Energiteknikbolaget (eller cleantech som det så populärt kallas) Climeon stängde dagen +44% mot teckningskurs och aktier för smått otroliga 116 MSEK bytte ägare under dagen.
Latest in Goldman Sachs
Bloomberg rapporterar att Sverige och Nya Zeeland har den största risken för en krasch i bostadspriserna bland länderna i G-10 (de tio mest handlade valutorna). Enligt bankens modeller är det en 35 – 40% risk vardera att de två länderna får en krasch i bostadspriserna inom två år.
I helgens sändning av Financial Sense hade man ett specialprogram i tredje timmen, som var ett referat till det amerikanska samhällsgranskande programmet Frontlines senaste avsnitt, “The Warning“.
“The Warning” finns online på nätet, och går att se i sin helhet alla 55 minuterna. Även från Sverige. FSN:s referat är på en timme och sju minuter, så det kräver sin lilla insats.
Programmet handlar om den tidigare chefen för Commodity Futures Trading Commission [CFTC] Brooksley Born, som på 90-talet försökte införa lagstiftning som reglerade derivatmarknaden, OTC-derivat, medan den marknaden fortfarande bara omfattade 20 000 miljarder USD (“twenty trillion”).
Hon blev aktivt motarbetad av amerikanska centralbankens chef Alan Greenspan och Clintonregimen, med Obamas nuvarande finansminister Tim Geithner, Clintons tids nog finansminister Larry Summers, ex Goldman Sachsanställde Robert Rubin också finansminister för Clinton under några år, samt Gary Gensler, som idag är chef för just CFTC och alltså är totalt ointresserad av att göra något åt problemet.
I slutändan tilläts hon inte införa regelverk för derivaten, och istället ändrades lagstiftningen aktivt åt andra hållet, bland annat genom upphävandet av Glass-Steagallagen som begränsade hur mycket bankerna fick spekulera själva.
Den laglösa derivatmarknaden växte till som mest 597 000 miljarder USD (eller om man så vill 3 850 000 000 000 000 SEK) innan kraschen med finanskrisen, men omfattar fortfarande 204 000 miljarder USD. Och derivatmarknaden växte med 1 500 miljarder USD under Q2 2009, trots den ekonomiska krisen.
Något tecken på lagstiftning finns ännu inte, och istället debatteras fortfarande samma frågor som på 90-talet, trots alla stora ord. Ovanpå detta så sitter alltså samma motståndare i Washington, ledda av Tim Geithner, och dessutom har de tagit över CFTC, vars uppgift det vore att reglera derivatmarknaden.
Nu kan man disktutera om det är bankernas eller politikernas fel, men vad Frontlineavsnittet tydligt visar är att politikerna aktivt tagit åtgärder för att stoppa all form av reglering av derivatmarknaden, trots att de haft chansen. En fri marknad kräver bland annat transparens, vilket inte OTC-derivaten ger.
FSN påtalar i sitt referat hur den aktuella situationen ser ut. Vad som har hänt är nu istället att dessa 204 miljarder USD i oreglerade derivat sitter koncentrerade till nästan 80% hos tre storbanker – Goldman Sachs, JP Morgan och Bank of Amerika. Lägger man till Citigroup når man ca 95% och med Wells Fargo når man 97%. 97% av derivaten koncentrerade till fem banker.
Financial Sense gjorde följande listning i programmet baserat på data från OCC, vet inte om de fått tillgångssiffran är rätt för Goldman Sachs. Mer rimligt är 1 200 miljarder USD och därmed 1:35 i hävstång.
– JP Morgan 1 700 miljarder USD i tillgångar och 80 000 miljarder USD i derivat. En hävstång på 1:47. 39% av alla derivaten
– Goldman Sachs 120 miljarder USD i tillgångar och 41 000 miljarder USD i derivat. Hävstång 1:347. 20% av alla derivat.
– Bank of America 1 500 miljarder USD i tillgångar 39 000 miljarder USD i derivat. Hävstång 1:26. 19% av alla derivat.
– Citigroup 1 100 miljarder USD i tillgångar 32 000 miljarder USD i derivat. Hävstång 1:29. 16% av alla derivat.
– Wells Fargo 1 100 miljarder USD i tillgångar 5 000 miljarder USD i derivat. Hävstång 1:4.5
Känns det här sunt? Derivat som är derivat på andra derivat i en enorm röra utan någon som helst transparens eller lagstiftning. Man kan nog med säkerhet säga att ovanstående fem är “too big too fail”, och under alla omständigheter måste hållas under armarna av amerikanska staten. För faller en av dessa, möjligen undantaget Wells Fargo, så kommer hela det enorma korthuset att rasa och med det hela det ekonomiska systemet.
För att sätta derivatmarknaden i perspektiv så uppgår USA:s statsskuld till ca 12 000 miljarder USD. Derivatmarknaden i USA är alltså ungefär 17x så stor.
Bubblan finns fortfarande där ute. Problemen är inte över, de har istället koncentrerats. Och de kunde kvävts i sin linda medan det fortfarande var hanterbart, men amerikanska politiker tog aktivt åtgärder åt andra hållet. Robert Rubin som sedermera blev ordförande för Citigroup har plockat ut 128 miljoner USD i bonusar.
Har du tid, se TV-avsnittet, eller ännu bättre: lyssna på referatet från FSN medan du åker till och från jobbet. Finns som .mp3 här.
I Dagens Nyheter står det att “den här versionen av planen är mycket bättre“.
