretslopps-CO2 och kretsloppsdiväteoxid måste man rimligtvis även acceptera utsläpp av kretslopps-CH4.

Accepterar man utsläpp av kretslopps-CO2 och kretslopps-H20 måste man i konsekvensens namn även acceptera utsläpp av kretslopps-CH4. Kretslopp som kretslopp.

Tre stycken CH4-maskiner i arbete med att binda CO2 i marken.

Om vi fokuserar på tre kretsloppsgaser, dels den dominerande diväteoxiden, H2O (iofs ofta som aerosol istället för gas), och dels kretslopps-CO2 och dels kretslopps-CH4, så är alla dessa naturliga och tillför inte fossila kretsloppsgaser till jorden. 

Dock ska man vara medveten om att det används en hel del fossil diväteoxid, som pumpas upp från gigantiska underjordiska reservoarer och kommer upp till markytan, avdunstar och ökar mängden diväteoxid i atmosfären. Diväteoxid har massiv klimatpåverkan. Var finns debatten om huruvida det ska bli förbjudet att pumpa upp fossil diväteoxid? 

Både biobränslen och nötkreatur (eller andra tamdjur) konsumerar kretsloppskolväten.

Vi har två kretslopp att tänka på i sammanhanget. Ja, nedanstående är förenklat och inte exakt vetenskapligt korrekt formulerat. Om man är någorlunda begåvad förstår man ändå vad som avses. Annars finns det nog en kalender att bita i på din arbetsplats.

Dels den normala CO2-kretsloppet kretsloppskolväten+O2->CO2+H20->fotosyntes+solljus->kretsloppskolväten.

Dels det våmbaserade kretsloppet kolväten->CH4+H20->CH4+O2->CO2+H2O->fotosyntes+solljus->kretsloppskolväten.

Bägge kretsloppen är alltså kretslopp. Ett av dem tar ett extra steg via CH4, men måste ändå anses som ett hållbart kretslopp. Allt annat är hyckleri. 

Avgörande är om CH4-halten i atmosfären har ökat eller inte. Med en i sammanhanget kort halveringstid på CH4 i atmosfären är det sannolikt att man når ett jämviktstillstånd. 

I övrigt har antalet våmar i Sverige minskat och fortsätter snabbt att minska i spåren av jordbrukets kris och mjölkkrisen. Sverige drar alltså sitt lass till att minska CH4-kretsloppet, på samma sätt som vi drar vårt lass till att minska utsläppen av fossil CO2.

Det vore intressant att se analyser och konsekvenser av att man pumpar upp fossil diväteoxid från t ex Oglalareservoaren. Rimligtvis ökar detta diväteoxidhalten i atmosfären, precis som fossila bränslen ökar CO2-halten i atmosfären när årmiljoner av i kolväten lagrad solenergi släpps ut under än så länge drygt 200 år (inklusive ångmaskinens era).

I slutändan måste vi bestämma oss – är utsläpp av CO2 från kretsloppsbaserade biobränslen ok, så måste även utsläpp av CH4 från kretsloppsbaserade våmar vara ok. Kretslopp som kretslopp. Annars måste vi i konsekvensens namn även förbjuda biobränslen och kräva att vartenda träd eller gröda ska få stå kvar, istället för att återföras till CO2-kretsloppet. Det är den diskussion jag vill se.

En annan faktor är att betande CH4-maskiner faktiskt binder kol i marken, samt kan motverka ökenutbredningen och rent av förvandla öken till CO2-fällor. Saker är inte alltid så svart-vitt. Tvärt om beror mycket ökenutrbredning, i t ex amerikanska mellanvästern, på att man slutat beta marker som behöver betas. Man kan inte bara stirra sig blind på CH4-utsläppen, utan betesdjur tillhandahåller också ett antal avgörande ekosystemtjänster, inklusive att vallodling är en förutsättning för ett fungerande ekologiskt jordbruks växtföljder.

Det handlar om mer kött av rätt sort, i rätt volymer och på rätt platser. Istället landar debatten i ett svart-vitt läge. Ja, eller nej, för eller emot. Det är beklagligt och ja, naturligtvis är det ljudet av krossade glashus du hör just nu. Get over it.

För övrigt orsakar risodlingar utsläpp av hundratalet miljoner ton CH4 om året. Eftersom klimatet inte gör skillnad på om CH4 kommer från en komage eller från ett risfält, ser jag fram emot att drevet drar igång mot riset…