Totalt misslyckande på klimatmötet i Paris

Jorden har värmts ca 0.8 grader sedan 1880, och allt beror sannolikt ej på mänsklig påverkan. Dessutom är CO2:s bidrag logaritmiskt avtagande. Så olja, kol och gas lär ta slut innan vi har passerat 2 graders uppvärmning.

Inge Njören, planeten sköter sig bäst själv bara vi ser till att inte skita ner den så förbannat, börja där.

Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

2.7-3.0 grader är enligt normalmodellen. Man har fler modeller, som förstås kan ge mer eller mindre uppvärmning, men det är alltid denna man diskuterar.

Utfallet i verkligheten kan förstås bli något annat, men man använder en referensmodell. Man kunde lika gärna säga en viss mängd ppm CO2 i atmosfären, men det är inte konkret nog för vanligt folk och garanterat oförståeligt för politikerna. Celsius förstår de flesta.

Så målet är egentligen en ppm-nivå, sedan rapporterar man denna som en prognos enligt en referensmodell.

Tyvärr går det inte att ta dig på allvar. Du menar t ex att en sänkning av jordens medeltemperatur med 20% inte skulle vara ett problem, dvs att temperaturen går ner 54 grader Kelvin.

Det är inte antalet grader, utan det är konsekvenserna av dessa som spelar någon roll. Kanske för svårt för dig, vad vet jag. Prova att tänka efter lite.

IPCCs senaste rapport anger att jämviktsklimatkänsligheten sannolikt ligger i intervallet 1,5 C till 4,5 C. Klimatkänsligheten definieras som hur mycket jordens ytmedeltemperatur ökar vid en fördubbling av koldioxidhalten. Man kan undra hur förhandlarna i Paris vet hur mycket kol man får elda för att jordens medeltemperatur ska hålla sig under 2,0 C.

Besvärande nog så växer världens regnskogar så det knakar – världen har blivit avsevärt grönare de senaste åren. Trots den pågående skövlingen av tex amazonas ökar den totala biomassan. Det är inte konstigt, koldioxid är växtföda och med ökande koldioxidhalt växer växter snabbare. Fråga bara någon som odlar tomater i växthus – skördarna blir markant bättre med lite extra koldioxid.

(forts.) Skälet till att man ofta tillför koldioxid i ett växthus är för att man relativt enkelt kan kontrollera alla dessa komplexa parametrar i ett ordnat och slutet system. Med termostat kan du ställa in värmen, du kan plantera i den bästa mullrika jorden, du kan bekämpa all eventuell ogräs/ohyra med det bästa bekämpningsmedlet samt gödsla med det bästa mineralgödslet (Värt att notera är att dessa två har fossilt ursprung vilket betyder att de kommer vara svårare att få tag i efter peak oil/coal/gas och peak fosfor). I ett slutet system kan således koldioxid komma att bli den begränsande faktorn för en plantas tillväxt och detta är skälet till att luften däri dopas med koldioxid.

Jorden är ju som bekant ett mycket större system med olika klimat och biotoper vilka såklart har olika fysiska, kemiska och biologiska miljöer. Detta system är mycket mera öppet, oordnat och kaotiskt jämfört med ett växthus och därmed svårare att kontrollera. Den begränsande faktorn för en plantas tillväxt beror på vilket klimatområde den återfinns i. I öknen är det ofta vatten, på tundran är det ofta temperaturen, i regnskogen är det ofta solljus. Den begränsande faktorn kan vara en mängd olika saker, allt ifrån mineralbrist till överkoncentration av ett ämne som ger toxiska effekter på plantan. Gemensamt för alla biotoper är att den begränsande tillväxtfaktorn för växtlighet i naturen nästan aldrig är koldioxid. Därmed fallerar klimatskeptikernas främsta argument.

Återgår vi till den kemiska formeln för fotosyntes så kan vi också se att detta påstående stämmer. Tillväxten kommer styras av det ämne som det för närvarande finns minst utav, detta blir det begränsande faktorn. Även om vi skulle fördubbla mängden koldioxid från 6 mol till 12 mol så skulle ändå bara 1 mol glukos bildas eftersom vattnet är den begränsande faktorn. Utan vatten, inget väte och således ingen glukos. Samma princip gäller förstås tvärtom också. Om vi fördubblar andelen vatten men låter andelen koldioxid vara samma så får vi inte heller någon ökad tillväxt då koldioxid nu blir den begränsande faktorn. Enda sättet att få glukostillväxt är att samtidigt öka andelen vatten, koldioxid och solljus.

Den ökade växtligheten som man på vissa håll i världen observerat kan således inte primärt tillskrivas den ökade halten koldioxid i atmosfären då koldioxid inte är den begränsande tillväxtfaktorn för växtlighet i naturen. En förklaring kan vara den indirekta gödsling som tillfogas skog och mark genom de kvävedioxider som avges ur avgaser från bilism och industri. En annan förklaring kan vara att den ökande koldioxidhalten i atmosfären sekundärt orsakar tillväxten genom en ökad avsmältning av glaciärer som därmed ger en ökad tillgång till vatten.

Rättelse:
Ska stå:
Koldioxidandelen i atmosfären var då 0,033 +/-0,001 %. (Och det är volymprocent.)

Är du på riktigt ?