Vad är det som är bättre? Man skall fortfarande trolla fram 700 miljarder ofinansierade dollar från ingenstans ur de digital pengapressarna. Dessutom skall man ge skattelättnader, och alltså öka på det amerikanske budgetunderskottet som redan ligger på över 500 miljarder USD, inte räknat kriget mot terrorismen. Amerikanska statsskulden är redan uppe på ca 9500 miljarder dollar. Läs gärna mitt inlägg om Cirkus USA, om ni inte redan gjort det.
Och sedan har sådant här smygit sig in i räddningsplanen, källa Calculated Risk:
SEC. 503. EXEMPTION FROM EXCISE TAX FOR CERTAIN WOODEN ARROWS DESIGNED FOR USE BY CHILDREN.
(a) IN GENERAL.—Paragraph (2) of section 4161(b) is amended by redesignating subparagraph (B) as sub301 paragraph (C) and by inserting after subparagraph (A) the following new subparagraph:
‘‘(B) EXEMPTION FOR CERTAIN WOODEN ARROW SHAFTS.—Subparagraph (A) shall not apply to any shaft consisting of all natural wood with no laminations or artificial means of enhancing the spine of such shaft (whether sold separately or incorporated as part of a finished or unfinished product) of a type used in the manufacture of any arrow which after its assembly—
‘‘(i) measures 5⁄16 of an inch or less in diameter, and
‘‘(ii) is not suitable for use with a bow described in paragraph (1)(A).’’.
(b) EFFECTIVE DATE.—The amendments made by this section shall apply to shafts first sold after the date of enactment of this Act.
Kommentarer nästan överflödiga. Möjligen att läsa Joseph Tainters “The Collapse of Complex Societies” och om vad “the law of diminishing returns” ställer till med.
Glöm nu inte att det är kongressen som skall klubba igenom förslaget, än så länge har det bara godkänts av senaten.
Resultatet av genomförd räddningsplan blir kraftig inflation och urholkning av dollarns värde, och sannolikt kommer inte 700 miljarder att räcka. Och den riktiga bubblan ligger inte på kreditmarknaden, som är vad vi sett än så länge. Som jag skrivit tidigare finns den riktiga bubblan bland övriga derivat, främst valuta- och räntederivat. Medan den kollapsande kreditderivatmarknaden omfattar 26 000 miljarder dollar globalt, så är den totala derivatmarknaden 300 000 miljarder dollar. Hur de skall överleva en dollar som kommer krascha både valutmässigt och antagligen även handelsmässigt övergår mitt förstånd.
Vad räddningsplanen nu avser att göra är att få banker att kunna redovisa enligt principen “mark to hank” istället för “mark to market“. Man bokför tillgångar efter marknadspriset, och nu när Hank Paulson skall få 700 miljarder att köpa bolåneobligationer för så kommer det inte ske till marknadspris, utan till ett betydligt högre pris, rimligtvis det nominella värdet. Därmed kommer alla övriga banker, som inte alls säljer sina dåliga obligationer, kunna bokföra upp tillgångarna till Hanks pris, även om de inte sålt något.
Effekten blir också att de banker som tagit över andra banker och deras tillgångar i princip gratis de senaste veckorna, dvs Goldman Sachs och JP Morgan, kommer kunna sälja de tillgångar de fått gratis med en enorm vinst till Hank Paulson. Detta är antagligen inget annat än det största lagliga bedrägeriet genom tiderna.
En rimlig slutats av genomklubbad räddningsplan är alltså att köpa aktier i Goldman Sachs och Morgan Stanley, de kommer göra enorma vinster. I extremfallet en vinst på 700 miljarder nytryckta dollar.
Förresten har George W Bush skrivit på ett stöd på 25 miljarder dollar till den döende amerikanska SUV-industrin. Ofinansierat förstås, så det blir väl nytryckta dollar man lånar ut. Härnäst väntar jag mig motsvarande till flygindustrin och flygbolagen. I skuggan av de exploderande oljepriset och peak oil är både bilindustrin och flyget döende branscher. Med en rävsax av havererande global ekonomi och exploderande bränslepris finns inte mycket att göra.
Amerikaner är inte dumma, speciellt inte amerikanska investerare. En liten procent av dessa kommer köpa guld. Guldmarknaden är förvånansvärt liten, och det räcker med små strömningar in i den för att man skall få rejält högre guldpris. Allt guld i världen får plats på en tennisplan, och värdet på all världens guld är ungefär två stycken av senatens räddningsplaner, eller USA:s totala statliga underskott det närmsta året inräknat räddningsplan, budget och kriget mot terrorismen. Guldets totala värde är ungefär dubbelt så stort som det sammanlagda börsvärdet på Microsoft, IBM, Cisco, Apple, Sony och Nokia.
Nu på morgonen noteras guldet i lite drygt 195:- SEK per gram, upp 21% sedan nuvarande krisveckor började med Lehman Brothers kollaps.
Glöm nu inte heller att finanskrisen inte nått Sverige än. Allt vi sett än så länge är lite svallvågor. Krisen når inte Sverige på allvar förrän vi fått se bostadsbubblan spricka på allvar här, och det har bara börjat pysa lite i den ballongen än. Veckans Affärer har en läsvärd genomgång av hur de svenska bankerna mår.
Just nu gör de svenska bankerna och hypoteken sitt bästa för att spräcka bostadsbubblan. Förut gnällde de på Riksbankens höjning av räntan, nu höjer de räntan själva alldeles utan gnäll på att Riksbanken knäcker folks ekonomi.
Hette det inte att det var oansvarigt av Riksbanken att höja räntan? Vem är det i så fall som är oansvarig nu?
Jag lider med de som av olika anledningar lurats att köpa bostad till överpriser och med hög belåning. Och det är många.
Tillägg: 2008-10-03 upptäckte även Affärsvärlden det här med barnpilarna.